HJÄLP! Jag har precis beslutat mig för att hålla tal på min lillebrors bröllop, men jag kan inte för mitt liv komma på vad jag ska säga!!!!
När jag gifte mig var det nästan ingen som höll tal, vilket jag tyckte var lite tråkigt, så nu tänkte jag: "jädrar anamma, här ska talas!"
Vad "bör" man säga?
Vad "bör" jag INTE säga?
Vad hade DU velat att storasyster pratade om?
Hjälp, hjälp, hjälp!!!!!!!
*Nervös så knäna skakar*
Jag höll ett tal på min storebrors bröllop. Jag diktade ihop ett. Han blev jätteglad. Ta med någon speciell händelse som bara ni delat, minnen...inte för pinsamma men något kul. Oavsett vad du säger blir han nog glad att du ansträngt dig för att förgylla hans bröllopsdag. Lycka till!!
Här finns kanske nåt som kan hjälpa dig?
www.talskrivarna.com/
Lycka till!
Polgara,
Först av allt - du ska självklart hålla ett tal till lillebror - hur nervigt det än är! Själv höll jag inte ett tal till min syster på hennes bröllop och det grämer mig (och henne) fortfarande. Iofs var jag 16 år då, men i alla fall.
Vad talet ska innehålla? Börja med att säga som det är:
1. Hej, detta är jätteläskigt - att hålla tal menar jag. (Sen är du tyst tills folk har slutat att sympati-nicka och fnissa till.)
Då har du redan vunnit halva slaget - dvs att alla känner igen sig och känner sympati med dig.
Sedan är det bara att fortsätta på den inslagna vägen, hålla talet kort, bara säga snälla saker, inte rabbla en massa utan hellre ta upp ETT exempel på varför du älskar din lillebror. Inkludera sedan hans nya fru - din nya svägerska - i talet. Du kan ju tacka honom för att du har fått en svägerska - och en underbar sådan. (Om du nu tycker det.)
Avsluta med att önska dem lycka till i framtiden. Enkelt som en plätt om du vågar vara personlig.
Viktigast av allt:
1. Var personlig
2. Håll det kort
3. Tala tydligt och börja inte prata förrens du står upp och alla är tysta och du har deras uppmärksamhet. Våga vara tyst!
4. Våga ta pauser. Kommunikation är till 10% vad vi säger med rösten och till 90% vad vi säger med tonfall och kroppsspråk.
5. Ingen sarkasm, interna skämt eller otvetydlighet. Bara snälla saker - men bara ärligt.
6. Välkomna din nya släkting
7. Tydligt avslut
Tack så jättemycket! Jag har redan kommit på en "storasyster-lillebror-grej" som jag kan berätta om! 
Sen behöver jag ju inte pladdra en halvtimme, nån minut bör ju räcka!
Och tack för länken! Tänk vad internet kan göra för en nu för tiden...!
Om du är ovan vid att tala inför folk, tänk på att prata låååångsamt. Ofta, eftersom man är så nervös, känns det som om man drar ut på meningar och "nu somnar alla snart, åh vad tråkig jag måste vara" och så rabblar man på fortare och fortare. Sett det hundra gånger i skolan och även gjort det själv. Känner du att det börjar gå för fort, så ta en paus. Din publik uppfattar inte din 2 sek paus som en timme lång, även om du gör det.
Om du är väldigt ovan så ska du nog inte hitta på ett monstertal. Känns det jätte-jobbigt att överhuvudtaget prata inför folk så håll det enkelt. Tänk inte på vad man "måste" säga, utan håll det enkelt! ;) *upprepar för tydlighetens skull*
Bästa sättet at påbörja ett tal, enligt mig, är:
"När jag var var liten och du var ännu mindre...blablabla..."
Att man börjar med en lite rolig anekdot från er gemensamma barndom/utlansresa etc. På det viset för du in åhörarna i er relation. Mkt bra sätt att fånga folks intresse. Man behöver inte nämna att man "inte är ngn talare" eller är nervös...det är inte av intresse för NÅGON. *s*
Lycka till!
/ Agnes
Här kan du få tips om hur man håller bröllopstal (och andra kul grejer)
www.boomerangwedding.se/links.htm
Hej!
Jag håller med Belsebubblan - börja inte med att säg att du är nervös eller så, för då flyttar du folks fokus till att du är nervös, och så ska de också bli nervösa för att du ska säga fel etc.
Bara ATT du håller tal är minst lika viktigt som det du säger. Men var inte för taskig - det är inte roligt för någon.
