Hur många är det som gifter sig för andra (eller tredje, eller fjärde) gången?

Jag gifter mig nu för andra gången. Denna gång är den sista ;)

Först så hade jag känslan att folk inte tar mig på allvar när jag gifter mig för andra gången, och dessutom bara med 3 års mellarum men alla i min närhet har nog förstått hur bra min sambo är för mig och är glada för våran skull, det var väntat sa dem =)

Hur känner du??

Jag håller inte på att planera bröllop "på riktigt" så det finns inga reaktioner än men det är väl lite som du säger att jag är rädd att det inte ska bli taget på allvar. Det var sex år sedan jag och mitt ex gifte oss och det känns fortfarande för nyss för att det ska vara "okej".

Jag känner att jag utnyttjar mina släktingars tid och pengar om de ska tvingas komma på bröllop IGEN, särskilt som de ställde upp till 100% på det första.

Eftersom jag fick "mitt" bröllop första gången kan jag inte heller känna att "denna gång ska det bli ...som det inte var" eller liknande. Viktigt för mig är att det blir annorlunda, och att brudgummen får sitt drömbröllop. Helst vill jag inte att det ska vara för stort eller officiellt men å andra sidan så vill pojkvännen gärna ha ett "riktigt" bröllop.

Andra gången för mig och tredje för min blivande. Jag känner att jag vill ha det annorlunda mot första gången. T.ex. borgeligt mot kyrkligt. Mer inflytande över mat (gör själv) men en lika stor fest (älskar att planera tillställningar). Jag kommer helt klart att lägga mer planering på festen (var för ung förra gången så här i backspegeln). Tror inte att jag kommer ha vit klänning, slöja och krona igen, utan det får bli en vacker klänning i en annan färg.

Relationsmässigt tycker jag att det känns mycket rätt med alla de erfarenheterna man har med sig i bagaget. Jag tar inget för givet och uppskattar min blivandes alla ansträngningar för mig på ett helt annat sätt än jag gjorde i mitt "tidigare" liv. Vi tar båda hand om vår relation mer aktivt tror jag, och tar vara på all vuxentid tillsammans.

Clara; Hur länge sedan var det ni gifter er gångerna innan?

Jag känner igen mig i det ni skriver.

Första gången så var det en så stressande planering, vi stressade fram ett bröllop men nu har jag lärt mig att ta det lugnare, att känna efter hur vi vill ha vårt bröllop så jag är tacksam för erfarenheterna jag fick från mitt förra bröllop.

Det kan tyckas väldigt tätt inpå mitt förra bröllop men vi skall genomgå en s.k IVF (provrörsbehandling) och ville genomgå det som man och hustru, men det är ju inte bara p ga det, utan även för att vi älskar varandra och känner att det är rätt.

Även här finns det en som gör det för andra gången. Det kommer vara 7 år emellan och det är många känslor som far runt tycker jag. För mig känns det konstigt om jag skulle ställa till med ett stort bröllop igen. Nästan obehagligt på något sätt. Känns tråkigt men min sambo är väl insatt i det hela.

Jag har också känslan om släkt och vänner att "here we go again" även om de jag pratar med envisas att säga att de inte tänker så.

Så vi kommer ha ett mindre bröllop på restaurang (förut bygdegård med catering och 75 gäster), lite lyxigare, lite mer fokus på oss och vår framtid (stor budget på rignar och fotograf). Bjuder familj och faktiskt nya vänner som idag står mig nära. Förra gången bjöd jag ju hela det gamla tjejgänget vilket jag skulle kunna göra nu också men det känns inte som jag vill det.

Nu är vi mitt uppe i ett husbygge och jag kommer undan med det här mindre bröllopet. Tror att min sambo skulle velat ha det stora nämligen annars, vilket hade varit lite jobbigt för mig.

Jag har precis gift mig för andra gången, första gången för min man. Mitt första bröllop var jag ung och hade allt det där man brukar ha, kyrka, tradionell brudklänning, 100 gäster osv osv. Så ville varken jag eller min man ha det nu så denna gång var det bara vi och våra barn + min svägerskas familj i Svenska kyrkan på Gran Canaria. Passade oss alldels utmärkt. Det är 11 år mellan bröllopen.

Jag gifte mig 1987 och han runt 1990 tror jag, så det är ju ett tag sedan. Det är åtta år sedan jag skilde mig och väl fem år sen för honom. Vi bor just nu i olika städer och bor varannan vecka och varje helg ihop. Vi kommer att gifta oss när vi flyttar ihop om ca 1 1/2 år.

Mitt första bröllop var också litet, i ett kommun hus och sedan restaurang men denna gång får jag förverkliga en dröm, att gifta mig och flyga iväg till värmen, det har jag alltid velat göra. Denna gång ska jag även ha vit brudklänning, det hade jag inte första gången. Så ingenting blir det andra likt =)

Håller med om det här med fokus på oss och mindre men lyxigare som Hemlig skriver. Lägger gärna mer på det som kommer finnas kvar som ringar och fotografier.

Jag ska gifta mig för andra gången 2010. Första gången gifte jag mig 1989 så det är några år emellan.
Min sambo har aldrig varit gift men har två barn med två olika mammor.
Första gånge var jag 21 år och det var lite stressat eftersom jag var gravid. Vi hade planerat att gifta oss i juni men eftersom jag blev gravid väldigt snabbt fick vi gifta oss i april istället. Vi var bara ca 20 st och hemma hos mina föräldrar.
Nu planerar jag mycket mer och funderar mer på hur jag/vi vill ha det.
Känns fantastiskt roligt att få uppleva detta en gång till med någon som jag verkligen älskar av hela mitt hjärta.
Jag blev misshandlad av min fd man de sista 10 åren av mitt första äktenskap och vi hade det fruktansvärt dåligt överhuvudtaget så nu känns det helt underbart att ha ett "normalt förhållande" med någon som älskar och respekterar mig.
Ser fram emot våra bröllop väldigt mycket...

Mitt bröllop var första för mig, dock så är det min mans andra gång, de har ju gått typ 14 år sen första gången men de känns ändå som om många runt om inte riktigt tog detta på allvar, tråkit men sant ! i alla fall på hans sida av släkten så var de många som inte alls tog de så seriöst.. de var mycket "men är de verkligen säkert, varför ha så bråttom, vill dyu verkligen de..." .. när i nu äl är gift så är alla så glada med de var faktiskt liute jobbigt i början när folk verkade tvila.

Det heter väl: alla goda ting är tre...eller?

Andra gången gillt för både mig och min man, men det var 24 år sen jag gifte mig första gången och ännu längre sen för min man, och vi skilde oss för många år sen, så det känns liksom överspelat. Jag trodde inte att jag skulle gifta mig igen, men är verkligen lycklig över att vi tog det steget. Vi gjorde det i väldigt liten skala, bara för vår egen skull, och allt blev så mysigt och romantiskt.

inte jag själv men min pappa har gift sig nyligen för 5 gången....helt sjukt tycker jag personligen!!! jag är absiolut inte emot folk som gifter sig för 2 eller 3 ggn... men lixom 5 ggr!!!! är han en casanova kan man ju fråga sig????

jaja ville nog bara skriva av mig lite....

Några fler? *puffar lite*