Acceptera att han vill flytta ihop tidigast om 8 mån?

Jag tycker att du ska ta dagen som den kommer. Det finns inget värre än förhållanden som har en massa krav på sig.
Nej, ta det lugnt och njut av kärleken! Det ordnar sig när tiden är mogen! Jag och min blivande väntade tre år innan vi flyttade ihop och det var verkligen värt att få sin egen tid innan vi blev två under samma tak!

Jag tycker ni ska sätta målet att bo ihop när ni vet att er relation fungerar.Du säger att det inte funkat nu det innebär att ni måste lösa det som är fel.Jag tycker ni ska satsa på att få ett ordentligt förhållande som funkar med er och barn.När det är fixat kan ni flytta ihop igen eller komma fram till att ni ska göra slut.Låter säkert hemskt men jag tror du efter ett tag märker vad som känns rätt.Dessutom slipper era barn vara med om en massa in-och utflyttningar hela tiden.Lycka till!

Vad menar du med att du bodde inneboende hos honom och hans son? Kände du aldrig under det år ni bodde ihop att det var ditt hem också? För det är ju viktigt såklart, man vill ju bo tillsammans på lika villkor. Men varför har du så bråttom? Jag tycker att det verkar väldigt vettigt att testa först om ni verkligen vill vara tillsammans innan ni skaffar gemensamt boende. Detta kan ni ju testa antingen genom att bo isär ett tag nu, eller genom att bo tillsammans i nån av de lägenheter ni redan har. Det verkar ju onödigt att skaffa nåt gemensamt och säga upp era respektiva boenden om det sen visar sig att ni inte vill vara tillsammans längre, eller hur?

Lycka till hur ni än gör!

Jag vet att det låter lite panikartat, men jag känner att åren går!! Jag är 34 år och om han känner på sig att det aldrig kommer att bli av att vi flyttar samman, så skulle jag vilja veta det nu, så jag inte går o hoppas i onödan. Han har det bra ställt, men jag har det jättesvårt ekonomiskt när jag bor ensam.....det är väl därför jag har panik antar jag!! Men ni har rätt......jag pressar det hela för mkt och då vill han väl ännu mindre bo med mig......!!!!

Cynthia,

jag säjer som jag sagt förut - du/ni behöver reda ut er relation tillsammans med en terapeut för att komma fram till vilka möjligheter ni har. Det handlar väl inte om bo eller inte bo tillsammans, det är mycket djupare än så...

Hoppas för er skull att ni snart hittar en väg att prata med varandra så ni kan komma till en lösning = en LYCKLIG och närande relation och inte en destruktiv och tärande... Och detta framförallt eftersom ni båda har barn att ta hänsyn till!

[Beklagar om jag låter hård, men vi har ju pratat om detta förut...]

Cynthia - Jag är benägen att hålla med Ejnie, detta är nog den femte tråden du startar om dig och din sambo/pojkvän, och det är alltid något nytt problem.
Jag tycker ni borde gå till en familjerådgivare, eller så gör ni slut ett tag och du måste se till att DU mår bra i dig själv först, för det verkar du inte göra!
Kram!

Du borde göra slut, för det verkar som om du enbart är ihop med din kille för pengarna.

Ni har provat att bo ihop men det fungerade inte. Vad får dig att tro att det skulle fungera nu? Vad är det som har förändrats förrutom att ni kan skaffa en gemensam ny bostad istället för att den ene flyttar hem till den andre?

Som jag ser det har du två val: acceptera att relationen fortsätter som den är nu, att ni bor på varsitt håll och väntar tills han känner sig redo... eller besluta att det är för viktigt för dig att bo ihop med din partner och därför avsluta förhållandet eftersom han inte kan ge dig det du vill ha. För att pressa och tjata leder inte till något gott.... och det för heller inte med sig något gott att flytta ihop pga pengarna.

Var har jag nämnt något om "pengar" överhuvudtaget???

Citerar "Han har det bra ställt, men jag har det jättesvårt ekonomiskt när jag bor ensam.....det är väl därför jag har panik antar jag!!"