är så oerhört ledsen, långt!

Jag beklagar verkligen. Det är inte roligt när gammalt, och många gånger onödigt, groll gör att folk inte vill dyka upp. Ni vill ju uppenbarligen att de ska komma, eftersom ni bjudit in dom.

I min släkt har jag och min lillasyster alltid varit lite utanför, men nu när jag ska gifta mig ville jag göra en (sista) kraftansträngning och faktiskt bjuda in alla. Jag tycker det är tråkigt att det är sådan splittring. Av 20 inbjudna från min släkt på ena sidan är det 7st som kommer. 6st, av de som förmodligen inte kommer, har inte ens hört av sig.

Vi blir ca 50 personer (inkl. jag, min blivande och vår dotter) av 83 inbjudna (inkl. barn).

Jag har varit jätteledsen över att så många prioriterat bort vårt bröllop, för det är vad det handlar om. De tycker helt enkelt att allt annat är mycket viktigare. Nu försöker jag dock se på som så, att det är väldigt orättvist mot oss och våra gäster som faktiskt kommer att lägga ner tid och energi på de som inte kommer. Jag försöker fokusera på att göra det hela till en rolig dag för mig och min blivande, vår dotter samt alla andra gäster som faktiskt vill komma och dela det hela med oss. Vi och dom förtjänar det!

Åh vad tråkigt att höra att så många beter sig illa mot er! Men jag håller helt med Pinkgrape, det enda man kan göra är att fokusera på de gäster som faktiskt dyker upp och framför allt fokusera på sin kärlek och det faktum att ni äntligen ska bli gifta! Man tjänar på att vara lite arrogant mot gäster och annat löst folk, och istället fokusera på den kärlek, lycka och glädje man som par känner.

Försök se det som att de där ni var tvungna att bjuda tack och lov tackade nej så att ni slapp deras bitterhet och gnäll på er bröllopsdag. Nu kan ni fira i lugn och ro med de gäster som verkligen är glada för er skull! Och man behöver inte vara så många för att det ska kännas "fylligt", vi var bara 33 personer i en gigantisk kyrka och en lokal som tar 60 sittande, men det kändes som om vi var dubbelt så många med tanke på hur engagerade alla var under dagen och kvällen!

Lycka till med bröllopet, jag lovar att ni kommer få en underbar dag! Minnet av vår dag kommer vi bära med oss så länge vi lever, det var en fantastisk upplevelse!

så är det lite för oss också. min far vill inte komma för han har semester och vet inte om han är hemma då. Tycker jag är lite tråkigt att ens far inte kan komma.. av 108 vi bjudit så har 80 tackat ja så det är väl ok. men hade ju velat ha mer av släkten där.. Hoppas ni får ett trevligt och lyckat bröllop. kram till er.

Glöm inte att det är kärlekshyllning mellan dig och din blivande. 
Andras problem (oavsett familj eller vänner) får de själva stå för!!
Det är Er dag!!! Gör det bästa av det!  och se till att vara mentalt närvarande under dagen! 
41 pers är rätt bra ändå! och tänk va skönt att ha de som verkligen kan och vill vara där!
Festen blir kommer bli lyckad!!!  

kram

Åhh gud så underbart att få läsa era svar, känns mycket bättre, behövde få gnälla lite=/

Klart att jag, vi ska fokusera på varandra, det är ju våran stora dag, och på dem som vill närvara under denna underbara dag=) Det är ju dem som räknas!

Tack! ni har fått mig att se det med andra ögon.

Många kramar till er

Det viktiga är inte antalet gäster utan kärleken mellan dig och din blivande och att era gäster verkligen vill vara där. De som tackat ja är de som verkligen vill vara där och ni kommer känna hur mycket ni betyder för som är där. Styrkan i kärleken som era gäster känner för er, det är det som räknas. Ni kommer känna er älskade och uppskattade eftersom era gäster verkligen vill vara med er på er dag.
Jag och min man har nog aldrig känt oss så älskade och uppskattade av våra familjer och vänner som vi gjorde på vår bröllopsdag. Vi bjöd endast dom som vi kände att vi "inte kunde gifta oss utan" dvs dom som vi verkligen verkligen verkligen ville ha där och det var så lyckat och en helt fantastisk dag. Det är inte antalet gäster som räknas utan att gästerna verkligen vill vara där och att ni verkligen vill ha dom där, då kommer ni känna er underbart älskade och uppskattade.
Sen  förstår jag hur sårande det är när tex ens föräldrar inte prioriterar att komma, fy så lågt och respektlöst att inte anstränga sig för sitt barn! Och när ens vänner och släkt hittar på ursäkter för att inte "behöva" gå på bröllop...näe då är det inga riktiga vänner i mina ögon! Om det finns andra anledningar än de man berättar för brudparet...kan man inte vara ärlig istället? Om det tex är ekonomin som hindrar är det inte schysstare att säga det då än att hitta på nåt?

