• Friden­s
    Äldre 8 Jun 14:05
    19246 visningar
    29 svar
    29
    19246

    Är hans ex viktigare än mig ?

    Efter nästan 5 år tillsammans och en eskalerande svartsjuka från min sida inser jag att våran relation håller på att dö. Allt annat är bra i vårt förhållande. Det började under vårt första år. Vi hade båda berättat om tidigare förhållande. Jag har ingen kontakt med mina ex, men han har det med en tjej. Okej tyckte jag, inget fel med vänskap. Men när jag träffade henne insåg jag att hon fortfarande flörtade med min kille. Hon drömde om honom, han var hennes hjälte - den ände som kunde rädda henne. När de var ensamma hade hon frågat honom "vem hon skulle kunna kyssa, för det behövde hon". När jag kom hem från besök hos mina föräldrar sa han att de två hade varit ute och tagit en drink. Det kändes inte okej. Jag berättade om detta och han tyckte mina reaktioner var löjliga. De var ju bara vänner. Tiden gick och varje gång vi sågs flörtade hon med honom. Han ansåg bara att hon var "spontan". Inget konstigt. Situationen blev allt jobbigare och varje gång hennes namn kom på tal bråkade vi rejält. Efter sista bråket skickade han ett email till henne (som han visade, jag läser inte hans mail) och sa "jag har tagit avstånd från dig eftersom min flickvän inte kan placera våran relation. Men jag tycker det är skitjobbigt."


    Det kändes pånytt som om han svek mig. Det var mitt problem. Han sa också lite anklagande att "hon har blivit mycket mindre spontan eftersom hon fått sånna reaktioner."


    Efter två veckor hade hon fortfarande inte svarat på hans email och han sa att han började oroa sig för henne.
    Efter ytterligare försök från min pojkvän svarade hon att hon hade mått dåligt en tid. Min pojkvän berättade detta och tilllade sedan "hon är ju helt ensam." varpå jag svarade "jag har också mått väldigt dåligt under denna perioden." han svarade "ja, men du har ju mig". Det kändes som en stor lögn eftersom det blev bråk varje gång jag försökte prata om det. Jag försökte på alla möjliga försiktiga sätt, men det resulterade alltid i att det var mitt fel och han blev arg.


    Det känns som om hon verkligen behöver en man, och som att han gärna vill  vara hennes hjälte. Jag tycker att hon är gammal nog att skaffa sig en ny hjälte. En som är singel.


    Mitt argument var alltid "Hon är det enda exet som jag har problem med, och jag är inte den ända som har problem med henne".


    Jag vill inte bryta deras vänskap men jag tycker inte det är okej att hon lägger till en sexuell aspekt. Och att han väljer hennes parti. Och jag tycker inte att det är okej att gå ut ensam med sitt ex.


    Speciellt inte när han säger till mig "Hon var kärleken i mitt liv, du är kvinnan i mitt liv."
    De var bara ihop i ett halvår men det känns som om han idialiserar henne. Det känns som om hon är viktigare än mig. Att han hellre skulle förlora mig än henne. Och så ska det inte vara i ett förhållande.


    Resultatet är att vi inte pratar längre. Han har all kontakt med henne på jobbet. Jag har svårt att öppna mig för honom eftersom han håller henne hemlig för mig. Dessutom har han berättat om detta för minst en annan gemensam vän som är mycket bra kompis med henne. Nu känner jag mig som boven och banditen, som är svartsjuk, fast jag tycker att han gör fel.


    Det spelar ingen roll hur dåligt jag mår över detta. Just nu försöker jag att bara strunta i det. När svartsjukan kommer biter jag på tungar och tiger.


    Vi hade en sån himla bra relation. Men jag vet inte längre vad jag ska göra. Är det löjligt att jag känner svartsjuka emot henne ? Eller gör han fel som säger till henne att det är mitt problem ?
    Väldigt tacksam för svar.

  • Svar på tråden Är hans ex viktigare än mig ?
  • ALLIMA
    Äldre 8 Jun 14:08
    #1

    Tuff situation. Svårt säga vad ni bör göra men jag föreslår familjerådgivning. Lycka till!

