Vår bröllopsdag
Det är snart fem år sen vi gifte oss...är idag såklart världens lyckligaste kvinna som får ha honom till äkta make :)
-MEN-
Jag drömmer fortfarande mardrömmar, speciellt nu när bröllopsdagen börjar närma sig :(
...vigseln var underbar men sen kom festen!
Mat, dessert och presentöppning gick som en dans, men sen kom resten...min mans plast pappa och min bror kom i bråk. Bror o hans tjej stog utanför lokalen o tjaffsade (dock såg ju ingen dom så ingen stördes av det!) så kommer min sk. svärfar o lägger sig i o bror ber honom gå därifrån, vilket han vägrar! Så bror går in, då störtar "svärfar" efter honom o matar en knytnäve i ryggen på bror...en normal reflex från honom är ju då att han vänder sig om o klappar tillbaka! Sen var hela mottagningen en stor fight *gråter*
Så ni kan gissa att vår bröllopsnatt inte bestod av det man hade trott utan 6 timmars gråtande i varanadras armar...ibland avbrutet med ett gäng samtal från svärmor som så snällt berättade för min man att "det är jätte enkelt att annulera äktenskapet"...
Förra året förnyade vi våra löften till varandra o trodde att det skulle bli "bra" då. Då vi hade något annat att se tillbaka på :) -men icke, drömmarna fortsatte. O nu har jag kommit fram till varför...vigseln i kyrkan var ju bra, det var festen/mottagningen om krashade...vi förnyade våra löfen o sen åt vi middag...så minnena från festen är kvar.
Varför kunde inte jag få en underbar dag som man drömt om enda sen man var en liten flicka. Maken bryr sig inte så mycket men han vet att jag våndas...
Vill ha en vacker bröllopsdag *gråter*