andra fruar??!!

bara puffa lite!

*puff*

Hej! Ja, nu är jag också fru. Jag gifte mig nu den 19/1 med min drömman. Allt blev så underbart och bra och jag är så lycklig nu. Det känns så konstigt att vi är gifta, det är liksom så speciellt att säga att han är min man och jag hans fru. Det känns moget och härligt!

Vi hade bröllopsfest i dagarna 2 så det blev ett riktigt långt kalas. Kväll nr2 blev jag dock drabbad av världens förkylning och var tvungen att lägga mig tidigt men alla gäster hade fortsatt trevligt och jag hörde hur dom skrattade och spelade hela natten. Jag och dottern är fortfarande förkylda men nu börjar det vända.
Vi hade bara 18 bröllopsgäster och firade i en lyxig fjällstuga, jag var lite orolig att det skulle kännas som att vi var för få men alla gästerna är uppsluppna och har härlig humor så det blev fantastiskt bra med endast de närmaste.

vad kul!! låter riktig bra! och vilken fest...
eller hur känns det bra att kunna säga min man!

Jag gife mej 21/10-06. Saknar bröllopet som attans ibland. Tiden gick ju sååå snabbt på bröllopsdagen. Känns lite sorgligt att man aldrig ska ta på sin fina bröllopsklänning igen....

Jag gifte mig den 6 januari. Det var så märkligt verkligt och närvarande under hela dagen. Kändes som att jag hade trott att jag skulle se allt utifrån, typ svävande över hela bröllopet. Så min tydligaset känsla är närvaro. Att jag liksom går på trottoaren i mysbyxor och snowjoggers med smink och håret fixat på väg till bilen. Att fotograferingen inte var stressad, utan rolig och avslappnad. Och att jag började gråta när jag fick se min då blivande man finklädd och allt. Jag är så tacksam för alla som hjälpte oss med den dagen. Det var precis som att alla vår nära tyckte att det här var minst lika viktigt som vi tyckte. Jag njöt av att få vara så fin och ha den ultimata centrumplatsen, att få vara så öppet örd och förälskad. Och att på något sätt bjuda mina förädlrar och farföräldrar på den här dagen. Att jag inte stck och gjorde nåt litet på hemlig ort, utan istället lät alla vara med. Jag är glad att jag planerade länge, länge så att jag höll ner kostnaderna, men ändå fick fantastisk kvalité. Jag tyckte egentligen att allt var grymt, förutom att under själv middagen var jag mest stressad över att alla skulle ha trevligt, att serveringespersonalen skulle se när det blev tomt i glasen och atgt tekniken skulle funka. (Jag blev arg på min pappa för att ha lade sig i när inte videokanonen ville hoppa igång och värdparet kämpade med det.) Jag var så fruktansvärt lättrörd dagarna efteråt också. Jag har hört att man är det efter att man fött barn, men jag tog nu ut allt nu. Började gråta för minsta SMS-hälsning och kunde knappt släppa blicken från min syster utan att sakna henne.

Nu känns det underbart att få vara hans fru. Jag trodde inte att det skulle kännas så annorlunda, men nu hör vi liksom ihop. Vi har en egen liten familj bara vi två och vi har ett eget efternamn, bara vi två. Jag är stolt över att vara hans fru och nu är det precis som att vi båda pustat ut och bara lutar oss mot varandra...

Hej!
Jag gifte mig min min älskade man den 20/1-07! Det var en helt magisk dag och den känslan som man fick var helt otrolig!
Dagen var helt perfekt och inget kunde ha varit bättre!
Vi gifte oss i Åre där vi också bor!
Ni kan läsa min berättelse här:
www.brollopstorget.se/Forum-1-23/m2072496.html

gratis!! till alla fruar!
tack för svaren och att ni delar med er!

Jag gifte mig med min underbara Spooky den 29 September. Vi hade fantastisk tur med vadret. Onsdagen var regnig, men pa torsdagen innan brollopet var det bara lite mulet.. och pa min brollopsdag vaknade jag pa hotellrummet med mina tarnor till stralande sol som sken in genom fonstret. Det var en alldeles fantastisk dag att gifta sig pa.

Jag hadedessutom lyckats vakna pa min brollopsdag utan nagra monster finnar pa nasan eller andra skonhets katastrofer, alltid ett plus.

Jag grat genom hela dagen, och vara bilder ar verkligen bevis pa det. Forstar inte hur jag hade nagot smink kvar efter vigselakten.

Det enda som gick fel var att mina blommor var skitfula, men what can you do.

Nu har vi varit gifta i nastan fem manader, och so far so wonderful! Vi borde ha gjort det har tidigare!

somethingnewprod.com/9-29-2006-ha-28/

Åh vad kul, med en ny tråd!

Jag blev fru den 16/12-2006, I Österhaninge Kyrka.

Allt kändes bra hela dagen, och alla gästerna hade det jättetrevligt. Vissa missöden inträffade ju, men inget som gästerna märkte.

Men kassen med weddingfavours, gästbok, tal till mannen, och några telegram, glömdes kvar i kyrkan av marskalken... Det var hans enda uppgift den dagen, att ha hand om kassen... Oj, vad sur jag var på honom...
Men jag får trösta mig med att jag har lite små söta påsar med chokladbitar i, när jag vill ha något sött....

Här kan ni se lite kort om ni vill:
(det är jag i den vita klänningen... )
www.sorkin.se/viklund

Jag gifte mig i juni och det var det roligaste jag gjort tror jag. Innan när jag hörde människor säga att det var den lyckligaste dagen i deras liv tyckte jag att det lät lite töntigt, men inte nu längre, nu förstår jag. Det var helt underbart, men vi har varit ihop i 10 år innan så jättestor skillnad var det inte, fast nu känns det ju på riktigt. Har precis vant mig att kalla honom min man och han har kommit igång riktigt ordentligt med att kalla mig fru eller bästa fru som han säger....*ler*