18-årsgräns: min 15-åriga kusin är jättearg

Jag tycker att ditt svar var jättebra! Tydligt och rakt. Jag hade nog sagt samma sak till föräldrarna. Jag hade ringt och berättat att jag fått mail från XX och sedan säga samma sak som du skrev i mailet, dvs att det inte var för att såra men ni var tvugna att dra gränsen någonstans.

Nu är ju många så inne på barnfria bröllop och det är förstås upp till en att göra som man vill och bjuda dem man vill. De flesta bröllop jag har gått på har dock varit när jag var i hennes ålder och det har varit mina äldre kusiner och syskons bröllop. Nu kan jag bara skriva utifrån vårt eget perspektiv, men vad kan man annars göra? Hade jag blivit utesluten från ett bröllop i släkten när jag var i iden åldern hade jag blivit obeskrivligt ledsen. Däremot hade jag inte drömt om att säga det högt. Samma gäller de 15 och 16-åringar vi har i släkten idag, våra syskon- och kusinbarn. Vi skulle aldrig drömma om att utesluta dem eftersom vi vet att de skulle bli väldigt besvikna. 

Så, det står i er fulla makt att ha ett barnfritt bröllop, absolut. Menar inte heller att man SKA bjuda barn per automatik. Men jag har full förståelse för om de känner sig mindre betydelsefulla, det hade jag också gjort i den åldern. Personens barnliga reaktion har jag mindre förståelse för, men hon är en tonåring trots allt.

Så dags att göra nåt annorlunda men kanske är det mer mellan er och kusinen än mellan er och hennes föräldrar? Hoppas ni kan lösa det så inga agg hyses i framtiden...

Fast om det är en person man träffat väldigt få gånger och inte har en särskilt nära relation med, då tycker jag inte man behöver ta så mycket hänsyn till deras känslor på det viset (mer än att självklart visa respekt, och det tycker jag du har gjort). Hade den här 15-åriga kusinen (och hennes lillebror) varit personer som var viktiga i TS liv hade de säkert resonerat annorlunda och gjort ett undantag för även dessa kusiner.

Jag hade nog nämnt det för hennes föräldrar och berättat hur det låg till, man vet ju aldrig rikgtigt vad 15-åringar får för sig ;) De kanske berättar en helt annan historia för sina föräldrar... antagligen bryr de sig inte så mkt om att deras barn inte var bjudna, då hade de väl tagit upp saken själva med er och hört hur ni resonerade, och om ni kanske kunde tänka er ett undantag.

Mnjaa, fast det beror kanske på hur man har det i släkten, hur nära varandra man bor osv. Återigen, kan bara reagera på TS berättelse utifrån vår egen släkt som bor utspridda över hela landet och vi resonerar nog lite tvärtom. Vi ses ytterst sällan och kanske just därför blir dessa tillställningar desto viktigare.

Igen, försvarar inte 15-åringens arga reaktion utan försöker bara öppna upp för nån slags förståelse för den här tjejen som reagerade så starkt på att bli utesluten. 

Hm jag hade ringt föräldrarna och sagt att jag fått ett sådant mejl och förklarat varför vi dragit en 18-årsgräns, beklaga att hon känner sig ledsen men som sagt, det är väl inte speciellt konstigt att man inte vill ha med barn på festen liksom.

Kan iofs tillägga att min sambos kusiner nu hinner bli 18, eller tre dagar ifrån, när vi har festen, och om de hade varit två år yngre eller lite till så hade de blivit FRUKTANSVÄRT ledsna och jag skulle heller aldrig drömma om att utesluta dem även om de var 16. Vilket beror på att de är väldigt vana vid trerättersmiddagar, att hålla tal till födelsedagsbarnet, till värdinnan, att skåla, att vara någons bordsherre osv (sån släkt bara) och det vore liksom konstigt att då inte bjuda dom eftersom hel anledningen att man inte bjuder barn är att de inte uppskattar festen, inte kan bete sig ordentligt eller för att man vill kunna släppa loss utan att de ser vad man gör (antar jag?) och sextonåringar som är som dessa två kusiner jag just beskrev är liksom "bättre" än flera av de som är 7 år äldre...
snurrig tanke så här på kvällen, men ni kanske fattar.

Kusinen framstår ju visserligen inte alls som en sådan person med tanke på mejlet. 

1700tal: Jag har också sådana släktingar som jag trots avståndet har en nära relation till. Som TS beskriver det låter det inte som att de har en nära relation, och det var kanske det som var viktigt i min mening mer än att de inte setts så ofta (vilket säkert är lite av en konsekvens av att de inte har en nära relation).

Generellt: Jag tycker f ö att en 15-åring borde kunna formulera sig på ett trevligare sätt, detta låter bara som en bortskämd barnunge som inte fått sin vilja igenom... hon får självklart vara besviken om hon känner sig bortvald, men hade hon haft respekt för TS så hade hon nog uttryckt sig på ett trevligare sätt. Jag tycker mest det låter som att hon är sur för att hon inte får gå på bröllop, mer än att hon är besviken över att inte få gå på just TS:s bröllop.

Haha, jag jobbar med 15-åringar på daglig basis och det låter som ganska normalt tonårsbeteende Jag tycker du svarade bra och sansat, det är bara det att den här tjejen förmodligen kommer att gå upp i limningen över att du nämnde barnpassning i relation till hennes icke-varande på festen. Det var nog den ultimata förolämpningen....
Jag tycker att du nog kan maila hennes föräldrar och bara kortfattat förklara varför ni har 18-årsgräns och be dem prata med henne, förhoppningsvis kan de tala med henne. Men har du otur kan det vara de som har uppmanat henne att skriva till dig... annars kan du nog inte göra så mycket annorlunda.

