Vi vill ha en dikt, eller en text att läsa under vigseln - men vi har svårt att hitta nåt som funkar för oss.
Behöver helt enkelt lite inspiration - vill du hjälpa mig?
Dela med dig av den bästa kärleksdikten du vet. Känd eller okänd, lång eller kort, spelar ingen roll.
Vi funderade lite på att hitta ett stycke ur en vacker saga eller liknande, men kommer inte på nåt som passar - kommer du på nåt?
Miljoner tack på förhand!
/Johanna
Har tidigare skrivit om Kärlekens blomma av Bo Setterlind. Den ska tärnan läsa på vår vigsel. Sök upp den i sökmotorn.
Bibeln har jättefina kärleksord. Bla i höga visan. Om du pratar med Prästen så har han/hon säkert många tips så kan ni välja en som passar er bäst. Vi hade en text från höga visan som slutar med: störst av allt är kärleken.
Den här gillar jag:
" Kärleken är en trollkarl som med magisk kraft förvandlar värdelösa itng till glädjeämnen och gör kungar och drottningar av helt vanligt stoft. Utan denna heliga lidelse, denna gudomliga trans står vi lägre än kreatur, men med den blir jorden ett himmelrike och vi gudar. "
R.G Ingersoll har skrivit den.
Jag läste den på en kompis bröllop, den var mkt uppskattad!
/Lollan
Förlåt min kära namne Maria...men texten som slutar med ...störst av allt är kärleken är förvisso från Bibeln, men inte från Höga Visan utan från 1 Korinthierbrevets 13 kapitel.
Annars har du helt rätt. Bibeln innehåller jättemånga fina kärleksord. Där Höga Visan är en av dom finare.
I Ruts bok hittar man också dom underbara orden "dit du går vill också jag gå, där du är vill också jag vara..."
Så missa inte böckernas bok i jakten på kärleksord. :)
Högavisan helt klart....den finaste jag vet.
Sorry, jag missade att det redan fanns en tråd på samma ämne... hittade den nu!
Men tusen tack för tipsen, vi har kommit ett steg närmre nu!
Något på engelska kanske? Förutom dikten nedan älskar jag all poesi av Rumi, men det är kärlekspoesi för mystiker, inte så lättsmält...
Love is a temporary madness,
It erupts like volcanoes and then subsides
And when it subsides you have to make a decision.
You have to work out whether your roots have so entwined together
That it is inconceivable that you should ever part
Because this is what love is.
Love is not breathlessness,
It is not excitement
It is not the promulgation of eternal passion
That is just being ?in love? which any fool can do
Love itself is what is left when being in love has burned away
And this is both an art and a fortunate accident
Those that truly love, have roots that grow towards each other underground,
And when all the pretty blossoms have fallen from their branches,
They find that they are one tree and not two
- Louis de Bernieres
Leela nu blev jag nyfiken det är inte många som känner till Rumi
Nu vaknar livet av Littwold. Den är egentligen en sång men vi ska använda första halva delen som dikt om...4 dagar.
Första halvan lyder såhär:
Nu vaknar livet
(Littwold)
Det finns ögonblick i livet, stunder av lycka.
Det finns tillfällen som aldrig ges igen.
Men som minnet gör till bilder
som vi aldrig kan glömma.
Som vi tar med oss in i evigheten.
För just denna dag den är inte som andra.
Just denna dag stannar tiden till.
Då gör vi som kärleken vill.
Nu vaknar livet och kärleken blir evig idag.
Nu lugnas vinden och
solen blänker över vilande hav.
Då ger de löftet att alltid följa kärlekens lag.
Då ger de löftet. Det ska alltid va´ du och jag.
Lycka till!
Nu blev det ju svårt att välja ju!
Tack igen!
Hej Septemberbrud,
Mystikern Jelaluddin Rumi levde på 1200-talet, men hans lekfulla, extatiska poesi är tidlös. Nu känner jag mig lite blyg....jag älskar Rumi, men jag vet att det inte är poesi för alla.
Hursomhelst, här är några axplock:
You and I have spoken all these words,
but for the way we have to go, words are no preparation.
There?s no getting ready,
other than grace.
My faults have stayed hidden:
one might call that a preparation!
I have one small drop
of knowing in my soul
Let it dissolve in your ocean.
---------
Out beyond ideas of
wrong-doing and right-doing
there is a field
I?ll meet you there
When the soul lies down in that grass
The world is too full to talk about
Ideas, language, even the phrase
each other
Doesn?t make any sense
This moment
This love
Comes to rest in me,
Many beings in one being
In one wheat-grain
A thousand sheaf stacks
Inside the needles eye
A turning night of stars
-----------
What was it in that candle?s light
That opened and consumed me so quickly?
Come back my friend. The form of our love
is not a created form.
Nothing can help me but that beauty.
There was a dawn I remember when my soul
heard something from your soul.
I drank water from your spring,
and felt the current take me.
------
This is how I would die into the love I have for you:
As a piece of cloud dissolve in sunlight
--------
In the early morning hour
Just before dawn
Lover and Beloved
Wake
And take a drink of water
She asks, ?do you love me or yourself more?
Really, tell the absolute truth.?
He says, ?There?s nothing left of me.
I?m like a ruby held up to the sun."
Is it still a stone, or a world
made of redness?
This is how Hallaj said, I am God
And told the truth!
The ruby and the sunrise are one.
Be courageous and discipline yourself.
Completely become hearing and ear
And wear this sun-ruby as an earring
Work. Keep digging your well.
Don?t think about getting off from work.
Water is there somewhere.
Submit to a daily practice.
Your loyalty to that
Is a ring on the door.
Keep knocking, and the joy inside
Will eventually open a window
A see who?s there
Tack Leela, otroligt vackert.
Ändå blir jag lite ambivalent inför dessa poem som talar om att fullständigt gå upp i varandra, att smälta samman som en och densamma. Jag tycker mycket om Profeten av Kahlil Gibrans, som snarare säger att man ska vara individer tillsammans:
-----
Älska varandra, men gör inte kärleken till en boja. Låt den hellre vara ett rörligt hav mellan era själars stränder.
Sjung och dansa, och var glada, men låt var och en av er vara ensam, liksom strängarna på en luta är ensamma fastän de vibrerar av samma musik.
Stå vid varandras sida, men inte för nära, ty templets pelare står åtskilda och eken och cypressen växer inte i varandras skugga.
-------
Jag tror kanske inte att vare sig det ena eller det andra är fel, men personligen ser jag nog helst den kärlek som låter individen finnas kvar. Men det är intressant - vad tycker ni?
Leela
jag tycker också om hans texter min pojkvän är helt uppslukat av honom....vi läser honom på orginalspråket nämligen persiska...det var därför jag blev så förvånad när jag såg texterna på engelska.....va kul. :)
Johannapanna,
Rumi's poesi handlar om att uppgå i DET, i Gud, Allah, Upplysning....en mystikers kärleksaffär, men jag förstår vad du menar. Profeten är ju jättefin, men jag har hört/läst den förmycket.
Septemberbrud,
Lyckans dig som kan läsa Rumi på persiska!
Ett tips: Vill du ha fler översättningar är Coleman Barks versioner bäst.
Leela - det kanske egentligen inte finns nån motsättning om man tänker efter.
I Gud (Allah, världsalltet, DET) är allt ett, vi är alla en del av Gud, Guds skapelse, så vi är alla ett. Men här på jorden är vi manifesterade som olika personer, så vi är både ett och olika/delade.
Hur som helst kan jag definitivt se skönheten i Rumis poesi (som jag aldrig stött på förut)! Tack för det!
