Hej!
Är det någon som vill dela med sig, hur ni berättade för alla att ni hade förlovat er och att ni nu planerar bröllop?
Vad fick ni för respons av era nära och kära?
Det börjar närma sig för oss, börjar bli nervös över vad svärmor och svärfar säger.
Tacksam för svar.
Vi har precis berättat för mina närmaste. De blev jätteglada och till min lättnad tog de som har barn själva upp det där med barnfritt - de tycker att vi ska ha det och det hade vi ju tänkt. Jag var lite orolig för att de som nyblivna föräldrar ville ha med barnet på allt. Hittills ha de stöttat oss i allt. Nu ska vi bara besätta för min BM:s närmaste också. Där är jag mer orolig. Bröllopet kommer att äga rum i min födelsestad så alla på min BM:s sida måste flyga ner (hoppas vulkanen på Island lugnar ner sig annars blir det problem). Det kanske inte svärföräldrarna gillar.
Vi berättade för alla för någon månad sedan och vi gifter oss nästa år. :) Min svärmor och svärfar var nästan dom som blev gladast. Mina föräldrar var också glada men tycker vi kunde väntat med att berätta eftersom det är så långt kvar.
Det är många år sedan vi förlovade oss. Förlovningen skedde på nyårsaftons natt -03, han hade köpt ringar och konsprirerat med min mamma.
Nyårsaftons natt -10, samlade vi våra närmaste släktingar, serverade rosa skumpa (i enlighet med vårt bröllopstema) och berättade nyheten.
Tyvärr blev inte reaktionen som man hade föreställt sig. Vi trodde att alla skulle bli jätteglada, men det blev lite... "jaha". Den som blev helt till sig var min mamma.
Visst är det roligt att berätta, men ibland har man kanske för höga förväntingar..
Svärmor och svärfar kommer säkert att bli mycket glada!
Vi berättade för tidigt... :P Min mamma hinner bli alltför nervös och mina vänner får inte höra om så mkt än bröllop.. :P Så fick jag "göra om det". Så hade vi väntat lite till. Vi berättade 11 månader innan... Först fick tärnorna o bestman förfrågan.
Vissa är entusiastiska, vissa är lite mer lågmälda. Tycker att bröllop är för upphys´hat jämfört med då de gifte sig osv.. Allt som allt, så blir ju folk bara glada! :) Va tydlig med att berätta på en gång om de ni berättar för är bjudna eller inte. Jag berättade på en gång för min vän med tre barn att de var bjudna, men att vi ville ha barnfritt på festen. De valde att tacka för inbjudaan, men valde att de inte kunde ordna barnvakt och tackade nej.
Lycka till!
Min kärlek friade till mig i Sydafrika, vi var där i tre veckor och han friade första veckan. Vi skickade sms till familjen och sedan ändrade vi på facebook efter några dagar. (vi var på safari först och hade knappt mottagning och inget internet). Har aldrig haft så många kommentarer på facebook någonsin, typ varenda vän man har hade skrivit grattis :)
De vänner som också befann sig i Sydafrika skålade med oss när vi träffad dem och när vi kom hem från resan fick alla veta detaljer och så skålade vi med nära och kära :)
Det är ju en rolig nyhet som folk ska glädjas av! Ingen vi känner har misstyckt utan alla har bara blivit lyckliga för våran skull!
Tror de flesta människor blir fantastiskt glada när två kära människor berättar att de ska gifta sig!
www.maxiander.se/
Oftast är ju folk glada över det :) Jag vet bara 3 som inte var glada över det... det är min blivande styv-svärmor och svärfar och m2b's farmor.! Men de tär ju inte det vanliga beteendet. Och det är inte för att de inte tycker om mig, de tycker jag är jättego... Men de tycker vi är för unga, och ja, vi är unga men inte FÖR unga för oss :) Vi är då 17 och planerar att gifta oss när vi är 19 :) Passar utmärkt för oss :) Men de har båda jobbiga skilsmässor i bagaget och har nog en "vinklad" syn på det hela :)
Oj, det låter som jag skrämmer upp dig! Men jag menar mer att för ett "normalåldrigt" par brukar folk endast bli glada :D
Jag och min pojkvän planerar att förlova oss till sommaren då jag fyller 20.
Jag har redan berättat det för mamma som blev överlycklig samt mina närmsta kompisar som också är jätteglada. Därimot har jag inte vågat berätta det för min pappa och hans familj än för där brukar det alltid trassla till sig. Sen ska min styvbror gifta sig i högsommartiden och jag skulle kunna förstå om de tycker att min förlovning både är barnslig och opassande just till denhär sommaren.
Min pojkvän har förstått att han kanske borde ge lite hintar till sin familj men han vet inte hur riktigt. Sen har hans pappa redan haft hjärtinfarkt och vi vill inte orsaka en till...
Så, så ser det ut på vår front. Vi tänkte sedan vänta med bröllop tills vi är klara med våra utbildningar och där har vi redan både präst och kantor.
