flytta ihop - hur göra?

Förresten, vi har varit ihop i 10 mån.

Vad du än gör; se till att ordna det så att du antingen köper in dig helt i ett nytt gemensamt boende och alltså har rätt till din andel vid ev bodelning ELLER att du inte betalar för något annat än hyran/avgiften om du flyttar till hans egendom. Dra upp papper på allt. Det finns jurister på en bank nära dig som kan fixa sånt här för nån tusenlapp. då slipper man oroa sig för framtiden - oavsett vad den bär med sig.

Lycka till med valet!

Med facit i hand så är min spontana reaktion. Flytta inte in i HANS lägenhet och sälj din egna. Ska ni flytta ihop så ska ni flytta till något gemensamt. Tänk på att skriva ner så mycket som möjligt på papper.

Detta säger jag av den enkla anledningen att jag flyttade ihop med en kille i hans lägenhet. När förhållandet tog slut dryga 2 år senare så slängde han helt sonika ut mig (jag skulle vara ute ur lägenheten samma dag när han kom hem från jobbet) och där stod jag utan bostad och någonstans att ta vägen. Tack och lov så lyckades jag få tag i en hyresrätt inom ett par veckor. Det "roliga" i kråksången är att han (mitt ex alltså) för några år sedan sålde sin lägenhet och flyttade ihop med en tjej som hade villa. När han plöjt ner alla pengar han fick för lägenheten i hennes villa så slängde hon ut honom. Dom hade inget skrivet så han fick inte ett korvöre tillbaks.

Jag tycker ni ska köpa nåt gemensamt ihop. Säler era nuvarande lägenheter och satsa pengarna i nåt tillsammans.

Om du nu har 1 miljon och han 2 och ni köper för 3 miljoner så kan ni ju skriva papper att när ni i framtiden säljer så ska du ha 1/3 av vinsten och han 2/3 t ex, om man nu har millimeterrättvisa..

Jag har flyttat hem till min pojkvän och känner alltid att jag bor hos honom, att det är hans hem. Alla mina grejer står nerpackade.. Bäst är att flytta till nåt nytt där båda två kan sätta sin prägel :)

Jag tycker att han ska köpa något nytt, större (om han vill det) och du hyra ut din lägenhet under det första året. Under tiden ska du betala din del av hyran och de löpande kostnaderna medan han står på lånet. När ni har känt efter om det fungerar så tycker jag att du kan sälja din lägenhet och köpa in dig i hans. Och då skriver ni självklart papper på allt. På så sätt så står ingen av er utan bostad om det visar sig att det inte kommer hålla!

flytta till något gemensamt så fort det går. Iof kan det vara bra att provbo ihop, dvs man behåller sina lägenheter som backup plan och bor i den ena.
MEn sen köper man en gemensam så fort det går. Har oxå provat att vara inneboende hos min pojkvän, kändes aldrig riktigt bra

Har liknande erfarenheter med ett ex där jag bodde hos honom och jag kände aldrig att det även var MITT hem, det var hans saker och han hade det som han alltid haft det.

När jag och min nuvarande sambo flyttade ihop skaffade vi en ny gemensam lägenhet och den känns lika mycket min som hans och det känns otroligt mycket bättre!

Lycka till!

Jag tycker att Joleen föreslog en jättesmart lösning. Jag tror att jag skulle gjort såhär.
Det som är viktigt är att ni har möjlighet att flytta in i nåt gemensamt. Jag har flyttat ihop med min pojkvän i hans tvåa och även om vi valde möblerna ihop (vi visste att jag skulle flytta in när jag avslutar mina studier) och han frågade mig hela tiden hur han kunde "anpassa" lägenheten, så känner jag mig ändå inte hemma 100%. I slut ändan var det ändå HAN som skulle flytta på SINA grejor för att jag skulle få plats med mina. Därför längtar jag desperat efter nåt som vi köper gemensamt så att vi båda får plats med våra grejor som var och en av oss vill ha.

Kidkoala och Joleen,

jo, det är det jag tycker verkar vettigast,ert förslag... det viktiga är ju att båda har någonstans att "ta vägen" om det inte håller, och jag känner att det skulle kännas väldigt jobbigt att hålla på och köpa ut varann och så om man samtidigt är jätteledsen för att det inte funkar. Det bara känns så... och då behöver ingen av oss jaga ny lägenhet under stressiga omständigheter just när det tagit slut (vilket vi ju får hoppas att det inte gör, men vis av erfarenet är jag lite bitter av mig...)

