Släkt eller vänner? (och dessutom en bossig mor)

Jag hade aldrig bytt ut vänner för att ge plats åt släkten jag inte umgås med... Oavsett vad föräldrar säger. ;)

Svårt med pengar också.. Ger hon er pengar blir det givetvis en liten känsla av att ge efter för hennes önskemål antar jag? Vill ni det?

Tack janedoe.

Nu har jag litet tankar om att i alla fall bjuda släktingarna också - kanske tänka att de pengar mamma bidrar med betalar för det - men då är problemet att min sida blir större än hans. Och jag är kompis med nästan alla på hans sida, medan han inte ens träffat alla mina kusiner och inte känner alla mina vänner lika bra heller, så det känns orättvist och fel det med.

Jag tror att vi är villiga att anpassa oss efter allas önskemål en smula för att de ska känna att de är en del i det, men jag kan tycka att det är litet väl mycket att ändra lokal för alltsammans bara för att hon vill det. Eller?

Det är ert bröllop och ni bör klargöra det för föräldrar/svärföräldrar så ni inte blir "trampade" på, så tidigt i planerna som möjligt. Tror att man kan slippa många diskussioner och missförstånd om mna gör det. Om man ska tänka på att man kan göra folk ledsna för att man gifter sig så blir man lätt neurotisk. Man måste ju sätta gränsen någonstans. Vi har valt att bjuda dem som vi umgås med och det finns säkert de som har åsikter att vi bjuder min blivande mans moster, men inte hans morbror. Vi umgås med mostern men inte med morbrorn så för oss var det självklart att bjuda den ena men inte den andra. Om din mamma vill ge ett bidrag till ert bröllop så tacka och ta emot, men var tydliga med att det det är ert bröllop och att ni planerar det så att det passar er och för att hylla er kärlek och inte för att behaga andra.

Äsch, ojämn fördelning är sak samma tycker jag! :D Jag har bara bjudit en vän som är liksom... MIN vän... ;) Resterande är Johans vänner som jag visserligen lärt känna och kallar mina vänner och bekanta idag. Allt som allt ca 15 släktingar (ca 60% mina/40% Johans), 1 min vän och 70 Johans vänner inkl respektive.

Ibland kan man behöva byta lokal för att det ska kännas så bra som möjligt på alla plan.. :)

Det är väldigt enkelt tycker jag.
Säg att du bjuder dina extra släktingar om mamma betalar för dem...

Vi har bara bjudit folk (släkt o vänner) som vi tycker om och umgås med, inga släktingar blir bjudna av plikt! Ses man aldrig annars så behöver de inte komma på ens bröllop tycker jag. Gör som ni vill, lyssna inte för mycket på andra. Det är er dag och ni kommer få 1000-tals goda råd o åsikter längst vägen och ni kan inte ta till er alla. Lycka till! =)

Gör som DU vill, inte som mamma, kusiner, kompisar å resten av släkten vill. Om din mamma vill bidra ekonomiskt, så tacka men NI bestämmer vilken lokal ni ska gifta er i, vem ni ska bjuda, vad ni ska ha för mat etc. Så det så.

Jag tror du kommer vara mest nöjd i längden om du bjuder dem du vill, inte dem din mamma vill (även om det är enklast att bjuda dem mamma vill, jag vet, min är lite som din ibland). När vi skulle bestämma gäster till vårt bröllop gjorde jag och min m2b en lista över vilka jag ville ha med och vilka han ville ha med. Vi fick ihop ungefär lika många gäster från varje sida, men eftersom jag har större släkt som jag har kontakt med så blev det så att 60% av "mina" gäster är släktingar, medan för hans del är är det bara ca 20%. Jag har tre av mina kusiner med (bla en tjejkusin och inte hennes bröder), och alla mostrar och fastrar, medan han inte har några kusiner och endast en moster. Man bjuder helt enkelt dem man vill ha med.

Instämmer med FruRålin, var tydlig med om ni vill bestämma själva. Det blir enklare i längden. Min mamma accepterade min vilja att ta egna beslut, just för att jag var tydlig. Annars har jag en tendens att lyssna alldeles för mycket på vad hon tycker (eller vad jag tror att hon tycker), men nu har jag lyckats planera som jag (och min m2b) vill. Bara tre veckor kvar idag!!

Lycka till!

vet EXAKT hur du har det, min mor o jag har haft en liknande konversation. (om jag bidrar vill jag ....)vi vart nästan osams men nu är det nog utrett!
tänk vad andra kan tycka om en egna dag!

Tack allesammans. Jag ska försöka bestämma själv, men hu vad svårt det kan vara ibland...

Om jag och min sambo gifter oss kommer inte jag att bjuda så många släktingar. Det blir 8 personer max. Resten av släkten umgås jag inte med och jag har heller aldrig blivit bjuden när någon på den sidan gift sig. Varför ska man bjuda folk man aldrig annars umgås med? Festen blir trevligast om den består av folk som man tycker om.