Normal reaktion från en 15-åring och inte alls att jag försvarar henne men kan absolut förstå känslorna.

Att vara15 år innbär att man inte behöver ha någon "barnvakt" på ett bröllop (om det inte är något väldigt speciellt med 15-åringen) så visst kan jag förstå hennes besvikelse över att inte få vara med på bröllopsfesten.

Prata med hennes föräldrar och förklara, dock kan det mycket väl vara så att dom redan vet om att hon är väldigt besviken och har bett henne själv ta kontakt med dig, något att ha i åtanke.

Bra svarat! Det viktiga i sammanhanget tycker jag är att det är en person du träffar ytterst sällan, inte hennes ålder.

Jag har kusiner jag har träffat ungefär 10 gånger i mitt liv, ingen nära relation.
Vi bjuder dem inte alls och jag har fått ta skit för det från andra i min släkt. Men jag är mindre brydd, varken jag eller dem gör något för att hålla kontakten. De är främlingar för mig som råkar ha blodsband, inte familj.

Jag tycker du gjorde rätt och med tanke på hur hon svarade skulle jag säga att det var absolut rätt beslut.

Tycker du svarade på ett riktigt bra sätt.

Jag tycker dock inte hon borde skrivit ett sånt mail utan kanske pratat med sina föräldrar först (om hon inte redan gjort det) . Visst tonåring och allt.. men det är ju inte personligt mot henne och hennes bror, och det är ju något hennes föräldrar borde ha förstått och pratat med sin dotter om... men de kanske inte vet om att hon skrev mailet heller..  Alla har ju sin gräns för hur många man kan/vill bjuda och det är ju något man får acceptera som gäst eller icke gäst. 

En 18-årsgräns låter i i mina öron som en väldigt bra gräns där man visar vilken typ av fest det är man vill ha. Det handlar ju som sagt inte om att man inte vill ha de här två på plats utan att det skall vara en vuxenfest utan att behöva tänka på att det är yngre personer med.  

Jag hoppas att det löser sig och att hon kan förstå hur ni har menat och att hennes föräldrar stöttar er i ert beslut.

 

Det kan ju också vara så att föräldrarna tycker att det inte är någon stor grej och har sagt något i stil med "Det rä de som har bestämt att det är så, har du problem med det får du ta uppd det själv med dem". Det hade iaf mina föräldrar sagt om jag var missnöjd med något som de inte brydde sig särskilt mycket om...

Barnpassning kanske inte var så relevant med just denna kusinen, men hon verkar ju inte vara särskilt mogen i sitt beteende heller...

Jag tycker att hennes mejl var ganska otrevligt men samtidigt känns det som den typen av otrevlighet som kommer när man gått runt och tänkt på det ett tag och det bara exploderar ut.

Jag kan också förstå henne men det är för att för mig så hänger alla kusinerna "ihop" jag skulle aldrig välja att utesluta bara ett par av dem. Vi har också ett barnfritt bröllop av ungefär samma anledningar som ni men naturligtvis var mina yngsta kusiner (16 års åldern) bjudna ändå. När jag tänker barnfritt så är det snarare barn under kanske 10 som behöver underhållning och passning.

Även om andra "föll för åldersstrecket" så tycker väl jag personligen att det blir en annan sak eftersom jag snarare "rangordnar" efter hur nära släkt man är. Att då som sagt bjuda alla kusinerna utom en (el 2) tycker jag känns underligt, om det inte varit så att dina yngsta kusiner var väldigt små.

Visst jag läser om många som tycker att man bara ska bjuda de man umgås med men när det kommer till släkt så tycker jag att det handlar lite mer om rättvisa.

Jag hade aldrig valt bort en morbror med familj och bjudit de andra men det är för att jag ser släkten som en enhet.

Kommer en kommer alla

Om man inte har plats så skulle jag nog snarare göra en tydlig delning att bara bjuda moster/morbror/faster/farbror och inga kusiner alls.

Eller så är det den sortens otrevlighet som 15-åringar är experter på, de har rätt begränsad möjlighet att se ut ur andra perspektiv än sitt eget (oftast). Jag skulle inte ta så illa upp för att en 15-åring skrev så där, åtminstone skulle jag inte ta det alls på samma allvar som om en vuxen gav uttryck för ungefär samma känslor. När man är 15 är man på sätt och vis centrum i världen, man tror själv att allt som händer har med en själv att göra... en kollega till mig kallar det för "the star age", för att de verligen uppträder inför allt och alla. Jag respektear tonåringar på alla sätt och vis, men man får liksom lära sig att inte ta dem på för bokstavligt allvar

Jo de handlar ju som om världen cirklar runt deras individ men trots det tycker jag mig kunna se var hennes upprördhet kommer ifrån.

Tack för alla svar och all input. 

Jag kommer definitivt inte ändra mitt beslut eller göra några undantag pga detta, tvärtom, hon har verkligen tydliggjort  varför vi inte vill ha minderåriga där. Det kommer att vara öppen bar utan "övervakning" och det tycker jag inte är lämpligt för sådana tonåringar. Hennes lillebror är dessutom 12 år, och det hade ju blivit ännu knäppare att göra undantag för henne men inte honom. 

Nej, nu är det som det är, övriga släktingar som jag pratat med hittills tycker 18-årsgränsen är toppenbra och ser fram emot en rolig kväll.