vill bli förlovad, någon annan med samma "problem"

Är det pengarna som han är orolig för, har han fått får sig att förlovning och/eller bröllop "måste" handla om att slå på stort och spendera en massa pengar? Tänker ni båda att ni måste/vill gärna  gifta er inom en viss tid efter förlovningen? Ni kan inte tänka er att ha en längre förlovning och så att säga ta ett steg i taget om han tycker att det går för fort fram eller om ni vill hinna spara pengar?

Hur ser era/dina drömmar ut gällande bröllop?
Är det dyrt och påkostat och med massor av gäster som blir bjudna på dyr mat eller kan du tänka dig ett mindre och inte så dyrt bröllop?
 Har ni jobb/inkomst eller är någon av er arbetslös?
Kan det vara det ekonomiska som han oroar sig för?

Jag vet inte hur din kille fungerar eller hur ni har det ekonomiskt men en del människor tror att bröllop "måste" kosta massor, de tänker helt enkelt inte utanför "det som alla andra gör" och många tror att bröllop måste vara som på i vissa filmer och tidningar , dvs stort och dyrt och liksom "avancerat" och regisserat in i minsta detalj. Kan det vara så att din kille tänker att en förlovning och bröllop måste bli dyrt?

Man kan gifta sig precis som man vill så länge det är en präst eller vigselförrättare inblandad.
Att gifta sig dvs själva vigseln är faktiskt gratis om en av er tillhör svenska kyrkan och ni gifter er i en kyrka eller om ni gifter i er rådhuset på de tider som de har vigslar. Det som kostar är portot på kuvertet när man skickar in hindersprövningen. Alla andra kostnader bestämmer man faktiskt över själv. Man måste inte bjuda hela släkten och alla man känt sen dagis och man måste inte slå på stort och spendera massor av pengar. En del vill ju spendera massor av pengar eller tycker att man "måste" det men så är det inte anser jag.
Kanske har din kille fastnat i "bröllop är dyrt och jobbigt-fällan"?
Tror han att det måste vara "jobbigt,dyrt och avancerat"?

Jag tror att en del män känner att allt bröllopsbestyr med klänningar,ringar,skor,blommor,matchande servetter och fina dukningar och inbjudningar och pyssel osv inte är riktigt ....är...deras grej om du förstår?
Även om dom vill gifta sig så tror jag att ganska många män känner att allt det där "flufffet" inte är så viktigt utan de vill gifta sig med sin kvinna och få kalla henne "min fru" och ge henne och sig själv den juridiska tryggheten och möjligtvis få fira det hela genom att äta en god ocht trevlig middag ihop med familj och vänner och kanske lite släkt och that's it liksom.
Jag tror att allt det där "fluffet" (som ju är helt underbart att få spåna omkring och tänka på och surfa runt efter och bara att få bläddra i alla härliga tidningar efter ) kan göra att en del män har svårt att ta till sig hela konceptet Bröllop, det blir så abstrakt och "inte deras grej" på nåt sätt. Och så stretar karlarna emot för de tänker att det är dyrt och jobbigt att planera och fluffet är inte deras grej. Och för en del karlar (och för en del tjejer också) kan bröllop göra att allt känns så bestämt och slutgiltigt som att "jaha detta är mitt liv, är det så här det blev?"  och en del människor har svårt för själva slutspurten innan ett beslut även om de egentligen vill gifta sig eller vad det nu handlar om.

Jag vet inte hur din kille tänker men kan han tycka att det går för fort fram? Tänker han på nåt sätt att det är så självklart att det är ni att det inte måste "bevisas" med en ring? En del karlar förstår inte att deras kvinna behöver "bevis" i form av ring och förlovning och bröllop. Jag kan inte uttala mig för alla kvinnor men jag tror att många kvinnor (inkl jag själv) gärna vill ha den där sociala markeringen som det innebär att vara förlovad eller gift medan för en karlar (och självklart även för vissa tejejer) så behövs inte den där markeringen.

Jag går också och väntar och längtar efter att min pojkvän ska fria. Vi har gått i förlovningstankar i snart ett år men har skjutit på det pga flytt, ekonomi och annat. Även omvärldens värderingar har fått styra, då vi känt att vi vill ha varit tillsammans lite längre innan vi förlovar oss så att folk tar det på allvar. Vi är seriösa och vill inte att det ses som något spontant "påhitt". Men nu tycker jag att tiden börjar bli inne och jag skulle bli världens lyckligaste om han tog steget. Vi pratar om ALLT annat men inte om detta, inte just nu, jag vill hellre att det blir en överraskning. Jag tror att ovanstående person har helt rätt i att många killar oroar sig för alla förväntningar och för budgeten kring ett bröllop. Eftersom ni redan pratat en hel del om detta, bland annat kollat på ringar, kan du inte prata med honom om vad för sorts bröllop han tänker sig i framtiden? Tona ner det hela lite och ge honom inte någon prestationsångest. Själv vill både jag och min kille ha ett jordnära och relativt enkelt bröllop - för kärlekens och för vår skull, inte för att infria andras förväntningar. Så det behöver inte bli dyrare än man själv bestämmer! Lycka till!

