Anonym (Rädd)

Äldre 23 Oct 18:34

10 svar

Är det någon som känner som jag?

Min sambo jobbar mycket, särskilt mycket blir det nu till höst/vinter när de har det som stressigast.

Ibland blir jag lite orolig.. Han spenderar ju mesta av sin tid på jobbet, mest ungdomar som jobbar där, både tjejer och killar. Det jag kan oroa mig för ibland är att han skall fall för ngn av de kvinnliga kollegorna, då han spenderar så mkt tid på jobbet.. När han kommer hem är han för det mesta trött, vilket jag förstår.

Jag vet att han älskar mig mer än något, och att han vill spendera sitt liv med mig. Han visar sin kärlek varje dag på något sätt. Jag vet att jag har problem med min självbild, det är väl där skon klämmer. Jag är rädd för att bli ersatt helt enkelt..

Hur skall jag komma ifrån dessa tankar? Varför kan jag inte bara inse att han faktiskt valt mig, älskar mig och kommer hem till mig varje dag..

Detta är fruktansvärt jobbigt att leva med varje dag.. Någon som känner som jag eller har några kloka ord och dela med sig, hade jag varit oerhört tacksam..

${#emotions_dlg.flower}$

Anonym

Äldre 23 Oct 18:44

#1

Det låter jobbigt att ha såna tankar som du har.
Kanske att du kan försöka fundera ut ett mantra/några meningar som du kan lugna dig själv med när tankarna börjar komma?
Ett exempel på meningar som kan lugna kanske kan vara: " Det är mig han älskar, det vet jag för det visar han. Han älskar mig för det är mig han lever med och vi har ett bra liv tillsammans."
Och så kan du kanske lägga till vissa saker som passar just ert liv,det blir som "bevis" för hans kärlek, om du förstår? Du ska "räkna upp bevis för hans kärlek och trohet" för att lugna dig själv och för att hindra tankarna från att rusa iväg. Tex om ni bor ihop och har skapat ert fint hem tillsammans så kan du lägga till det i mantrat, om ni har barn så lägger du till det, om ni är förlovade så lägger du till det i mantrat, om ni planerar en resa ihop så kan du lägga till det, om ni planerar bröllop så lägger du till det osv.

passionsblomman

Äldre 23 Oct 19:13

#2

Jag tror det är oerhört viktigt att du lägger det här där det hör hemma-nämligen hos dig själv.
För, som du säger så vet du med förståndet att du är älskad av din man. Han visar sin kärlek och omsorg osv. men det är inte nog för dig.

Även om du garanterat inte är ensam om din ängslan, så är det INTE så man ska behöva gå och känna när ens partner är bland andra människor, och det är heller inget partnern ska behöva leva med, det blir väldigt väldigt instängt tillslut.

Jag tror det är helt sant att det handlar om din egen självbild och saker inom dig själv. Alltså har han egentligen inte med saken att göra, utan han är den du råkar vara rädd att mista.
När man rids av sådana tankar och rädslor, blir man ofta inte så rolig att leva med i längden, så tyvärr är det ju rätt vanligt att man faktiskt själv driver fram precis det man är rädd för, och så får man bekräftelse på det man var orolig för, och så går den onda cirklen runt runt....

Om du vill ha ett stabilt och tryggt liv där tillit kan vara grunden för ett kärleksfullt familjeliv, så behöver du ta tag i dina rädslor. Ofta kan man behöva hjälp i form av ett bollplank, vilket man verkligen kan vinna på att söka sig till en proffessionell samtalsparter för att få. Kurator eller psykolog kan vara ett jättestöd och hjälpa en att reda ut lite bland tankarna.

Våga ställa dina spöken mot väggen, så de kan försvinna. Det gör de ofta, när de hamnar i ljuset.

Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur

phantom pixie

Äldre 23 Oct 19:13

#3

Faktum är ju att man aldrig kan vara säker på någonting, och det är naturligt att vara rädd för det okända.

I tider då det är stressigt elelr jobbigt är det vanligt att man söker efter negativa saker istället för possitiva, troligen har du inget att oroa dig för. Men om du fortsätter känna som du gör bör du ta upp det med din sambo, säg att du inte anklagar honom för något men att du är fundersam.
Om det påverkar dig så pass mycket att du känner det påverkar hela förhållandet negativt tycker jag du skall ta kontakt med en kurator eller psykolog. Du kanske har något som du behöver bearbeta och det yttrar sig genom att du känner så här.

smulanz

Äldre 23 Oct 19:41

#4

Håller med pixie...

Jag är 14 år äldre än min blivande man... och visst kommer tankarna över till mig om att han hittar, ser, finner en annan som är yngre och späntsigare och allt det där.
Men saken är i MIN åsikt... kommunication är ALLT.. I min åsikt alltså, men inte alla som kan prata om det, inte alla som kan höra att den andra är osäker.

Men jag pratar med min blivande.... om hur osäker Jag kan vara och och berättar för honom hur jag känner, men samtidigt säger klart och tydligt att detta är inte för att han gör fel utan för min ålder, min egen själv känsla till hur jag ser andra kvinnor.

