Man kan använda sitt gamla namn som mellannamn ändå :O

Haha ja min blivande skulle då aldrig få för sig att byta från ett av Sveriges ovanligaste till Sveriges vanligaste efternamn Dessutom heter våra barn bara Neguembor o jag vill ju heta samma som dom...

Ja, det är klart :) 

Varför vill ni inte ta era namn som formella mellannamn, då? Som jag förstår tänker ni ”bara” använda dem som mellannamn när ni t ex söker jobb, inte ha det så formellt (registrerat)?
Ingen kritik, bara nyfiken på hur ni tänker eftersom jag funderar mycket på hur jag ska göra med mina namn... Vill inte byta bort mitt samtidigt som M2B så gärna vill att vi ska ha samma efternamn...

Jag tror för övrigt att det är väldigt vanligt att personer som har en offentlig roll och/eller en inarbetad ”byline” inom sitt yrkesområde fortsätter använda sitt gamla efternamn trots att de gift sig och har ett nytt efternamn (med det gamla efternamnet som mellannamn).
Vår EU-minister använder ju t ex alltid Birgitta Ohlsson trots att hon numera heter Birgitta Ohlsson Klamberg (gift med Mark Klamberg).

För jag vill egenligen inte ha kvar mitt eget, tycker det är väldigt onödigt med dubbelnamn, jag vill ju heta precis som min man! Och han vill inte heller att jag ska ha två, han tycker sånt är ett tecken på att man inte velat gifta sig egentligen, och han säger att det betyder jättemycket för honom att jag vill ta hans namn :) 
Och framför allt: Om man registrerar båda namnen så måste man säga dem hela tiden och skriva under med båda, och det orkar jag inte! Haha :P 

Aha, jag förstår. Jag såg en intervju med en tjänsteman som jobbade med namn på PRV, han tyckte också att det var väldigt fånigt med dubbla namn och hävdade att de flesta ändå övergår till att använda bara ett av dem efter ett par år (kanske när barnen kommer?). Men de av mina väninnor som har mellannamn + dubbelnamn verkar inte tycka att det är särskilt jobbigt, och de säger att de inte använder båda hela tiden utan lite som det passar. (En journalistkompis använder t ex enbart sitt mellannamn/gamla efternamn när hon undertecknar sina artiklar, och mellannamn+nya efternamn bara när hon t ex undertecknar handlingar på banken.)

Så är det säkert :) Men känner inte för att heta fler namn, har både andra och tredjenamn så fem namn känns lite Pippi Långstrump alltså :P 

Fast om man har ett mellannamn behöver man väl inte skriva under med det?
Jag är i och för sig den med minst erfarenhet angående det då jag inte har något mellannamn.

Jag kommer då att ta mitt efternamn till mellannamn och hans som efternamn, så äntligen kommer jag att ha ett mellannamn (mitt efternamn stavas dessutom som ett vanligt svenskt kvinnonamn, passar utmärkt!).

Jag tycker att det blir mysigt att heta det samma som min blivande, men samtidigt tycker jag att det är synd att lämna mitt efternamn, jag är den sista i min familj att heta så. På det här sättet kommer alla tro att det är ett vanligt mellannamn, medan jag vet att det är mitt gamla efternamn

Lite rörigt blev det där... 

Nej jag vill heta samma som resten av familjen...inte ha något extra mellannamn.

Jag gör precis som du, tar mitt till mellannamn och tar min blivandes som efternamn. Och jag kommer bara skriva under med mitt efternamn, har andra omkring mig som ha lika och bara skriver under med efternamn. Men sedan är båda våra efternamn från andra länder, så hjälper det inte i det avseendet.

Men jag förstår absolut tanken med att använda sitt svenska efternamn när man söker jobb, har fotografi och poängterar att jag är född i sverige med en förälder från annat land i mitt cv just av den anledningen. Frustrerande att man ska behöva göra det år 2011!

Ja, det är helt sjukt faktiskt men det är bara att anpassa sig tyvärr :(