förvirrad

jag känner att jag behöver hjälp.

känner mig otroligt förvirrad i livet. Jag står på mina två ben i marken men världen rör på sig.

jag ska börja läsa på universitetet till hösten, har ett extrajobb allt lullar på.

mitt problem finns i min relation till min pojkvän och till en av mina kompisar.

jag och min pojkvän har varit ihop i snart tre år och är fortfarande hyffsat unga. i våras hade han sökningar till div. skolor och han ändrades ganska mycket som person. svårt att ta kritik, läser inte av vare sig andra människor eller situationer. jag är precis tvärt om, entrar inte ett rum om jag inte har kontroll och läst av det. Jag har varit ledsen nu i veckan pga lite olika familjerelaterade problem vilket min pojkvän inte märkt. Har fått titta på honom och säga: jag är ledsen! för att han ska förstå att nått är fel. vi distansar också men har nu bott ihop en vecka.

till det andra hör då att jag har en killkompis som jag spenderat en hel del tid med pga gemensama projekt, vi förstår varandra, jag behöver nästan inte ens titta på honom för att han ska veta vad jag tänkter eller känner, vi pratar på samma kanaler och ser varandra.

Nu i förra veckan bad han mig om en tyst vecka så att han skulle kunna göra upp om hur han verkligen kände med oss och mig och vårt kompisskap då han kanske ville ha mer... vilket gjorde mig ledsen samtidigt märkte jag att jag saknade honom.

så nu vet inte jag alls hur JAG känner.

jag har mer blivit min pojkväns nya mamma än flickvän känns det som och det känns som att han saknar respekt för mig och att han tänker: han först och vi sen.

så det jag känner är: jag vill ha min pojkvän men få honom att hitta tillbaka till de kvaliteerna som en gång gjorde att jag föll för honom.

så hur gör jag? och hur ser jag till att inte bli hans morsa?

väldigt tacksam för hjälp!