Inställt bröllop

Förstår hur du känner dig.

Fråga honom hur han tror att du känner dig nu, när det du sett fram mot länge, planerat och bokat blivit inställt...

nä fy fan! hade jag känt!
Om han nu vill att du ska må bra, inte fasen mår man bättre att bli kapad vid fotknölarna efter att få avboka! taskigt.

Ta ett ordentligt snack med honom o säg hur det kändes o få ställa in allt.
Jag gissar på att det var DU som både bokade och planerade allt och sen även fick boka av allt. Kunde ju faktiskt HAN ringt runt o bokat av allt. Efter all tid och energi man lagt på planeringen, kunde han kläckt ur sin innan.

Tyvärr hade jag nog inte haft sånt överseende med min karl....
han hade åkt på öronen ut. Men det är jag det :oP

lycka till!! Jag håller tummaran för dig.

En fråga till; vem fick ringa till alla inbjudna och lämna beskedet?

Nä fy fan så lågt.

Han måste ju vara helt dum som tror att du skulle må bra av det..

Jag håller med Peppo

Hej!
Låter som att du haft en tuff period och att du äntligen är på bättringsvägar.
Har upplevt det du beskriver ungefär. Nu har min sambo inte avbokat något. Vi har satt datum 30/10 2010. Längtar precis som du.

Vill bara att du stannar upp efter all känslotummult efter hans sena påkomst av uppskjutandet.
Tänk på vad som egentligen är viktigast? Är det att ni har varann? Att ni älskar och lever med varann? Du vill ju samtidigt också att han ska vilja lika mycket som du innan han ger sig in på detta.

Min blivande man är inte heller lika romantiskt lagd som jag. Han ville inte heller lika mycket som jag tidigare. Efter lite tid och lite mer tid så tror jag nu att vi vill lika mycket.

Fundera innan du tar några hasdtiga beslut. Jag tycker dock efter att ha bollat dina känslor med någon nära vänn och de hetaste känslorna svalnat att du uppriktigt och hjätligt berättar hur du känner. Han kommer förhoppningsvis lyssna, fundera, ta till sig. Ge honom tid och möjlighet att återkomma.
Lycka nu till

Peppo79: Lyckligtvis så hann inte inbjudningar gå ut..Men eftersom jag har sett det här som det största som kommer inträffa så har jag stolt berättat för alla att jag ska gifta mig med min underbara gubbe... och i vår har det haglat frågor om när, var, hur, hur det känns.. inte helt kul att hela tiden behöva säga att det är inställt.
Det blir som svårt att släppa och gå vidare när jag hela tiden måste rättfärdiga varför det inte blir nåt.. :(

Ebbas mor: Vi har disskuterat och argumenterat i oändlighet känns det som, kontentan är ju att jag inte riktigt kan göra nåt åt att han inte vill just nu... han säger nej och det finns inget jag kan göra åt saken...
Jag försöker att få ihop det ändå. Att tänka att det blir av ... bara lite senare än vad som var tänkt i början...men sen kommer känlan av ren förudmjukelse.. vem avgör när jag mår bra nog? Varför kan jag inte få ett bättre svar än "sen".. vem avgör när sen är? Det är ju tydligen inte jag eftersom han nu har valt för oss båda att det inte blir av.
Men jag tror det ligger nåt i det du skriver... ta ett steg tillbaka och fundera över vad som är viktigt..
Gaaaaa!!
Jag vet ärligt talat inte vad jag ska göra..
Men det är jätteskönt att höra att jag inte reagerar helt orationellt.. allt fler än jag också skulle reagera på nåt vis...

åh.. glömde nästan..
Eftersom det inte var mitt val så sa jag åt honom att han fick avboka allt.. tyvärr verkade inte det särkilt viktigt så jag har fått göra det själv.
Prästen är en vän till mig så jag bjöd hem henne på fika och förklarade... kyrkan avbokade jag nyligen eftersom det inte blivit gjort.. det finns ju andra som vill gifta sig... lokalen blev avbokad idag...

Tror att du behöver en utomstående att prata med först och främst... en kurator som kan hjälpa dig och stötta dig i dina tankar. Sen kan det finnas anledning att söka en familjeterapeut så att ni tillsammans kan nå en bättre förståelse för vad som behövs för att man skall må bra i ett förhållande. Det krävs balans, respekt och ett ömsesidigt givande och tagande... En neutral part gör det enklare att hitta rätt i livets svåra skola.

Ni var helt överens om bröllopet och så bangar han bara ur? Gud vad ryggradslöst. Riktigt dålig still. Vill du verkligen gifta dig någonsin med en så velig karl?

Gå till en familjeterapeut tillsammans, det är jätteviktigt. Det beslutet kan DU ta för er båda eftersom han så lätt kan besluta annat viktigt för er båda.

Svenska kyrkan brukar ha familjeterapeuter som man kan träffa.