Problem vid honnörsbordet :-)

Vett o ettiket säger biologiska föräldrar.
Men du får sätta vem du vill.
Vill hon ta sådan plats så hade jag satt mina barn eller tärnan o bestman där.

Jag kan tycka betalar föräldrarna bröllopet så kom med era ideer, men betalar vi själva så bestämmer vi fullt ut..

Lycka till..

Vi betalar själva. Jag tycker att det är så fräckt att rycka åt sig äran för sig själv och sin sambo. För det är ju ändå en ära att sitta vid honnörsbordet. Hon kommer nog att höras och skryta under middagen. Bäst är väl att placera barnen bredvid oss. Praktist, men också för att det är vår familjs dag. Det är ju nya tider nu. Men samtidigt vill jag ha en vuxen att tala med under middagen. Knivig situation. Det får väl bli först till kvarn på resten av platserna. Men är det inte fräckt? Eller överreagerar jag?

Oj vad folk ska lägga sig i! Nya makar och sambor till föräldrar hör inte hemma vid honnörsbordet enligt vare sig gammal eller ny tradition och etikett. De enda som har självklar plats där är föräldrarna till brud och brudgum, sedan kan ni själva fylla på med till exempel präst (om han eller hon är med på festen, det kanske inte är så vanligt numer), tärnor och marskalkar, syskon, mor- och farföräldrar eller vem ni nu anser ska sitta där.

Sin man eller sambo ska ju din mamma inte ha till bordet ändå, seden bjuder att bröllopet är sista gången man har varandra till bordet som par. Sambor brukar räknas som gifa, och delas alltså på.

Om föräldrarna fortsätter tjura kan ni väl göra en egen version, med enbart era tärnor och marskalkar vid honnörsbordet?

Om din mamma ändå insisterar, kan du ju alltid föreslå att hon själv hör av sig till någon erkänd auktoritet inom vett och etikett, till exempel Magdalena Ribbing. Då får hon nog höra ungefär samma saker som jag skrivit ovan, och kanske tror hon då på att hon faktiskt inte har rätt

Ha det bra, och stå på dig!

Jo, dom tror det är deras dag.. ( min mamma e likadan)
men en dag blev jag arg o sa.
Jag kan göra som du vill om du betalar hela bröllopet sedan dess e det tyst.
Hon tom ville jag skulle bjuda hennes vänninor..
Hallo, min dag mina vänner..
Stå på dig..
Jag hade nog med velat ha vuxet brevid mig.
Nej du överreagerar inte.

Jag kan nog se det hela ur gästernas perspektiv - finns ingen bordsplacering kommer ingen att sätta sig på honnörbordet och därmed blir det ganska ensamt. Utifrån det du skriver tror jag att om du inte vill ha din mammas sambo på honnörbordet måste ni ha bordsplacering för att hålla honom borta, och ev hålla morsan borta.

Nu känner jag ju inte era barn och vet inte vilken ålder de är i men kan det kanske vara så att det blir en aning krävande att ha barnen bredvid sig och ingen annan vuxen som kan ta dem i handen och gå bort och leka en stund? Det är ju inte meningen att ni ska bli sittandes ensamma på honnören för att barnen går och leker.

Jag hade nog valt att använda bordsplacering men göra den ytterst liberal - sätt folk som du tror att de skulle sätta sig om det var fri placering. Sätt några av de ni vill umgås med under middagen vid honnören och sen är det klart.

Lycka till!

Jag gillar verkligen mina föräldrars nya. Inget snack om saken. Men jag vill att det ska vara rättvist. Ingen ska få puffa undan någon annan. Morsan säger att hon MÅSTE sitta bredvid sin gubbe vid honnörsbordet, men att andra kan dela på sig. Men jag har ju min pappa och icke att förglömma gubbens föräldrar som jag också vill ära. Men det tänker hon inte på. Jo det finns ju 2 som kommer att stånga sig fram till honnörsbordet. Men resten som har sin givna plats där kommer att sätta sig längre bort. Pinsamt.

Ja,just det . Barnen kommer att springa iväg och leka. De är 9 och 5 år. Inte så kul att sitta där ensam. Jag som trodde att jag hade kommit på lösningen. Bestman och tärna bredvid oss och barnen närmast dom kanske? Då har vi gott sällskap

Silla69:

Påstår hon att jag ska bjuda hennes vänninnor så går jag i taket. Herregud vilka mödrar vi har

Men om ni inte har borsplacering i övrigt måste ni då ha ett "hederligt" honörsbord. Då vore det väl mer rätt att tex ha barnen och de som hjälpt er på er dag nära er eller??

Men jag förstår dilemmat, föräldrar kan orsaka problem...:)

Min mamma vill att vi ska ha åtta vid honörsbordet, men vilka två utöver våra föräldrar vi ska sätta där vet jag inte, tycker det räcker med sex...sen tycker hon det är en självklarthet att man bjuder prästen på middagen och att hans ska sitta högt..

men det ska vi nog bli två om hehe

jag har också det problemet trodde det fick plats gott och väl 8personer på honörsbordet men nej då det blev bara sex stycken ,nu till saken är att min sambos pappa finns inte mer i bilden,men hans mamma är sambo och han har mer varit som en fadergestalt. han får sitta som biologiskförälder vid honörsbordet.
jag ville ha ett T-bord men det fick bli ett U-bord istället då vi inte får plats....
vad det sägs om din mammas "predikningar" skall du inte bry dig om hon får nöja sig med sin plats och sin nya.... det som bjuds helt enkelt,det är ni som lagt ner allt slit på detta..
jag vet hur det är med mammor min la sig i idag när jag pratade med henne men jag har satt ner foten så det ordnar sig..

de vill väl men ibland orkar man inte med dem.

Kanske inte hjälper, men ett försök i alla fall. Vet inte hur många ni är totalt, men... .

Vi blir bara 16 stycken vid vår bröllopslunch (+6 barn som får ett eget bord). Vi har ett t-bord och jag och min man kommer att sitta vid foten av t-bordet, inte vid toppen av det som många väljer! Vid foten finns bara plats för oss två. Gästerna kommer sedan att sitta längs med sidorna och vid "toppen" av t-bordet. Det maximerar antalet hedersplatser tycker jag, utan att det blir så stor skillnad mellan dem som sitter absolut närmast oss och dem som sitter tre platser bort.

Vi har borden i ett T mest för platsbristens skull faktist. För att få in så många som möjligt i rummet. Vi blir 34 st. Har lite panik över hur vi ska få plats faktist. Och jag tror inte alla barn går med på att sitta i ett annat rum. Det är mycket barn. hm, krångel. Annars hade man kunnat lösa det lättare utan honnörsbordet.