Sambon hoppades att jag skulle ta hans, men det vill jag inte. els för att jag känner att det liksom byter min identitet sen har jag en känslomässig koppling till det jag har nu. Dessutom ar jag aldrig förstått vitsen med att KVINNAN ska byta efternamn. Det känns förlegat. Han tycker att man inte hör ihop på samma sätt om man inte har samma namn...
Vad göra, han vill verkligen att vi har samma, men jag vill INTE!
Kan inte han byta till ditt då, om det är han som tycker det är viktigt med samma? Bi löste det genom att båda byter, till svärmors flicknamn. Jag har alltid sagt (till skillnad från dig) att jag ska ta hans efternamn (det han har nu) men sedan kändes det som att han inte uppskattade den uppoffring det är. Att det faktiskt är ens identitet och på det en hel massa byten av idkort, pass, visa osv. När jag fick honom förstå detta, och senare föreslog svärmors flicknamn så tyckte han (efter en kort stund betänktetid) att det var en jättebra idé och har vägrat släppa den!
Vi har haft samma problem hemma. Jag har en väldigt stark koppling till mitt efternamn och det är en del av min identitet. Känner att det kopplar mig samman med resten av släkten bland mycket annat. Sambon har också ett annorlunda efternamn och det var inget han gärna ville bli av med.
Vi funderade mycket på ett varsitt håll. Det vi var överrens om var att vi skulle ha samma, så någon var tvungen att ge sig. Det blev han. Just för att mitt namn hade en sådan historia, och för att det betyder mer för mig än vad hans betyder för honom.
Även om det inte var ett lätt beslut att ta, och hans mamma är ganska besviken. Det där med att föra namnet vidare och så. Men han känner sig nöjd med sitt beslut nu. Men det tog oss många månader att komma fram till det.
Jag tror ni måste erkänna att det är ett jobbigt beslut, även för honom. För han verkar inte vara så pigg på att byta sitt namn? Då är det ju en jobbig situation ni sitter i båda två.
Lycka till
Vi är i exakt samma situation. alla papper är klara nu och vi kommer att behålla våra respektive efternamn.
Men vi har sagt så att jag kanske tar hans efternamn och han tar mitt som mellannamn om vi får barn.
Man kan aldrig bestämm vad den andre ska göra, Du bestämmer om Du vill byta namn, han bestämmer om Han ska byta namn..
Plin, vilket namn ska barnet ha då?
Men om du tvärvägrar byta efternamn är det väl bara att låta bli? Man är lika mycket gift fast man har olika efternamn, och vill man gå en mellanväg finns alternativet att lägga till partners namn som mellannamn, precis som Plin beskriver.
Om det är så viktigt för din blivande att ni ska heta samma så får väl han byta?
Jag ska inte byta!
Det har varit ett velande hit och dit men nu känns det helt rätt :) Det är det viktigaste
Jag älskar mitt efternamn och han älskar sitt, för honom spelar det ingen roll om vi heter olika men för mig är det viktigt att vi heter samma = jag får ge med mig och ta hans efternamn. Jag kommer att behålla mitt nuvarande efternamn som mellannamn men barnen kommer bara få det gemensamma.
Jag byter eftersom det är viktigare för mig att vi heter samma, är det så viktigt för din blivande att ni heter samma borde han byta till ditt..
Byt inte då, det är inte hela världen egentligen. Jag kommer ta min fästmans efternamn men båda kommer ha mitt som mellannamn så då blir det ändå att jag har kvar mitt. :) Min mamma behöll sitt efternamn och dem har nu varit gifta i 30 år, så samma efternamn eller inte påverkar inte om man håller ihop.
