Ingen annan som snart spyr???

Vad är du mest nervös för?

eh jag vet inte för själva vigseln att jag ska ramla in börja att storgrina ( av lycka givetvis mmmm)

Nä, jag förstår dig, lite Vi gifter oss helgen efter er, åjag är nervös över just det här att börja stor gråta jag med, speciellt när man ska säja det där; Jag ,Johanna, tar deig, Robert osv, '

Men jag är inte nrevös över att ramla, gör man det har man ju ett väldigt speciellt minne!!!!

Det kommer att gå bra ska du se!!!

Lycka till!!!!

lycka till till er båda..! Även om ni faller eller gråter ska ni veta att ni är inte dom första som har gjort det=)

Jag är nervös för att spilla (!) på den vita klänningen, att den ska spricka, att jag ska få en jättefinne på haka eller rygg etc etc. Så jag förstår dig. Och jag gifter mig inte förrän i augusti Jag tror dock att när man väl är där så är det helt okej, det blir säkert jättebra. Lycka till

Jag började storgråta efter 2 ord in i mitt löfte.. å det var inte ett dugg jobbigt, snarare sött tror jag. Fick med mig alla gästerna också som började snyfta hej vilt efter mitt lilla outburst.

Så var du inte nervös Yeees, allt kommer gå så bra, och jag hoppas att ni får den bästa dagen i era liv!

Jag är nervös för att alla grejer inte ska klaffa smidigt. Kommer folk tycka det är trist att mingla, äta, festa? Blir för långa pauser nånstans? Måste man underhålla alla hela tiden? Kommer det bli smidigt och kul?

Jag gifter mig inte förrän i augusti men är redan supernervös! Klarar inte av att lyssna på Mendelssohns marsch, då blir jag alldeles snurrig av magpirr. Har ingen aning om varför jag blir så nervös. Det är inte löftena eller nåt, tror det mest beror på att jag sett fram emot att få gifta mig ända sen jag var liten och hunnit bygga upp ganska mycket förväntan... Men åååh vad kul det ska bli!

Det går säkert bra! Jag var jättenervös innan oxå när vi gifte oss för två veckor sedan, men under själva vigseln var jag jättelugn. Det var så himla stort så jag inte hann med att vara nervös.. Jag hade stoppat näsdukar i urringningen för jag trodde att jag skulle gråta mig igenom hela vigselakten, men det kom inte en enda tår. Sen på middagen däremot, när spänningen släppt lite och man fick höra massa fina tal DÅ grät jag.

Jag var även jättenervös innan för att få magsjuka eller munsår..! ;)

Lycka till och njut av dagen!

ice13, ja heregud munsår... hade glömt det En sak till, åh nej

Vi gifte oss i augusti och alla hade sagt att man skulle bli nervös, så jag bara väntade på det...men det kom aldrig. Det blev en toppendag. Det hände så mycket under dagen att det inte fanns någon tid att vara nervös.

Ett litet tips som jag tror kan underlätta är att ha ett bra genomtänkt tidsschema för hela dagen. Jag kan tänka mig annars att nervositeten kan komma om det helt plötsligt visar sig att det inte går att hinna det som var tänkt.

Slutligen så finns det ju faktiskt egentligen inget att vara nervös för. Försök att njuta av dagen istället för det är otroligt häftigt!!!. Dessutom kan man bli lite stressad bara av att läsa vad alla andra gör och har gjort här på bröllopstorget.

Håller med dig Lejonbruden om att BT på ett sätt kan vara lite stressande i sig. Det bästa är nog att satsa på hur man själv vill ha det och inte tänka på vad alla andra gör.

Och framförallt, inse att inte allt kommer gå precis som planerat!

Nuförtiden verkar folk inte vara så himla nervösa för bröllopsnatten i alla fall...

Anmäler mig som nervös *vinkar frenetiskt* Gifter mig 18 mars. För min del är jag mest nerig för solosången och hur festen ska klaffa och vad gästerna ska tycka om det. Sen är jag nervös för hur jag ska lyckas hålla klänningen vit ända in i kyrkan i marsmodden

Nervig förstås och hann inte säga lycka till till januaribrudarna!!! Det kommer gå som smort!