  • Dolly8­4
    Äldre 8 Jun 14:33
    #2

    Jag tycker att du ska ställa honom mot vägen. Att han får välja dig eller henne. Thats it. Väljer han inte, så har han valt henne ändå och då hade jag sagt hej då. Hur hårt det än låter.

  • Maddeå­Mats
    Äldre 8 Jun 14:34
    #3

    Jag känner igen mig i mycket av det du skriver och för egen del så ställde jag faktiskt till slut ett ultimatum eftersom jag mådde så dåligt av det som hände.

    Så min kille fick faktiskt välja mellan att ha en kompis-relation med sitt ex eller ha mig som flickvän.

    Samtidigt måste man vara beredd på att relationen kan ta slut om man ställer ultimatum.

    Givetvis möttes jag av hårt motstånd av honom men jag förklarade att jag inte var beredd på att ha en relation med hans ex resten av mitt liv, med honom ville jag det mer än gärna, men inte med henne, och därför ansåg jag att han fick välja.

    Jag sa även till honom att det kanske är så att jag i framtiden kan lita på deras relation och att de då kanske kan börja träffas igen men att det för tillfället inte fungerade för mig.

    Och min kille köpte faktiskt mitt resonemang.

    Så vad du än bestämmer dig för att göra, så hoppas jag att det löser sig för er, men att gå runt och må dåligt gör en bara bitter.

    Lycka till.

  • sms å fotbol­l
    Äldre 8 Jun 14:37
    #4

    Med risk för att låta som att jag tar för lätt på din situation så undrar jag ändå om du har pratat med honom? Och då menar jag inte samtidigt som ni gör andra saker eller tiitar på TV utan verkligen satt er ner och i lugn och ro pratat med varandra?

    Ibland kan man uppleva det som om man har pratat med varandra men han kanske inte upplever samma sak. Säg att du upplever det som att han väljer henne före dig och även om han inte menar det så måste han ändra sitt beteende om er relation ska överleva.

    Ibland måste man vara brysk och ställa ultimatium. Det funkade för mig...

  • sms å fotbol­l
    Äldre 8 Jun 14:40
    #5

    Lycka till också förstås! Det mesta löser sig även om det inte alltid är så lätt.

  • Friden­s
    Äldre 8 Jun 15:30
    #6

    Tack så mycket för de gulliga svaren. Det är inte en lätt situation men det känns bra att inte vara ensam om det. Stort tack !


    Svar till sms å fotboll:
    Vi har pratat om det flera gånger och då har det alltd känts bra efteråt. Han har övertygat mig om att det är mig han vill ha en relation med och inte henne. Men varje gång det händer något nytt så blir det bråk. För jag tycker att hon blir för viktig för honom och han känner det som att jag försöker förbjuda honom från att träffa henne. Vilket inte var min mening från början, utan bara att han skulle stödja mig och vara tydlig mot henne. Det bästa skulle vara att han sa till henne att jag inte alls har något problem med deras vänskap men att han inte tycker det är okej att hon flörtar - och på det viset visa alla att vi har en seriös relation. Men han tror att jag genom tårar vill få honom att aldrig mer ha kontakt med henne.


    Tårarna kommer för att jag mår dåligt inte för att jag försöker manipulera honom. Sån är jag verkligen inte.


    Men nu har det gått så långt att jag verkligen vill att de inte ska ha kontakt alls. Fast jag tycker inte att jag kan bestämma hur en annan människa ska bete sig. Som jag ser det kan jag antingen leva med det. Eller lämna honom. Att ställa ett ultimatum skulle vara det samma som att lämna honom, för han skulle inte finna sig i att någon annan bestämmer över vad han får och inte får göra.


    Det är bara synd att han inte förstår hur lätt han hade kunnat lösa hela situationen.


    Jag ska samla mod till mig och tala med honom om detta en sista gång.


    Än en gång, tack för stödet.

  • Katari­na Michae­l
    Äldre 8 Jun 15:41
    #7

    Har du msn eller email? Känns bättre ta de den vägen.


     


    Känner igen mig tyvärr i mycket.


