Vad är det för fel på mig? (OT)
Jag träffade min första pojkvän när jag var 18 och vi var tillsammans i fem och ett halvt år. Bara några månader efter att vi gjorde slut träffade jag min andra pojkvän, och vi var tillsammans i ett och ett halvt år. Det tog slut för ett år och nio månader sedan, och sen dess har jag varit singel även om jag dejtat en del.
De senaste knappt två åren är alltså första gången jag egentligen varit singel och det känns som att jag blir mer och mer nedslagen över hur svårt det verkar vara att träffa någon. Det känns som att jag har blivit dumpad, ratad och avvisad av alla killar jag haft det minsta intresse av under den här tiden.
Innan jag blev singel hade jag nog utan att reflektera över det ganska bra självförtroende när det gällde min "attraktivitet" på singelmarknanden. Men nu känns det som att min självkänsla börjar få sig en rejäl törn av att bara bli ratad gång på gång. Vad är det för fel på mig egentligen? Jag är absolut inte desperat eller klängig eller tror att jag "måste" ha någon.
Just nu känns det som att jag kanske inte borde dejta någon alls eftersom det är så jobbigt att bli dumpad, samtidigt som jag ändå är en romantiker som vill ha någon att dela livet med.
Alla råd eller uppmuntrande ord mottages tacksamt... :(