Vilka skall man bjuda...

Ja då är man gift då!

Wow! Hade faktiskt inte räknat alls med att hinna orka njuta av vår STORA dag. Har hela tiden räknat kallt med att jag skulle bli ett gråtande hysteriskt monster, efter alla dagar och nätter av intensiva förberedelser.

Men faktiskt, så var den helt underbar! Och jag var kolugn, och LYCKLIG! (bla för att jag kunde uttala våra vigsellöften. Hade tappat rösten helt, dagen innan...)

Nog om det...kan jag berätta någon annan gång.

Men jag ville bara berätta att vi ville ha ett stort bröllop med 100 gäster. Många tackade nej, så då bjöd vi in nya.

Bl a kompisar från mina tonår, som jag inte har haft kontakt med sen 10 år tillbaka. Konstigt, ja kanske. Trodde ärligt talat att de inte skulle vara intresserade av att komma.

Men Å vad kul det var att träffa dem igen! Inte det minsta konstigt, och ett sätt för oss att återuppta kontakten igen!

Det kan jag verkligen varmt rekommendera alla er, som tvekar. De som tackar ja, kommer ju dit för att de VILL!

Men nu skall man förstås veta att vi körde på budgetbröllop. Det kostade oss just ingenting extra, och vi lagade all mat själva.

Det kändes som att alla på festen trivdes, och det berodde säkert till stort på bordsplaceringen. Så den kan vi nu efter utprovningen, rekommendera varmt!

Vi hade nogsamt tänkt ut folk som borde lära känna varandra och trivas ihop, till att sitta vid samma småbord. Men alla fick sätta sig hur de ville vid bordet, och hade ALLTID någon de kände väldigt väl (kompis eller respektive) som de kunde sätta sig precis bredvid.

Inga par delades alltså på, om de inte själva ville det.