Syster går före...

Vad säger hon om du pratar med henne om det?

Ja, om det finns ett inslag av konkurrens är det ju inte så kul för nån. MEN - det finns nog inte mycket ni kan göra åt det.

Jag kan bara konstatera att vi gifte oss 5 veckor efter min mans bror och det gick alldeles utmärkt. Nu bestämde vi tid efter dem och hade väldigt olika bröllop.

Jag forstar inte, varfor skulle det vara daligt om ni gifter er samma sommar. For att man vill att mamma & pappa t.ex ska vara med och planera? Men det orkar dom val, folk tycker val bara det ar roligt att tvillingarna gifter sig nastan samtidigt!

Fast jag kan visserligen forsta om man vill att ens brollop ska vara aret hojdpunkt...

Rent spontant så kan det ju kännas lite dyrt för släkt och gemensamma vänner att gå på bröllop två gånger samma sommar. Och även om man ska ha folk som hjälper till som det blir för mycket för.

Risken finns ju att din systers bröllop bekostas mer och sedan har de inte riktigt råd att bidra till ditt.

Oavsett tycker jag att det är lite trist för er som planerat så länge att plötsligt inte vara de ända de året. Men samtidigt så är det klart att man måste få gifta sig när som helst.

Hoppas bara innerligt att du inte är sönderstressad på hennes bröllop pga ditt eget! (Se det positivt vissa saker kanske ni kan köpa in gemensamt och på så sätt minska kostnaderna!)

Att det blir konkurrens på det sättet är ju tråkigt, men du bidrar ju till konkurrensen på sätt och vis genom att bli besviken över att hon gifter sig före. Hon kände det antagligen på samma sätt, men kontrade med att bestämma sig för att gifta sig före dig...

Jag och några kompisar gifte oss tre stycken inom tre månader. Det var inget problem, övriga kompisar tyckte det var kul att gå på flera bröllop. Det tycker säkert era släktingar också. Och det är ju ändå ett antal månader isär...

Försök att prata ihop er, hon borde ju känna på samma sätt som du, att hon vill att du ska ha ett fint bröllop. Så kan ni planera tillsammans, och se till så att era bröllop blir så olika som ni vill att de ska bli. Lycka till!

Jag har också svårt att se att detta skulle vara ett problem? Tvärtom hade jag tyckt det var jättekul om jag och min syster hade gift oss ungefär samtidigt så vi hade kunnat planera ihop. Visst kan ett bröllop innebära en hel del jobb för närmaste familjen men knappast mer än att man hinner vila ut och "omgruppera" på ett par månader.

Men om du upplever detta som ett problem (ni kanske har släkt i utlandet eller i andra änden av Sverige som inte har råd att åka två gånger på en sommar t.ex.) får du väl prata med henne. Men fundera först igenom vari problemen egentligen ligger, då har ni lättare att hitta en lösning som passar er båda. (Är det t.ex. detta med långväga gäster kanske ni ska lägga bröllopen närmare i tid, med en vecka i mellan bara, så folk kan stanna på båda).

Lycka till!

Måste fråga. Är problemet att det blir två bröllop med allt vad det innebär i kostnader och sånt? eller är det känslan att det blev en "tävling" om att vara först, att du vill få glädjas över ert bröllop och den planeringen själv? Jag förstår dig om det är så. Det är lite kul att få vara "den" som ska gifta sig.

Föreslår som några andra här att du pratar med henne. Om hon absolut måste gifta sig samma år som ni och lite före så kan du ju inte tvinga henne att ändra sig och om ni blir ovänner blir det väldigt jobbigt för familjen. Se då till att få planera ert bröllop med några av era gemensamma vänner så att ni där kan få det stöd och helhjärtade engagemang som ni behöver. Dessutom så blir nog bröllopen mer olika om de inte planeras av samma människor.

Och trots allt... se det som en chans att lära av deras bröllop och sen finslipa detaljerna till ert! Ni får er stora dag ändå, men inte om du tycker det är jobbigt!

Och jag blev glad när 2 av mina syskon gifte sig samma år som oss, de hann lite före båda två men så kan det ju vara

Vi hade tre helt olika bröllop så de kan omöjligt jämföras med varandra. Men det är ju rätt lustigt att tre av oss gifter oss inom loppet av ett halvår.

Jag var bara glad för deras skull liksom de var för oss

jag är själv tvilling och jag måste säga att jag förstår dej. Nu har jag bara henne men hade nog inte gillat att ett annat syskon gift sig så nära inpå när jag själv ska stå brud.

Men det är speciellt med tvillingar så är det bara. Det finns alltid en viss konkurens, sen vet du ju inte riktigt varför de valt den månad de gjort. Vi har tex många anledningar både av val av månad och datum.

Men jag känner mej lite glad att inte någon i min släkt planerar bröllop till nästa sommar vad jag vet i alla fall. Händer det att det blir så ok jag skulle nog inte gilla det först men skulle acceptera det med tiden.

Hur tar era föräldrar det? Hade ni hoppats på ekonomisk hjälp som ni inte kan få nu?

Hade jag o syrran gift oss samma år hade mamma och pappa inte kunnat ställa upp som de gör nu det kan jag säga. Det betaltar halva festen mina kläder och 2 tärnkläningar så det hade varigt omöjligt och inte blivit det bröllop som vi tänkt. Men vi hade inte räkntat med deras hjälp när vi berättade i alla fall inte så mycket.

har du pratat med syrran??