Igår pratade jag o sambon om detta med förlovning. Jag frågade honom Varför han vill vänta med förlovningen, eftersom jag inte riktigt fått något riktigt svar än. Han verkar ha fått för sig att jag vill gifa mig senast 2 år efter förlovningen och att ett bröllop kostar runt 70.000kr och dom pengarna kan vi inte få ihop på två år, därför har han velat vänta med förlovningen, men så förklarade jag att tiden mellan förlovning o giftermål inte är det viktiga, utan det faktum att vi kommer gifta oss -det är de som betyder något.
Då sa han att det nu egentligen inte finns någon anledning attt vänta, han vill förlova sig med mig men just nu är det ekonomin som sätter stopp för ett frieri eftersom att han inte har råd att köpa några ringar. 

Men idag efter jobbet så ska han och jag till olika smyckesbutiker för att kolla på ringar och sedan får han gå och köpa de vi kommer överens om när han känner att tiden är inne(och hans ekonomi tillåter de).

Ska försöka få honom att förså att jag faktiskt inte vill ha ett superdyrt bröllop. Vill hellre ha ett mindre, intimare bröllop o satsa pengarna på smekmånaden.

Jag och min sambo har varit tillsammans i över 10 år, bor i hus sedan 4 år tillbaka och fått 2 barn.
Vi har varit förlovad i 9 år. Jag förstår precis din otålighet. Känner också att det börjar vara dax för bröllops snart.
Men men, den som väntar på något gott brukar dom säga....

Om du vill bli förlovad får du väl antingen tydligt tala om det för din älskling eller fria själv. Det är väldigt få människor som är tankeläsare.

Ett bröllop kostar så mycket som man vill att det ska kosta. Om man gifter sig kyrkligt behöver man en ring, that's is. Allt annat är valfritt. Vill man ha fest eller vill man inte? Vill man lägga 70.000:- på bröllopet eller nöjer man sig med 30.000?

Vi var förlovade i 4 år innan vi gifte oss. Det berodde i och för sig på praktikaliteter som jobb och bostad och inte ekonomi, men man måste ju inte gifta sin inom ett år eller två år. Det kan vara trevligt med en lång förlovning också!

Nu blir jag lite nyfiken på varför han ska betala båda ringarna? Om han nu har det lite kärvt ekonomiskt, kan inte du också hjälpa till att betala?

Håller med föregående talare att ett jätte maffigt bröllop som kostar fler hundra tusen måste man verkligen inte ha! Jag och min fästman kommer hålla en enkel men ack så romantisk borgerlig vigsel ute vid en herrgård med bara ett fåtal gäster och sen kommer vi spara till det stora bröllopet för vi är inga multimiljonärer.

Till din fundering: Jag förstår dig fullt ut att du är otålig och gärna vill ha svar men försök vänta till januari/februari och se vad han säger om det nu är en penga fråga? Annars så om det är så otåligt så kanske du kan fria till honom och vänta med att köpa ringar? Vet att det inte är det man vill höra men jag förstår din sits, jag längtar ihjäl mig efter våran vigsel men den ska inte vara förren i oktober 2012 så jag får glatt hålla mig.

Hoppas du hittar en lösning för er, lycka till!

Helt ärligt.....om man nu så gärna vill gifta och vet att man har hittat den rätte så tycker ju inte jag att man ska låta ekonomin komma i vägen. Man kan ju gifta sig i rådhuset och sen om man väldigt gärna vill ha en stor fest så kan man ha det i efterhand, t ex på den 1-åriga bröllopsdagen.
Jag gifte mig med min älskade i somras och vi ville inte skuldsätta oss för att göra andra nöjda så vi gifte oss borgerligt i en vacker slottspark och vi sa till släkt och vänner att dom gärna fick närvara och fira vår dag tillsammans med oss men att vi inte tänkte bjuda på nån storslagen mottagning utan vi föreslog att dom skulle ta med sig en egen picknickkorg och det var superlyckat. Så vårt bröllop kostade inte mer än 6000-7000 kr inkl ringar, kläder, vigselförättare mm.

Ni kan ju försöka börja spara redan nu så kanske han känner sig lite bättre till mods även om det bara kan sparas en krona i veckan så är det alltid något.

