nojande och dåligt självförtroende

Vi kanske kan stötta varandra?

Gärna!

oj det låter som jag skulle ha skrivit det där..hihi.. har kommit en bra bit på väg för att jag hittat "roten" till mitt beteènde.
jag går på möten en gång i veckan och får mycket hjälp av mina vänner där.

Ja det är ju mer vanligt att må dåligt än vad man först trodde

Aurelia:Hur hamnade du här? Är du sambo,förlovad lr??

Ja, man tror ju att alla andra är så perfekta och att man själv är den enda som tänker så här... Vet bara inte vad jag ska göra för att tillåta mig själv att känns mig "lyckad" i mina egna ögon.

Har hängt här ett tag... är på väg att bli sambo, har diskuterat relationer här förut. Vill inte att mitt "bagage" av dåligt självförtroende och dåliga erfarenheter fr tidigare relationer ska förstöra det för mig nu.

Hoppas din blivande sambo kan peppa upp ditt självförtroende!
Mitt har sakta stigit dom sista 4 åren,men emellanåt kanar man ner för backen och får börja om från början

Han är jättfin mot mig och det känns skönt. Men jag är så jäkla känslig... men det har nog ändå gått framåt lite det senaste året tror jag. Har gjort en del saker som jag skulle dragit mig för tidigare - dragit igång egna proejkt på jobbet, kunnat skratta åt mig själv lite mer än förut och så. Men så kommer såna här dagar då och då när allt bara känns ruttet.

jo jag vet hur det kan kännas,typ berg o dalbana!
Önskar att det fanns "mellandagar" oxå och inte bara toppen eller botten

jo jag vet hur det kan kännas,typ berg o dalbana!

Tack för feedback! Vill gärna ha mer. Någon som lyckats vända på negativt tänkande-dåligt självförtroende-tänkandet?

En viktig sak är att inte hänga upp sitt bra-mående på någon annan...det är verkligen jättebra att ens sambo, man, arbetskamrat, syster eller vem det nu kan vara får en att må bra men det får inte vara övervägande så...blir man beroende av att en person alltid får upp en så blir det en beroendeställning som vid ett eventuellt ubbrott stjälper mer än vad det har hjälpt.

Helt enkelt får man träna på att ta hand om, älska eller helt enkelt "bara" vara nöjd med sig själv utan någon annans direkta inblandning...
Alla bär ju omkring på en mer eller mindre fullproppad och tung ryggsäck och oftast så har någon annan packat den...nu får man själv se till att packa upp den och också VÅGA titta på sakerna som låg i...
förstår någon mitt tidiga morgonsvammel?