Midsommaren är min mardröm
Midsommaren har blivit en mardröm för mej. I skrivandets stund är det dagen före midsommaren och jag har ångest.
En midsommar för tre år sedan firade vi på min svärmors sommarstuga. Hon har etablerat en del traditioner i samband med midsommaren, som det inte går att vika en tum från. Hon bjuder in alla möjliga släkt och vänner på de olika dagarna, bjuder på mat, umgås osv. Detta är helt OK för mej - jag gillar god mat och trevligt sällskap. Vad jag inte gillar är att jag och hennes andra svärdotter, M, får slita som djur mer eller mindre hela midsommaren. Långbordet där vi (=25 pers) ska äta finns ca 100 m från stugan, så jag och M springer som dårar med tallrikar, glas, bestick, servietter, potatisfat, sillar, kött som ska grillas, grillsås, sallader, köttbullar, bröd... Då kommer svärmor och upptäcker att vi tagit fel servietter och det är bara att springa 200 m och byta ut det. När alla ätit sig mätta och belåtna, så ska jag och M duka av och samma ruljans börjar på nytt. Därefter ska vi dessutom diska och torka disken - och det blir en hel del disk av 25 pers. Nästa dag är det samma sak. Och därpåföljande. Och när midsommaren är slut är jag så trött att jag inte orkar med någonting...
Det som stör mig allra mest är att hennes tre söner lapar i sig öl och eldar bastu och slappar. De behöver och förväntas inte göra någon nytta överhuvudtaget. Då det ändå är så många människor som kommer, så skulle det ju underlätta massor om vi var flera som hjälpte till. Allt skulle gå snabbare och såväl svärmor, som vi svärdöttrar skulle hinna njuta av midsommaren.
Jag tillät det en midsommar. Sedan har jag börjat strejka: jag åker inte dit annat än en kväll. En gång for jag utomlands. I år åker jag dit på midsommardagskvällen. Min sambo vill gärna vara hela midsommaren på sommarstugan, eftersom han då får umgås med sina två bröder. Detta resulterar i att torsdag och lördag firar jag ensam. Alla vänner har planer, likaså min syster och jag känner att jag inte passar in någonstans... Men det är mitt egna val - jag är hellre ensam än att jag slavar på sommarstugan.
Har någon liknande uppleverlser...?
