Var det bättre förr?

Nej, jag pratar inte om brudmodet nu. Det kan förändras på gott och ont men jag tänker på själva bröllopshysterin. Jag är från en liten ort i norrland och jag började som sångare/musiker på bröllop i min ungdom på nittotalet.

Som musiker och ung och oförståndig kom jag ganska nära många brudpar och deras liv innan bröllopet, det var innan man lärde sig att hålla ett proffessionellt avstånd. Men det jag lärde mig då har verkligen satt griller i huvudet idag.

Bröllop kostar mer och mer för det första. På den tiden så var inte det viktigaste att allt skulle vara perfekt för många av paren utan snarare att det skulle vara en hejdundrande fest, med eller utan sprit ska tilläggas. idag verkar många ta lån och ska förverkliga någon form av "hollywood dream" som man fått genom olika tv-serier och filmer. Inte bara amerikanska, britterna spelar in här med.

Aldrig på den tiden att man hört talas om "Bridezillas" i den utsträckning som idag. Nog fanns dom, men hade du köpt 3-4 klänningar, pysslat i ett år innan med favours (finns det inget svenskt ord) och olika saker. Jagat toalettkorgsrim och fixat med stols och elementöverdrag, hade du på ren svenska ansetts kokkobäng.

På många sätt känns många bröllop idag som att man flur från verkligheten. Kanske ett eget liv, ens egna krav och allt det där emellan. Man vill få stå i centrum, vara uppskattad och beundrad.

Kanske därför det blir så deppigt för många då stunden i rampljuset är slut?

Och mitt i allt detta känns det som att kärleken får stå bakåt. Självklart inte i alla fall och självklart inte för er som läser detta, är jag övertygad om. Det är kanske inte i era liv som den står tillbaka men i bröllopsvärlden som mer och mer drivs av ekonomiska intressen.

Sök på trådar här hur många som valt att skjuta upp sina bröllop för att dom inte har råd med minst 100 000.

Skriver dessa rader för att jag, trots mina egna ställningstaganden, vill tro på vad kärlek är och att äktenskapslöftena, oavsett dom är inför Gud eller inte, faktiskt är det viktigaste.

Och att bröllop kan vara enkla och standard, och kanske hyfsat billiga, men ändå helt underbara. Det finaste bröllop jag har bevittnat var med fest i bygdegård, begagnade kläder (som såg helt nya ut) och enkel middag. Men så roligt vi hade och vilken glädje det var ...

Ser och hör om få sådana bröllop idag. Dom finns säkert, men har drunknat i allt runt.

Vad tror ni? Har kärlek och romantik fått stå tillbaka för allt runtomkring?

// Fjosok