Överreagerar jag?
På lördag smäller det. Då gifter jag mig äntligen med min stora kärlek I början av december hjälpte vi ett annat par på deras bröllopsdag med framdukning av buffé, disk... ja det mesta praktiska på själva festen. Vi hade fått kontakt här på BT och gjort upp en deal om att hjälpa varandra för att spara pengar genom att inte behöva hyra in personal. I Slutet av mars (allså för ca en månad sedan) hade vi mailkontakt där jag påminde om vilken dag det var och vilken tid vigseln var satt. Jag skrev då att vi mest troligt skulle sätta oss ner i veckan och gå igenom vad exakt vi ville ha hjälp med och sedan höra av oss igen. Den andra bruden svarade att hon hoppades att hon kunde hjälpa oss lika mycket som vi hjälpt dem. (Vi slet från 15-23).
Jag studerar och har de senaste veckorna haft praktik vilket innebär att jag "jobbar" heltid + läser på kvällarna till tentorna som kommer efter praktikperioden och min blivande arbetar heltid. Detta pressade schema gjorde att vår planering drog ut på tiden och vi glömde bort att höra av oss igen då vi inte ansåg att det var högsta prioritet. De visste ju vilken dag, de skulle bara få veta vad.
När jag hörde av mig till bruden idag säger hon att hon ska jobba på lördag fram till kl 18 (vi behöver hjälp från 17 och det tar nästan en timme för dem att ta sig till lokalen). Hon påstår att eftersom vi inte hört av oss så trodde hon att vi inte längre behövde hjälpen. Så här står vi alltså två dagar innan och vet inte om "personalen" kommer.
Min spontana reaktion är hur kan man ta för givet att vi inte vill ha hjälpen då vi hörts en månad innan om vilken dag? Trodde de på allvar att vi skulle hjälpa dem gratis och sedan strunta i att be dem göra sin del av avtalet? Kunde hon inte hört av sig när hon fick sitt jobbschema om hon nu var osäker på om de skulle hjälpa oss eller inte istället för att ta för givet?
Vad säger alla ni kloka brudar här om det hela? Får jag skylla mig själv?