Min syster gifte sig i augusti och jag ska gifta mig i oktober. Visst är det lite jobbigt för familjen men de är bara glada så det har inte varit några problem alls.

Ohoh...

Om du inte snabbt får henne att fatta att hon sårar er på det här sättet kan det gå som för mina vänner nedan. MEn har dina föräldrar inte sagt något. Rent generellt så borde de kunna säga något till henne.

Detta hände en av våra kompisar och hans nyblivna fru. De berättade för sina föräldrar att de hade förlovat sig... hans tvillingsyster sa då att det var alldeless för tidigt. Två månader senare förlovade hon sig och hennes pojkvän. Två veckor efter att de berättade vilken dag som mina vänner planerade att gifta sig berättade hans syrra att hon minsann inte kunde vänta så länge. Hon skulle gifta sig i den tidiga sommaren.
Helt plötsligt så blev allt så viktigt för syrrans bröllop (kan ju påpeka att hon är familjens lilla gullegris...) och hans bröllopsplaner blev förpassade till skymundan.
Inte nog med det så har mina vänner inte den bästa ekonomin och skulle ha ett enkelt bröllop och berättade vilka planer de hade. Syrran fick helt plötsligt samma planer, men hon skulle göra dem bättre och med större budget. (Hon har en rik pojkvän.) Det skulle alltså bli två ganska lika bröllop, den ena i budget och den andra i lyx variant. *Jag sitter här och blir föbannad på nytt!*
Min kompis flickvän blir så ledsen av allt detta och får en psykos attack och blir tvungen att åka in till psyk-akuten för att få hjälp eftersom hon hyperventilerar. (Hon har haft ett helvete tidigare och hennes psyke är inte det bästa, så jag förstår henne.)
Hur löste de detta då? Jo, mina vänner ändrar helt planerna för att INTE få en budgetkopia. Det betyder ett utomhus bröllop med enbart den närmaste familjen. En liten middag till fest efteråt och en enkel bröllpsnatt i en fint pyntad husbil mitt ute i skogen. Vännerna får ett ursäktsbrev som förklarar att det blev ändrade planer och att de får vara med och fira vid ett annat tillfälle. (Vi hade "tur" och fick veta det via dem själva. Jag grät för deras skulle när vi kom hem, så arg var jag)

Han tvilling syrra fattar fortfarande inte att hon gjort fel... hans föräldrar tycker att det blev fel deras bröllop eftersom det inte blev en stor fest. MEN VA FAN! De brydde sig inte ett dugg när hans syrra kom där och förstörde!

Vi har sett bilder från deras underbara bröllop och vi ser att de är underbart lyckliga, men vi vet också att det inte blev som deras drömbröllop skulle vara och att de kommer att ångra det en lång tid framöver... Vet ni vad syrran sa dagen innan bröllpet: "Men ****, inte kan du ha de där simpla kläderna på dig imorgon. Hade jag vetat det hade jag lånat ut min klänning till dig... jag vet ju att du sa att du funderade på den förut..."

(En del av er känner nog igen detta då jag skrivit om detta en gång tidigare i mitten av Augusti... så ni vet att det har hänt.)

Måste bara tillägga:

Det enda rätta är att om hon ska gifta sig så är det inte mer än rättvist att hon åtminstonde kan vänta med sitt bröllop tills efter ditt. Hon ska inte få dig att känna sig "bortglömd", vilket lätt blir fallet när föräldrar ska hjälpa till att ordna med två bröllop inom en så snar framtid.

Jag måste faktiskt säga att jag blev lite ledsen när jag såg en del av svaren som TS fått, är det verkligen hon som fått detta till en tävling... tror inte det. Snarare så är det hennes syrra som "tränger sig förbi" och säger "Titta på mig istället!"

Tack för svar.
Näe, det är inte så att det är någon tävling. Åtminstone har inte vi nånsin tänkt så. Däremot känns det precis som aikidoaasa skriver att min syster reagerat precis så och nu bara skall "vara först". Hade det varit tvärtom och de talat om att de skule gifta sig nästa sommar innan vi bestäm oss, så hade vi absolut kunnat vänta.
Tyvärr är det inte så bra mellan mig och syrran just nu. Hon säger inget mer om bröllopsplaneringen just nu även om jag t.ex. vet att de beställt ringar och annat. Det känns inte kul alls, för man vill ju kunna glädjas med varandra. Jag talade med min syster men hon vill inte alls försöka se de från vår synvinkel. Mamma och pappa håller med mig om att det känns onödigt och tycker att de gott kunnat vänta nu när de inte alls verkat intresserade av giftermål tidigare.

Det känns som att en del av ni som svarade inte riktigt förstod mig, det låter lite som ni tycker det är mitt fel. Det som känns sämst är ju precis det som står i sista svaret, just känslan av att hon försöker "knuffa undan" oss. Jag och min m2b vill kunna ha ett bra och givetvis speciellt bröllop, det är ju vår dag. Men jag och m2b har accepterat att det är som det är och vi har kommit en hyfsad bit i vår planering, bl.a. bokat kyrka och lokal, så det känns bra så sätt. Synd bara att jag inte just nu kan dela de känslorna med min syster.

Hoppsan, det var i vart fall inte alls så jag menade med att inte tycka att det var en tävling. Visst är det supertrist om hon försöker "skuffa undan" er - men det säger ju mest om henne. Och den bästa "hämnden" i det läget i min ögon är ju att inte låta sig bekommas av det, dvs inte börja tävla tillbaka utan fortsätta köra på "sin grej".