Två saker:

Provbo inte. Om ni flyttar samman så gör det utan att att ha reservutgång. Det spricker annars lättare om intentionen att bo ihop är fylld med reservationer. "Vi kan väl se om det funkar" är inte ett bra sätt. Sannolikt kommer ni tycka det är jobbit, och så drar ni i nödbromsen.

Köp helst något nytt och skriv samboavtal. Kontakta jurist. Om du flyttar in till honom - lägg alla grejer, möbler och annat "i en stor hög på golvet" och möblera om från början, som om ni flyttade in i en helt ny lägenhet. Acceptera inte att få en del av hans garderob, en del av hans byråer, en del av hans hylla, utan börja som det vore helt nytt.

Lycka till!

Saken är den, att jag redan varit sambo en gång och när det tog slut var jag tvungen att flytta hem till mina föräldrar igen. Så jag vill nog gärna ha en reservutgång, vill inte hamna där igen.

Vill bara påpeka lite försiktigt att man egentligen inte får hyra ut sin lägenhet i andra hand hur som helst.

För att få hyra ut din lägenhet ska du ha fått jobb eller studier på annan ort. ATt hyra ut för att provbo eller bli sambo i samma ort är inte en självklarhet.

Sen är vissa föreningar och värdar hårdare än andra.

Tittij - jag fick hyra ut min hyreslägenhet ett år för att "provbo" med dåvarande sambon (numer maken). Trist om bostadsrättsföreningar är kinkigare än så?!?

Och tyvärr bor vi fortfarande i "makens" lägenhet - den kommer aldrig att bli min helt, även om vi har målat om och möblerat om, och sålt delar av våra bohag. Samt köpt nya tillsammans. Men visst känns det bättre nu än i början.

Längtar dock efter något gemensamt - och det rycker väl närmre nu i alla fall.

Tittij:

Men hon äger ju lägenheten! De flesta bostadsrättföreningar brukar godkänna att man hyr ut i andra hand.

Det spelar ingen roll om man äger sin lägenhet (och dessutom "äger" man inte sin lägenhet vid en bostadsrätt, utan man äger en viss procent av bostadsrättsföreningen och har en dispositionsrätt av lägenhten, men nu var det inte det som var frågan...)

Jag säger bara att det finns regler och att framförallt i Stockholm så kan det vara lite kinkigare. Här är det vanöigt att folk käper en lägenhet och sen hyr ut den till ockerpriser i andra hand och på så sätt finansierar sitt andra boende.

Kan vara värt att kolla med Brf hur npga de är med reglerna innan man förutsätter att man kan hyra ut. Jag har en bostadsrätt i Stockholm och jag fick bara hyra ut om jag fick jobb på annan ort.

Lycka till! :)

Vänder man sig till hyresnämnden så säger de att "prövat samboende" ett giltigt skäl till att få hyra ut i max ett år. De flesta brf jag varit i kontakt med brukar hålla sig till det hyresnämnden rekommenderar, så det kan mycket väl funka. Sen är det såklart att vissa kan vara kinkigare än andra... Men enda sättet att få veta vad som gäller där ni bor är ju att fråga!

Jag håller med om att "reservutgång" är en BRA sak, för då har man ett skydd och slipper komma dragandes med väskan hos föräldrar/kompisar/kollegor osv...
Om man ska "provbo" som damen i röd hatt uttrycker det så kanske man bör sätta en tidsgräns för när man fattar ett beslut; att antingen bo ihop eller inte.

Jag skulle helst köra den fösiktiga metoden och prova eftersom det är så himla knögligt att få tag i bostäder, iaf där jag bor.

Den andra delen i "damens" inlägg håller jag stenhårt med om! Skriv avtal om ALLT. Det är skönt att eliminera eventuella problem och gräl innan de ens kan uppstå.

Att börja om med möblering etc är också jättebra. Det finns inget värre än att släpa runt på en väska -har jag också pysslat med ett tag- och försöka få plats med 100% av sitt liv på 1% av hans boplats...

Det finns ruggigt billiga förråd om man hamnar i läget där ingen vill göra sig av med en massa grejer eller man helt enkelt inte kan bestämma sig för vilken soffa man gillar bäst.