Men det jobbar jag med varge dag... och det vet min sambo, fästman, Min blivande man... som jag vet lika mycket som du vet att din man älskar dig att min älskar mig =).

Prata med honom.... kan man inte prata kan det bli väldigt tufft om man inte kan släppa tankarna =). kram på dig.
bonusfamily.blogg.se/brollop/index.html

Fröken Emma

Äldre 23 Oct 23:16

#5

En nyfikenhetsfråga.

Ska ni eller planerar ni ett giftemål "snart"?

För det här är ju nått du verkligen måste jobba med före bröllopet.
För ingenting förändras efteråt. Man är den samma som innan.

För din egen skull, och för hans.

Jag tror absolut inte du har nått att oroa dig för överhuvudtaget!
Men det du behöver är att få hjälp med att få ordning på dina tankar.
Och ingenting är försent eller för jobbigt.Kärleken övervinner allt. ;)
Prata med honom om detta, men oxå kanske du ska få profisionell hjälp.

Styrkekramar och lycka till!

Anonym (Rädd)

Äldre 24 Oct 08:43

#6

Anonym skrev 2011-10-23 18:44:10 följande:

Det låter jobbigt att ha såna tankar som du har.
Kanske att du kan försöka fundera ut ett mantra/några meningar som du kan lugna dig själv med när tankarna börjar komma?
Ett exempel på meningar som kan lugna kanske kan vara: " Det är mig han älskar, det vet jag för det visar han. Han älskar mig för det är mig han lever med och vi har ett bra liv tillsammans."
Och så kan du kanske lägga till vissa saker som passar just ert liv,det blir som "bevis" för hans kärlek, om du förstår? Du ska "räkna upp bevis för hans kärlek och trohet" för att lugna dig själv och för att hindra tankarna från att rusa iväg. Tex om ni bor ihop och har skapat ert fint hem tillsammans så kan du lägga till det i mantrat, om ni har barn så lägger du till det, om ni är förlovade så lägger du till det i mantrat, om ni planerar en resa ihop så kan du lägga till det, om ni planerar bröllop så lägger du till det osv.

Tack för ditt svar! Det är fruktansvärt jobbigt att ha dessa tankar. Jag kan liksom inte alltid slappna av och bara njuta. Har det alltid i bakhuvudet. Jag har försökt läsa lite böcker, och tipsen du ger finns även i dom. Jag har verkligen försökt, och visst hjälper det stundtals, men jag tror tyvärr det sitter djupare än så. Men tack för tipset, det hjälper som sagt en del oavsett!

Anonym (Rädd)

Äldre 24 Oct 08:47

#7

passionsblomman skrev 2011-10-23 19:13:27 följande:

Jag tror det är oerhört viktigt att du lägger det här där det hör hemma-nämligen hos dig själv.
För, som du säger så vet du med förståndet att du är älskad av din man. Han visar sin kärlek och omsorg osv. men det är inte nog för dig.

Även om du garanterat inte är ensam om din ängslan, så är det INTE så man ska behöva gå och känna när ens partner är bland andra människor, och det är heller inget partnern ska behöva leva med, det blir väldigt väldigt instängt tillslut.

Jag tror det är helt sant att det handlar om din egen självbild och saker inom dig själv. Alltså har han egentligen inte med saken att göra, utan han är den du råkar vara rädd att mista.
När man rids av sådana tankar och rädslor, blir man ofta inte så rolig att leva med i längden, så tyvärr är det ju rätt vanligt att man faktiskt själv driver fram precis det man är rädd för, och så får man bekräftelse på det man var orolig för, och så går den onda cirklen runt runt....

Om du vill ha ett stabilt och tryggt liv där tillit kan vara grunden för ett kärleksfullt familjeliv, så behöver du ta tag i dina rädslor. Ofta kan man behöva hjälp i form av ett bollplank, vilket man verkligen kan vinna på att söka sig till en proffessionell samtalsparter för att få. Kurator eller psykolog kan vara ett jättestöd och hjälpa en att reda ut lite bland tankarna.

Våga ställa dina spöken mot väggen, så de kan försvinna. Det gör de ofta, när de hamnar i ljuset.

Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur

Absolute, jag vet att det är min självbild som sabbar, så jag vet att det är mig själv jag måste jobba på. Det är en del från mitt förflutna som jag måste jobba på för att kunna tänka annorlunda.

Han har aldrig gett mig någon anledning direkt att tvivla på honom. Dock är vårat problem i sängen om man säger så. Han jobbar väldigt mycket och är helt utmattad när han kommer hem, även när han är ledig. Detta påverkar vårat sexliv negativt. Det finns liksom ingen ork. Och jag vet att sex inte är allt, jag får så mycket mer utav honom, han är kärleksfull på alla sätt verkligen. MEN.. det har tagit nått enormt på mig. Att inte få denna sexuella bekräftelse. Jag har funderat länge på varför jag tänker som jag gör i detta förhållande. Och min självbild hjälper inte, men det sexuella är en stor del av det hela. Det gör att jag känner mig otillräcklig och rädd för att bli ersatt..

