Vi som är normalviktiga godisgrisar!

Jag har precis samma problem. :)
Har alltid varit smal och kunnat äta precis vad och hur mycket jag vill.
Socker beroende är jag såklart. Går ju inte att förneka.
Och nej, det är ju inte hälsosamt. Och inte heller billigt.
Så ska nog dra ner på gotteätandet nu när man sparar de pengarna man kan för ett bröllop. :)
Eller ja, man kan ju alltid försöka (läs; lura sig själv). haha

Ja men hur?? Dessutom bor jag hemma fortfarande och varken min familj eller min fästman tackar ofta nej till godis :P

Då är det ju inget problem, än så länge iaf.... =) det tråkiga är ju att ju äldre man blir desto lättare att kilona börjar samlas... så kanske lättare att ändra ovanan innan fettet börjar sätta sig och du är ännu mer "beroende".... jag är snart 35 och väger ca 10 kilo mer än för 10 år sedan. jag är ändå inte tjock men jag var ju bra mkt snyggare med tio kilo mindre, var nog dock inte lyckligare för det så jag vet inte... kanske är värt det =)

haha jag förstår.. :)
Asså, min blivande skulle aldrig äta sånt om inte jag köpte hem det.
Han är inte den som köper hem sånt utan det står jag för.
Och jag har ingen aning om hur jag skulle göra för att sluta.. ingen aning.
Eftersom det e jag som handlar.. haha :)
Problemet är också att jag o min blivande inte bor på samma ställe, han på gotland, jag i sthlm. Så jag e ensam för de mesta. Så ja.. kan man hålla sig borta då från suget? Nej.. haha

Det är lite så, när man är ensam så äter man för att ha det lite roligare och när man är med andra så äter man för att det är en social grej :P

Precis!:)
Och så är de ju så.. det är ett beroende.. Och som sagt, suget finns där jämt.
Och så tror jag det e ännu värre för mej då jag jobbar natt o e hemma hela dagarna. Så vad ska man göra då liksom?
Jo visst jag ska plugga. Men under tiden man pluggar så sätter suget igång och man vill ha nåt att tugga på medans man pluggar och anstränger hjärnan.. :)

Ja, precis, annars sitter man och tänker på det ju..

Jag hra varit sockerberoende av stora mått. Inte godis och läsk, men fikabröd och choklad. Jag gick inte upp nånting när jag var yngre men tänderna tog mkt stryk. Numera går jag dock upp av socker och tandläkaren blev till slut en för stor utgift och jag bestämde mig för att sluta med allt fikande och mumsande. Mitt tips är sluta abrupt. Det tar ungefär 1 v-10 dagar så är det fysiska begäret faktiskt över. Sen sitter beroendet i fingrarna och i ovanan i sig. Men det är precis som med rökning. Kroppsligt alltså, vad sockret/nikotinet gör med kroppen och hjärnan. Det är som en HÖG tröskel som man måste över.

Efter det gäller det för all framtid att ALDRIG lagra sötsaker hemma! Kan låta bryskt men å andra sidan, vad ska du med godiset till längre? Jag kan tex aldrig nånsin göra en sats kanelbullar att "ha" i frysen om nån kommer förbi, för innan nån kommer så är de slut! Det är som en drog!

Men numera vet alla i min krets om att jag adrig har fika hemma (inte ens några futtiga mariekex) och skälet till det så om nån kommer frågar de alltid om de ska ta med lite fikabröd. Då blir det lagom ofta..

Låter bra, ska försöka (när jag blivit frisk från min förkylning). Eller iaf att bara äta en gång i veckan, frestelsen kommer nog bli för stor för mig när de andra äter annars :)

Jag är likadan! Äter jättemycket godis men inte på långa vägar så mycket som innan!

Tror mycket på gener där, jag är väger bara 51kg till min 1.70 långa kropp.

Sen tror jag med att det blir värre med åldern, det är jag nästan säker på! Jag är bara 22 och har ändå fått barn, men jag är lika smal som innan men det kan ändras fort.

Därför så har jag slutat mycket med godiset, jag äter fortfarande en liten bit varje dag men inte på långa vägar dom mängderna som jag gjorde innan.

Och det är bara godis som gäller för mig. Har aldrig gillat läsk, fikabröd, glass eller annat.

Men som sagt, dra ner på godiset! Du kan äta lite varje dag men se upp för mänden. Det är lätt att den ökar istället för minskar. Och det är ju inte bra för kroppen trots att man är smal!