Varför ska alla ha samma musik?

satt och lyssnade igenom alla olika på kyrkomusik.se men jag måste faktiskt säga att den som gav oss gåshud var just canon in d.. säkert pga att man hört den i bröllopssammanhang men den är ju inte den allra vanligaste trots allt.

hade lite tankar på filmmusik också, som tex musiken från höstlegender men det är en sån snyftfilm så sambon sa att den kändes så sorglig. Men vem vet, 10 månader kvar så vi kanske ändrar oss

Jag tror inte speciellt många tänker på/bryr sig om/vet om historien bakom låtarna man väljer utan man väljer något som känns bra som man blir glad av.

Vi hade Skara brudmarch (Bäsk) som ingångslåt som kan kännas lite melankolisk men den är otroligt vacker framförallt med svägerskan på fiol. Som utgångslåt ville vi ha något glatt och då blev det Vals till mig (Sofia Karlsson). Vi funderade inte alls på någon innebörd eller i vilket/vilka sammanhang låtarna förekommit eller om de "passade".

Vi valde just Canon in D, för älskar den! Den berörde oss mest av alla alternativ! E så lyckliga att vi valde den till ingång. Man ska inte tänka så mycket bara välja den som passar en själv tycker jag!

Ja det kunde inte bli mer romantiskt

Det är klart att man ska välja det man tycker bäst om.

Jag kan bara inte låta bli att undra varför det så ofta blir samma. Det borde väl ha att göra med att man inte har hört alla andra vackra marscher alls.

Att man väljer sånt man sett i filmer stämmer nog till en viss del, inte för att man sett det i filmer utan för att man förknippar musiken med bröllop helt enkelt. Om en låt eller ett musikstycke får en att tänka på bröllop är det väl inte konstigt att man väljer just det stycket till sitt eget bröllop?

Vi gick in till G&R Sweet Child O'Mine, eftersom det är en av våra favoriter och som dessutom låter väldigt bra på orgel.

Jag tror faktiskt att en del kan stöta på problem med kantorerna, vi hade själva stora problem att få vår kantor att gå med på att spela ngt annat än just de vanliga klassiska marscherna.

Ja, helt andra musikstycken kan ju vara svårt att kunna, men jag tänkte mer på andra "klassiska" bröllopsstycken som:
Bröllopet på Ulfåsa av Söderman eller Bröllopsdag på Troldhaugen av Grieg t ex.

Här är lite förslag som verkar skrivna av en kyrkomusiker.
www.carolinaolof.com/vigsel_orgel.htm

Bröllopet på Ulfåsa har båda mina systrar samt en av min närmaste vänner haft så den tycker jag faktiskt känns lite "vanlig"
Brudmarsch ifrån Delsbo är väldigt vacker.

åååh jag får rysningar av Here comes the bride och den där andra, för att de är så fula.

Jag tycker Jesu bleibt meine Freunde (???) är hur fin som helst men vi valde faktiskt brudmarsch från *stället jag kommer ifrån* in och brudmarsch från *stället min man kommer från* ut. Det kändes eget, symboliserade vår bakgrund och var fint på orgel även om jag idag ångrar att vi inte hade några spelmän istället på fiol.

Den från Delsbo är också väldigt fin!!

Min chef gifte sig för ett tag sen och nog för att jag tror att hon inte har alla indianer i kanoten alla gånger, men hon trodde verkligen att alla hade just de där två som TS skrev, att det inte fanns några andra att välja på (ni hör ju, hur långt från verkligeheten, förlåt, Bröllopstorget är man inte då??? ). Så jag mailade henne länken kyrkomusik.se och öppnade ögonen på henne. Tur att hon har mig som anställd, annars hade hon inte ens vetat om vad hindersprövning var för något.

La sidan med kyrkomusik bland favoriter! När barnen somnat ska vi lyssna och välja och vraka....

Jag kollade runt bland klassisk ingångsmusik (ville ha det så, på stråk) o fann denna, klockren!
Visste inte den var så vanlig, eller ja, ganska så vanlig.
Annars vet jag inte varför många väljer samma...e nog ofta för man sett andra bröllop med samma musik där det bara blir ett WOW med stora bokstäver

kollade runt på nätet

Det hela blir väl lite som med popmusik. Det man har hört ofta och känner igen väljer man hellre än något nytt och okänt (för en själv).

Nu har jag lyssnat igenom vigselmusiken på kyrkomusik.se och har sex stycken förslag att spela upp för sambon.
Jag gillar Änglagård (från filmen) av B Isfält men det återstår att se vad sambon tycker.