Men jag måste nog börja få hjälp för egen del.. vet inte ens vart jag skall börja!

Tack snälla för ditt svar!!

Anonym (Rädd)

Äldre 24 Oct 08:49

#8

phantom pixie skrev 2011-10-23 19:13:34 följande:

Faktum är ju att man aldrig kan vara säker på någonting, och det är naturligt att vara rädd för det okända.

I tider då det är stressigt elelr jobbigt är det vanligt att man söker efter negativa saker istället för possitiva, troligen har du inget att oroa dig för. Men om du fortsätter känna som du gör bör du ta upp det med din sambo, säg att du inte anklagar honom för något men att du är fundersam.
Om det påverkar dig så pass mycket att du känner det påverkar hela förhållandet negativt tycker jag du skall ta kontakt med en kurator eller psykolog. Du kanske har något som du behöver bearbeta och det yttrar sig genom att du känner så här.

Du har helt rätt, det finns aldrig garantier, jag måste nog bli såpass säker i mig själv att jag inte går runt konstant och är rädd för det..

Nej, även om rädslan finns där, tror jag innerst inne inte att jag har något att oroa mig för.
Vi har pratat om detta innan, som jag skrev till "passionsblomman" ovan, det har nog en hel del med sexat att göra. Men jag måste för egen del få hjälp, ja! Vem skall man kontakta? Har du ngn aning?

tack så mycket för ditt svar!

Anonym (Rädd)

Äldre 24 Oct 08:53

#9

smulanz skrev 2011-10-23 19:41:11 följande:

Håller med pixie...

Jag är 14 år äldre än min blivande man... och visst kommer tankarna över till mig om att han hittar, ser, finner en annan som är yngre och späntsigare och allt det där.
Men saken är i MIN åsikt... kommunication är ALLT.. I min åsikt alltså, men inte alla som kan prata om det, inte alla som kan höra att den andra är osäker.

Men jag pratar med min blivande.... om hur osäker Jag kan vara och och berättar för honom hur jag känner, men samtidigt säger klart och tydligt att detta är inte för att han gör fel utan för min ålder, min egen själv känsla till hur jag ser andra kvinnor.

Men det jobbar jag med varge dag... och det vet min sambo, fästman, Min blivande man... som jag vet lika mycket som du vet att din man älskar dig att min älskar mig =).

Prata med honom.... kan man inte prata kan det bli väldigt tufft om man inte kan släppa tankarna =). kram på dig.
bonusfamily.blogg.se/brollop/index.html

Det är jag oerhört tacksam över, att jag faktiskt kan prata med min sambo om sånt här utan att han dömer mig. Utan han finns verkligen där för mig. Annars hade jag nog aldrig klarat detta alls. Den tryggheten iallafall gör så att jag kan fortsätta. Men jag måste bli säkrare i mig själv. Självförtroende har jag, dock är det min självbild jag måste jobba med.. Jag vill kunna må bra utan att vara beroende av bekräftelse.

Sexet har blivit vårat problem pga hans ständiga trötthet av jobbet. Och det ger mig ännu dåligare självbild. Önskar jag inte var beroende av den sortens bekräftelse.. Nått jag måste få hjälp med!

Härligt att höra att du och din fästman har en så bra kommuncation, det är verkligen allt! ${#emotions_dlg.flower}$

KRAM!!

Anonym (Rädd)

Äldre 24 Oct 08:56

#10

Fröken Emma skrev 2011-10-23 23:16:03 följande:

En nyfikenhetsfråga.

Ska ni eller planerar ni ett giftemål "snart"?

För det här är ju nått du verkligen måste jobba med före bröllopet.
För ingenting förändras efteråt. Man är den samma som innan.

För din egen skull, och för hans.

Jag tror absolut inte du har nått att oroa dig för överhuvudtaget!
Men det du behöver är att få hjälp med att få ordning på dina tankar.
Och ingenting är försent eller för jobbigt.Kärleken övervinner allt. ;)
Prata med honom om detta, men oxå kanske du ska få profisionell hjälp.

Styrkekramar och lycka till!

Nej, vi planerar inte giftermål för tillfället. Vi är väl mest inne på att försöka skaffa barn snart. Men jag vet ju att det inte är hållbart när det ser ut som det gör idag.

Tack snälla, jag tror inte heller jag behöver oroa mig egentligen, bara massa spöken jag måste få bort. Jag vet att min sambo trippar på tå för att han är nervös att jag skall feltolka nått, eller sådär, och jag förstår honom. Dock känner jag nog mycket så pga otillräckligheten pga sexbrist. Det blir en bekräftelse i sig för mig.
Måste arbeta med mig själv och vi måste komma på en lösining, innan vi ens funderar på giftermål och barn. För vi vet att vi vill leva livet med varandra. Ja, proffisionell hjälp är nog första steget för mig..

Tack snälla rara för ditt svar! KRAM!

Är det någon som känner som jag?

INNEHÅLL