• Anonym (Uppgiven)

    Nygift men noll sexlust... Behöver råd!

    Hej!

    Är trött på att jag inte längre har någon sexlust. Älskade sex för något år sedan. Det var mysigt, roligt och viktigt.
    Nu är det helt dött.
    Jag vill men kroppen är liksom inte sugen på sex (om ni förstår?).
    Min make är underbar och har verkligen fått "stå ut" lång tid utan att gnälla och tjata.

    Jag känner mig bara så uppgiven och behöver nog lite pepp och råd ifrån andra kvinnor helt enkelt.
    Jag tycker det är jobbigt och jag skämms nästan över det....

    Jag är ofta grinig nu för tiden och missnöjd och jag tror det hänger ihop med att jag inte riktigt känner mig tillfreds med detta, tänker på det mycket vilket i sig kan vara rätt avtändande!?

    Jag och min man har världens bästa förhållande men detta funkar inte just nu och det beror på mig. :)

    Jag har låst mig totalt. Hjälp! 

  • Svar på tråden Nygift men noll sexlust... Behöver råd!
  • LisaEleonor

    Jag hade samma problem fram tills ett halvår sedan. Det hade varit något som hållt på ett längre tag och jag hade skyllt det på en massa olika saker. Men till slut kom jag fram till att det var mitt preventivmedel som gjorde det.


    Det var precis samma känsla som du sa. Rent psykiskt ville jag ha sex, men kroppen reagerade inte som den brukade. Sedan kände jag press att ha sex och hade dåligt samvete om jag gick med på att ha sex fast jag egentligen inte var så sugen. Det blev bara en dålig cirkel.


    Men så bytte jag bort mina hormonpreparat till en kopparspiral och från en dag till en annan blev allt så mycket bättre. Jag trodde det skulle ta ett tag eftersom jag så länge känt sån press när det kom till sex. Men så fort kroppen började reagera som den brukade göra så släppte pressen.


    Så mitt råd är att prata, prata och prata med din man om vad du känner. Och också kolla upp om det är något som kan påverka din sexlust i livet. Ibland är det ju inte bara psykiskt, mitt var ju ett fysiskt problem.

  • Anonym (Uppgiven)

    Försökte börja med P-piller och även minipiller för ca ett år sedan (efter ett tags uppehåll) men det funkade inte alls. Jag mådde jättedåligt fysiskt och det var egentligen där som allting började. 
    Har provat diverse preventivmedel men mår ej bra av dem varför jag inte använder något i nuläget.

    Ja, jag har också skyllt på det mesta... Men nu finns det egentligen ingenting att skylla på.
    Jag är deppig och lite nere över detta men i övrigt funkar allt bra. Jag har ett kanonjobb, en toppen familj och underbara kompisar. Jag lyssnar på min kropp och vilar när jag behöver och jag är för det mesta inte stressad.

    Så vad är problemet?

    Har funderat att prova kosttillskott men det känns konstigt och inte riktigt som mig.
    Funderar på om man ska gå till barnmorskemottagningen för att få råd?
    Känns bara jobbigt... 

  • Anonym

    Jag har haft problem med sexlivet i hela mitt liv. Mitt problem kommer ifrån att jag var utnyttjad som barn. Jag förstår hur det känns och hur uppgiven man känner sig. Min m2b är helt fantastisk som tur är. 

    Hur känns det med andra saker som gäller närhet? Tycker du det är mysigt att bara ligga och kramas? Bara hångla? Man behöver inte alltid gå hela vägen. Kanske finns det andra saker ni kan göra tillsammans som känns okej för er båda?

    Du kanske behöver gå och prata med någon (om du känner dig ok med samtalsterapi) så att du kan förstå vart din spärr sitter. Ofta blir det som du skriver en ond cirkel som är svår att ta sig ur. 

    Sedan kan det förstås finnasen fysisk orsak som LisaEleonor nämner här över. En hälsokontroll kanske skulle vara på sin plats?

    Och sedan PRATA med din man så att han förstår vad du känner och tänker och inte känner sig utstängd/förvirrad/bortglömd/skyldig.  

  • Anonym (samma här)

    jag har oxå haft/har detta problemet.. i flera år.
    ett tag gjorde det ont att ha sex.. då bytte jag preventilmedel. från ett ppiller till ett annat, har inte fått barn så spiral är inte så lockande just nu, och så är det dyrare, men det ppillret gjorde skillnad. jag är inte som förut men nu gör det inte ont.
    vi testade helt utan ett tag, med kondom, blev lite bättre av det men vi är för vana att vara utan så det blev inte samma sak. så jag gick tillbaka till ppiller.
    Men Jag kan oxå säga, prata prata prata.. han bär på frustration oxå som du säkert plockar upp omedvetet och som låser dig ännu mer.
    vi har inte löst vårat ännu men hittat knappar att trycka på för att jag ska komma igång. och vissa dagar går det bara inte och då måste man vara ärlig och säga till. men ni måste vara överens om att det är bättre att testa och misslyckas än att inte testa eller att inte säga till när det är "fel". du och han måste vara på samma våglängd.
    vi pratar efter varje misslyckad gång och diskuterar vad som kan göras annorlundare.
    Det är lite pinsamt men vi har kommit på att jag går igång nästan direkt på porrfilm. behöver bara se nån minut så är jag igång. och då är det inte all porrfilm, finns ju sån som man bara inte klarar av att se för att den är så förnedrande men det går att hitta bra. det är mitt tips, våga testa olika.
    lyckas man en gång så släpper pressen till nästa gång, och då kan man få igång en liten rutin och jobba bort pressen.. Tyvärr kan det vara så att om man misslyckas är man tillbaka i presshelvetet igen och dumma tankar kommer. men slappna av, det är inte hela världen om ni pratar och in håller inne med känslorna.
    och ibland är jag för "torr" för att smekningar ska fungera, det blir inge skönt, då har vi testat med en klick glidmedel och då går det lättare och känns vått och kan göra att jag kommer igång då jag annars inte skulle ha gjort det.

