Känner mig ensam
Jag är inflyttade göteborgare men känner många här i stan men dom få "riktiga" vänner jag hade tyckte att jag svek dom när jag träffade min sambo....jag har snackat med dom och frågat vad dom menar men dom tyckte att jag slutade följa med dom ut (varje helg) och jag förklarade att jag visst följer med dom ut men kanske inte varje gång....sen tyckte dom att dom inte kunde komma och gå som dom ville hemma hos mig och jag har aldrig nekat dom att komma som innan utan det var väl så att min sambo var hemma hos mig och då passade det inte dom.....sen blev vi sa´mbos i dec förra året och sen dess så hade dom aldrig tid när jag frågade om vi skulle hitta på någe och till slut så sket jag i det och ansåg att dom inte var några riktiga vänner om dom beter sig så....men jag känner mig ensam och har ingen att göra saker med förutom min sambo då....och det är inte så lätt att skaffa sig "nya" vänner när man är över 40 som när man var yngre....nu är jag väldigt öppen och spontan och känner folk i alla åldrar....alla mina andra vänner bor utspritt i hela sverige och vi ses inte så ofta .....känner mig så deppig och tjurig för min sambo hittar ofta på saker med sina vänner och jag har inga kvar....min sambo tar åt sig och menar på att det beror på att jag träffade han och delvis är det ju så men dom var dåliga vänner som inte kunde vara vän med mig fast jag har kille