Nån som jag i Stockholm?

Känner igen mig lite grann i det du skrev ang. vänner och barn och sitt egena sällskap 

Ja, det är trist när vänner glider isär men har man helt olika liv är det ofta svårt att hålla kvar en relation...
De bekanta  jag har fått via barnen har jag också svårt att komma nära eftersom de ofta är bortåt 10 år äldre än jag och vi har väl egentligen bara barnen gemensamt...
Är du också egen företagare? Eller kanske hemma med barn? 

Ja jag va den ända som skaffade barn som ung av mina vänner och Än i dag har typ inga skaffat än o lever ute livet. Så man tappar lätt kontakt  Nej jag e ingen egen företagare, jag jobbar inom vården. Mitt schema e inte det bästa eller direkt barnfamilj anpassat 

Jag har en fantastisk sambo men inga barn. Däremot känner jag av samma ensamhet som du. Jag är egenföretagare, jobbar hemifrån, och har av tjänstens inneboende karaktär mest uppdrag kvällar och helger (på av kunden vald plats). Det innebär att jag också sitter ensam på dagarna då både sambo och vänner jobbar. Väldigt frustrerande! Jag bor i norrort. Var bor du?

Mela01: Jag tycker att det är trist att det är så få som skaffar barn unga. Det är ju nu man orkar. (Ska strax hämta barnen från dagis och gå ut och åka pulka innan middan  ). Men många känner väl krav på stadig ekonomi och annat sånt...
Jag har faktiskt funderat på att jobba inom vården men de obekväma arbetstiderna och det allmänna slitet gör att det inte känns som att det är värt det... Tyvärr... Trivs du ändå?

Cantaton: Sjunger du? (gissar från ditt alias) Roligt i så fall =) Själv har jag aldrig kunnat sjunga...
Jag bor i västerort.