  • Anonym (samma här)

    jag tror oxå på att gå och prata med någon.
    Jag tror att mitt startade psykiskt, för det startade efter att jag varit nere på botten med psykakuten och vänt. Men det kom en stund efter när jag mådde bättre. mitt har inget med övergrepp att göra men det finns mycket som kan spärra. saker man kan tycka är riktigt simpla men som hänger sig kvar. själv hade jag mycket från min grundskola som kom upp och hälsade på från mitt undermedvetna..
    har fortfarande lite problem med det men precis som med sexet så går det sakta åt rätt håll.

    prata med din man, prata med nån annan som kan, det är det bästa

  • Kattpoet

    Börja  gosa, krama och kyssas utan krav, börja så och gör det  till en vana.  Det är en bra sak att göra och sedan bör du gå till doktorn och kolla upp hur du mår, du har någon brist sjukdom.

  • Anonym

    Jag skulle vilja rekommendera L-Argiplex. Det hjälpte iaf mig att komma igång igen. Sedan äter jag zink och c-vitaminer också. Zinkbrist kan påverka sexlusten, och det är ganska vanligt att svenskor behöver ha tillskott av det. Kravlöst kel är en bra tanke. Och att stanna upp i vardagen och bara kramas om ordentligt flera gånger varje dag. Då får man tid att känna efter vad mysigt det eg är, det hinner man inte med de där vanliga kramarna. Om ni hänger med? Massage och kroppskontakt utan sex som mål, är också bra. Både att ge och få!   Vanlig kroppskontakt, som tex taktil massage gör ju att man utsöndrar "må-bra-hormon" dvs oxytocin. Du är inte ensam ts. Men du ska veta att det finns mycket man kan göra. Jag hoppas att du får många bra tips härinne, ska fundera lite och kolla vad de andra skriver, kanske jag kommer på mer. Kram på dig! 

  • Anonym (samma här)

    L-Argiplex funkade inte för mig tyvärr. men har hört flera som tycker det är bra.
    Kravlöst kel är underbart.
    troligtvis vill din kille inget annat än att göra det skönt och bra för dig.. tänk på vad du gillar som inte har med sex att göra eller som inte behöver leda till sex och fråga om han kan göra det för dig.
    det kan släppa spänningar.
    jag fick helkroppsklappningar/smekningar i 15 minuter eller mer, minns inte :P, och jag älskar bara fjäderlätta klappningar... dåsar bort i ett litet moln.. men resultatet av det blir att jag blir trött men nöjd och avslappnad. men det gör inget för killen, för han vet att jag åtgärdar det nån annan gång när jag har lust :)

  • Anonym

    Visst ja, glömde säga att jag och min karl gillar glidmedel av typen som man tex köper på apotek, tex glid eller klick. Det är väldigt drygt och det behövs väldigt lite för att bli "trevligt"...  ;o) Tända ljus, stänga av tv, dator osv...och bara sitta och prata en stund, kan göra skillnad. Det kan vara så enkelt som att man pratar om vad man gillar eller skulle vilja göra, på det sexuella planet. Att höra den andra berätta om vad som är mysigt, kan funka för oss ibland. Men vissa gånger är man bara inte på humör, så måste det få vara. 

  • Anonym (jag med)

    Här har du en till som är nygift och inte har någon sexlust.

    Sjukt jobbigt. Jag vill verkligen, men kroppen svarar liksom inte. Vi gifte oss nyligen men har inte haft sex på ½ år.... Jag tror till en stor del att det har att göra med att jag blev sexuellt utnyttjad när jag var liten, för jag har aldrig haft någon sexlust.

    För övrigt mår jag toppen, är inte stressad, deppig eller något. Så samtalsterapi känns inte som något för mig, för jag mår verkligen bra. Tycker bara synd om min stackars man som aldrig får sex. Känns hemskt för han har ju en högst normal sexlust, men han får vackert rätta sig efter mig.

    Vi har testat med glidmedel, mys, tända ljus, olika ställningar, olika förspel osv osv. När vi väl har sex känns det obekvämt och jag spänner mig. Däremot känns det förvånansvärt bra efteråt, mest pga att min man blir lycklig. Jag blir glad av att göra honom glad.

    Det enda som kan få mig att ta initiativ till sex är nu när jag vet att jag får ägglossning, då vi gärna vill ha ett syskon till vårt barn. Men då är det "in-ut-in-sprut" som gäller....

    Tråkigt att det finns fler som har detta problem, men samtigt är man ju glad att man inte är ensam. Detta är ju inget jag snackar med vännerna om direkt. Vi kanske kan komma på en lösning tillsammans, eller va tror ni brudar?

    Jag skall iaf ge L-argiplex och Zink ett försök, för det har jag inte testat!

Svar på tråden Nygift men noll sexlust... Behöver råd!