Och vad jag har förstått så är det lägsta pengen som man kan ge för ett bröllop är 6kr vilket ska vara porto till skatteverket för hinders prövningen. En stor fest kan man alltid ha senare^^ 

Vi har diskuterat det lite mer, och han säger att en förlovning kommer ske inom 1 år, om inte tidigare, så någongång under 2012 med andra ord.
angående ringarna, och vem som ska köpa vad, så har vi faktiskt inte pratat spec. mycket om det. men av det han har sagt har jag fått intrycket att han helst vill köpa båda två för sina egna pengar... Men jag ska försöka övertala honom att vi köper förlovningsringarna tillsammans, han betalar för sin och jag för min, för det tycker jag verkar smartare faktiskt. Sen om han totalvägrar så kanske jag kan övertala honom att han får betala för vigselringen istället eller något... Vi har kollat runt lite på nätet, och i butiker irl efter ringar. och vi har hittat ett par snygga ringar som vi båda gillar. Men nu har jag bestämt mig för att ta en paus med förlovnings-snacket, för jag tror att han börjar tröttna på att höra mgi snacka om det 24/7, så jag ska inte nämna det igen fören snön har smält bort och ajg sett en vitsippa ute 

Varför gå och vänta på/tjata/övertala att någon annan ska fria? Det verkar otroligt jobbigt och energidränerande.

- Om ni båda är säkra på att ni vill vara med varandra, gifta er och hela baletten så har ni båda samma möjlighet till att fria till den andra.
- Det kan hända att er respektive vill vänta pga ekonomiska skäl eller annat som ligger emellan, och då får man respektera det och antingen snällt vänta (om man nu vill att den andre ska fria) eller så får man spara ihop pengarna själv och fria?
- För mig var det så att min fästman väldigt gärna ville vara den som friar (och ja jag ville ju gärna bli friad till) , och så är kanske fallet hos er med, och isåfall finns det ingen anledning till att tjata till sig en förlovning. Ge honom istället respekten och ron att få fria när han känner att det passar och känns rätt. Vill ni inte vänta på det så fria själva eller gå en annan väg.
-Är han däremot bara riktigt seg och aldrig "kommer till skott", så varför gå och vänta på det? Sätt ner foten och be honom bestämma sig om det är bröllop som gäller eller inte. och även här har du själv möjlighet att fria själv, eller gå en annan väg.
- Om någon av er är osäker och väntar av den anledningen så finns det ju verkligen ingen anledning att försöka tvinga fram en förlovning om den andra persionen inte vill.

Jag tycker inte att en man behöver fria till sin blivande, att man ska gifta sig i kyrka med stor flådig fest och ha dyra ringar, om det nu inte är så att detta är jätteviktigt för båda två.  men då får man antingen vara så god att vänta på ett frieri, spara ihop pengarna, vänta lääänge eller kanske helt enkelt tänka om och göra någonting mindre kostsamt.
Jag menar inte att ni som skrivit vill just detta, men jag tycker att det ofta krånglas till så mycket på BT.
Antingen kan och vill man lägga pengar på ett stort bröllop och då får det ta den tid det tar att spara, eller så kan/vill man det inte.
Antingen får man lov att "vänta på ett frieri" eller så får man fria själv.
Det är inte så krångligt som många får det till.

Jag hoppas att ni som väntar får ert frieri snart, eller att ni kan fokusera på andra saker och "sluta vänta" om ni nu inte vill fria själva! Och lägg energin på att ta hand om varandra under tiden!
God jul och alltihop!

Jag håller med! Jag tycker verkligen inte att summan pengar man lägger på bröllopet ska avgöra hur bra bröllopet blir. Jag förstår inte riktigt folk som lägger över 100 000kr på en enda dag, utan det känns bara ytligt för mig, men har man en massa drömmar och idéer som man vill uppfylla så är det klart att summan kan dra iväg. Jag har dock en liten dröm om att ha vigseln i typ rådhuset eller i en fin park, och sen bjuda in familj och vänner till picknick eller liknande efteråt, precis som RogerJenny. Låter toppenmysigt tycker jag! Vi brukar inte bära vit långklänning och kostym till vardags, så det skulle bara kännas konstigt att spöka ut sig för tiotusentals kronor på sin bröllopsdag. Vackra kläder, lite blommor och fina vänner räcker gott för mig.

Så det behöver ju inte bli så himla dyrt. Det som i nuläget hindrar mig och min kille att förlova oss är väl därför inte de ekonomiska aspekterna, utan mer en svacka i hans självförtroende pga en tids arbetslöshet. Att han skulle behöva be mig om pengar för att kunna fixa ringar känns nog inte så lockande skulle jag tro, även om vi redan har gemensam ekonomi. Han vill gärna vara den som friar, så därför dröjer det nog ett litet tag till. Jag tror nog att många män vill kunna känna att det är de som är starka och driftiga, och då spelar självförtroendet en viktig roll. Vi tjejer får stötta så gott vi kan, tala om att de inte behöver känna en sådan press utan visa att det här är något vi vill göra tillsammans.

Slå på stort och fria själv nu tjejen!!!! Vi håller på dig :)