Usch vad tråkigt för er men som flera skrivit det är bättre att fokusera på de som kommer. För hur hemskt det än låter så är det de som bryr sig om er som kommer.

Och det viktigaste är ju att ni blir gifta.

Lycka till på er dag.

Jag kommer bli jätteledsen som många inte väljer att komma på vårt bröllop. Vi har bjudit de närmsta och käraste vänner och släktingar och om inte i princip alla dyker upp kommer jag bli jätteledsen och sur.! Undantag om de är sjuka eller så givetvis.! Men jag är en av dem människorna som tcker att det är underbart att bli bjuden på bröllop och jag skulle göra ALLT för att kunna komma och förstår inte alls att folk inte tänker likadant, det är så självklart för mig att man GÅR på bröllop till nära vänner och släkt.! Att man är glad för deras skull, att man bjuder på sig själv och ser till att brudparet får en oförglömlig dag osv...så jag skulle precis som du TS vara jätteledsen... MEN som sagt, de förtjänar inte dina tårar och ni kommer få en fantastisk dag tillsammans med de som faktiskt prioriterar er två och er stora dag. Fokusera på de gäster som kommer och som visar glädje och kärlek

Har samma dilemma. Verkar som av 60 nära är det inte ens 15 som kommer
Det känns inte kul alls.

Näe fy vad tråkigt, när det rä sånt stort svinn=(

JAg hade kunnat ta om det var ett par st, men det är så många som hoppat av, av så konstiga anledningar, och så av släkten förväntar man ju sig lite mer, men inte ens där. Har redan innan inbjudningarna skickades räknat bort en del, då jag ej har kontakt med någon på min pappas sida, ingen i familjen har det så det är inget märkligt, det märkliga är dem, och hur dem beteer sig.

Men det är nog att det blicit så mycket som jag blivit så ledsen över det!
Det är andra gången jag gifter mig, och att jag gör detta av kärlek till min blivande, för för mig hade det "räckt" (om ni förstår) med att bara vara han och jag och några få vittnen, men han ville ha allt detta, och klart att jag gör det för honom, och längs vägen har jag tyckt att det ska bli skit roligt att ha ett kyrkbröllop, men ja så ser man svinnet och blir lite ledsen.

Men men om 13 dagar är det jag som säger JA till min älskade man, i en kyrka "fylld" med människor som vill dela just våran dag med oss!

Tro mig, fick veta också att vi får träffa prästen 3 dar innan bröllopet då det alla är på semester innan dess.
Vad är det som händer, är alla emot detta känns det som!

Hej!

Om du tycker att 41 k'nns lite så kan jag ju berätta att på vårt bröllop i aug kommer vi vara 30 totalt och jag tycler det känns perfekt! Jag kommer förhoppningsvis känna att jag har tid för att prata med alla, till skillnad mot om vi hade haft 100 gäster.... Men jag förstår din besvikelse! Kram och lycka till!

oj så pass inpå=/ Ja det känns ju lite surt det med, vi träffade prällen 3 veckor innan, men det där är ju olika har jag hört. Nej då=) ni kommer bli gifta tillslut=)Det är inte det att det känns LITE det är så många som hoppat av som är grejen! Jag är nu nöjd med antalet efter att ha fått lite pepping av er=) Det kommer bli skit bra!!!!
Tack detsamma=)

Stackars vännen, jag vet hur du känner dig.
Vi gifter oss om tre månader och har i vår bekantskapskrets haft en kvinna som av någon anledning alltid känt sig hotad utav mig. Varför förstår jag inte för jag har aldrig velat ha det hon har och jag har inte mer än hon har. Denna kvinna är otroligt duktig på manipulation och jag har hela tiden sett otrevliga tendenser hos henne som ingen annan verkat se.
Nu, lagom till vår stora dag, har hon dragit igång en smutskastningskampanj om mig som resulterat i att en hel kompiskrets brutit med oss. Jag är ganska rak som person och har förstått att detta är en egenskap som inte är önskvärd hos en kvinna. Jag har fått ta mycket skit genom åren och har genom det blivit ganska hårdhudad men detta har tagit hårt. Det har inte hjälpt hur mycket jag dementerat det förtal som hon startat, hon har lyckats få dem på sin sida ändå Min blivande man är underbart stöttande och fin, men det är ju hans vänner också så han har mått skit.
Tack och lov är vår kärlek stark och jag är idag lycklig över att veta att det inte finns folk på vårt bröllop som är där med onda avsikter.

Om du vänder på saken och tänker att om alla de här personerna, som inte verkar vilja glädjas å era vägnar, kom på ert bröllop så skulle ni förmodligen stå där med ett gäng surpuppor som alla bara väntar på en anledning att klaga på hur ni fixat saker.
Kom ihåg att det är bara små människor som gör sig större genom att trampa på andra.
Ta hand om er vänner och se med förväntan fram emot era bröllop