en timma tills skjutsen kommer, två timmar till fru.

Började dagen med att vakna trött av klockan. Åt en lång hotellfrukost med min blivande och sedan skyndande han iväg till ruinen för att dra lite el och fixa lite.
Jag sov en stund till och vaknade ganska utvilad.

Hämtade mina blommor och band ihop en käck bukett som receptionen gärna ställde i kylen. En enkel corsage till sambon också, fast sånt har jag aldrig gjort förr.

Låg i yacuzin med med ansiktsmask som aldrig torkade och målade och fixade naglarna. Finemang.

Har sedan ätit lite mat och magen började ju kurra.

Nu har jag klippt luggen och sätter upp håret. Det sista är kvar, och sen ska kronan på. Sminket går nog raskt och sen är det dags alltså.

"Vad lugn du är" säger de flesta, "är du inte nervös?"
Men vad har jag att vara nervös för. Ett tag trodde jag att min uteblivnad av nevositet berodde på att det inte riktigt var rätt det här. Men så har jag insett att det är ju precis tvärtom.
Hade det inte varit rätt hade jag inte varit lugn, då hade jag varit förvirrad och haft ont i magen.
Han är lat, slö och självisk, men han är min pusselbit och han gör mig trygg och lugn.

Nåja. Det blev väl nästan ett blogginlägg, fast bloggar gör jag inte.
Ta väl hand om er flickor och pojkar, planerare, drömmare och gifta.

Tänk på att det bröllop som inte strävar mot perfektion är det som blir perfekt. Och tänk på att det äktenskap som försöker vara perfekt sällan blir det.