    Ex är tyvärr väldigt ofta ett problem, speciellt om de hela tiden söker uppmärksamhet som tyvärr många gör hos sina ex killar. Speciellt om de haft en speciell relation och de värsta är att killarna inte ser de, utan säger hon är bara spottan, hon är bara sån som person (fick jag höra när jag beklagade mig för att hon inte hälsade på mig när vi skulle äta ute med henne) och jag håller med dig att de inte är okej betende. Frågan är bara hur man ska visa de för dem?

  • Dejli
    Äldre 8 Jun 15:44
    #8

    Kanske är det så att han inte ser det du ser? Jag hade ett liknande problem med min sambo, fast tvärt om. Det var jag som hade en kompisrelation med mitt "ex" (fast i mina ögon så hade vi bara dejtat, insett att det inte var vi men att vi funkade jättebra som vänner).


    Hur som helst. Jag bröt relationen med mitt ex. Min sambo gav mig sin syn på saken, och jag hade inga bättre argument. Han sa att han litade på mig, men inte på honom, och han hade ingen bra känsla kring att vi umgicks. På det sättet han förklarade så kände jag att han var ärlig och uppriktig, och att jag skulle offra oss som par om jag fortsatte.


    Jag sörjer såklart min vän, och det var tråkigt att avsluta det på det sättet, men min sambo var viktigare. Hade jag förstått hur han tänkte och kände lite tidigare så hade jag kanske kunnat avsluta det lite snyggare, kanske "fasa ut" mitt kompis-ex lite så att vi inte hade behövt bryta all kontakt utan mer sporadiskt så att min sambo inte behövde se det som ett problem. Men ångrar det gör jag inte, det var honom eller min sambo, och jag valde min sambo alla gånger och skulle göra det igen.


    Det är ingen "du får inte ha några killkompisar"-grej som några av mina tjejkompisar försökte få det till, alla andra killkompisar är helt lugnt, även om han gärna vill ha träffat dem så han vet vilka det är (och det gäller ju för hans tjejkompisar också, det känns bara bättre så).


    Som "sms å fotboll" här över skriver, har ni verkligen pratat om det, på riktigt? Att bli osams löser inget, så även om han hetsar upp sig så måste du verkligen lägga band på dig och lägga fram dina argument sakligt och ordentligt, då är det lättare att ta det på allvar. Om det inte går, skriv ett brev. Helst handskrivet på papper. Förklara vad du känner, varför och hur. Ge det till honom i handen och säg att du inte får fram dina ord ordentligt i tal och därför skrivit ett brev. Då kan han varken "idiotförklara" dig eller avbryta, och sedan kan ni diskutera kring det du skrivit. 


    Annars, ställ ett ultimatum. Som någon sa, väljer han inte så har han inte heller valt dig. Då ger han inte 100% i ert förhållande, och är inget att satsa på. Tyvärr...

  • Dejli
    Äldre 8 Jun 15:47
    #9

    Ser att du hann svara innan jag skrivit klart...


    En annan sak som jag tänkte på... kan ni umgås alla tre? Är din kille okej med det? Om han vägrar, av principskäl, att bryta med henne, kan ni kompromissa och umgås tillsammans? Då kanske hon till slut tröttnar om du ska vara med, och om din kille har rent mjöl i påsen så borde han inte se något problem med det heller.

  • Äldre 8 Jun 15:51
    #10

    Du har uttryckt väldigt tydligt i denna tråd vad du känner - och det framgår att du verkligen vill vara tillsammans med honom, och vad det är som inte funkar. Kanske kan han få läsa denna tråd medan du sitter intill? Då har ni något så konkret - i skrift - att utgå ifrån.


    Jag förstår att situationen är knepig och jag kan verkligen inte lösa den åt er. Själv har jag bra kontakt med mina ex, och kan åka upp och hälsa på ett i Mora över en helg utan att min sambo höjer ögonbrynen. Men då är vi (exen och jag) verkligen bara vänner. Jag förstår att det kan komma in en annan dimension om någon börjar flirta eller liknande.


    Jag önskar dig (er!) all lycka. Hoppas att detta löser sig. Berätta gärna för oss.

Svar på tråden Är hans ex viktigare än mig ?