Vi valde att låta våra mammor ta emot anmälningar, delvis för att de skulle kunna svara på frågor om presenter. Vi tyckte det kändes girigt att ha en officiell önskelista, men vi skickade en till mammorna som även innehöll generella riktlinjer som vilken sorts färger och stilar vi gillar, och även vad vi INTE vill ha (vi har t.ex. en massa vinglas i källaren, så det behöver vi inte fler). Vi gav dem även detaljerade vägbeskrivningar för olika sätt att ta sig till kyrkan och festlokalen. Sen skrev vi i inbjudan att övriga frågor besvarades av dem. Då kunde de också stämma av lite vad folk planerade att ge oss så att det inte blev flera av samma, eller om flera ville gå ihop.
Sen var våra föräldrar också lite värdar på festen, när det gällde praktiska saker kring lokalen och maten, medan toastparet (våra syskon) ägnade sig helt och hållet åt toast-uppgiften, dvs att hålla koll på tidsschemat, tal och andra jippon. Jag kan tycka det är ganska brutalt att lägga på en toastmaster hela värdansvaret för hela festen, det brukar räcka bra med de uppgifter som ingår i toastmasterrollen. Särskilt om det är mycket som ska ordnas och samordnas med köket, dukning, dekorationer, möblering etc.