BT-Veteraner

Åh nu måste ju jag också få räkna mig till veteranerna även om jag är en ny veteran. (gift i två veckor!) :)

 

Vi håller på att planera en flytt, maken letar jobb och jag letar hus i Örebro. Fast jag vill helst inte bo i centrala Örebro utan en bit utanför :)

Ja jag hade inte med mig mobilen när vi åkte så jag kunde inte ta något kort tyvärr... 
Men det var då bästa bilen han åkt nångång och det berättade han högljutt för alla som ville höra  
Maken sa att dom blev fotade en hel del under cruisingvändan (när man ju inte åker särskilt fort, snarare står stilla mesta delen av tiden) och jag såg ju hur även poliserna som stod och höll koll drog på mungiporna när vi kom förbi och han blängde kaxigt på dom.
Som tur var så skällde han inte ut någon polis i alla fall  

Vad kul att ni skriver så mycket! Och kul att fler känner sig som veteraner!
Hinner inte kommentera så mycket nu, tänkte bara kika in kort.

Vi var och hälsade på svärföräldrarna och min mans barndomsbästis i helgen. Det var jättetrevligt! Dottern älskar att få hälsa på farmor o farfar, där finns så mycket bra leksaker! och så hann hon leka lite med sin kusin också. En bra lekhelg!
Även maken hade det bra Prat och massor av öl och cognac med bästisen! Sen spenderade han halva söndagen i hammocken... och klagade på att det gungade för mycket även när hammocken var stilla  

Jag hade det också bra. Lugnt och skönt att få vara ledig från gården och djuren en helg
Nu ska jag iväg med min mamma och en kompis till ridskolan! Vi ska börja i en ridgrupp tillsammans, det ska bli sååååå kul!  

Jag håller med. Det är kul när det rör sig här inne. Det är roligt att höra lite mer om folk som man har sett här inne så länge, och inte bara "ja det var en fin klänning" och "jag förespråkar / avråder från ...." 

Härligt, jag saknar hästarna mest av alla fritidsintressen som jag inte längre får hålla på med pga skadorna.
Men jag saknar inte allt skitsnack i stallen där jag haft hästar. Av någon konstig anledning så brukar det vara så väldigt mycket sånt, speciellt i privatstall.
I mitt fall kan det ju ha berott på att jag jobbat med hästar både trav, galopp och har även bakgrund på ridskola med lektioner. Jag har ridit lektioner för Louise Nathhorst och Lotta Emanuelsson (numer Björe) och tävlat i medelsvår dressyr och 1,20-hoppning osv. Så så fort vi kom till ett nytt stall så kände sig dom "duktiga" hotade där av att dom inte längre var duktigast. (enligt dom själva. Det kom ju fram när dom pratade med mina medryttare)
Men vad sjutton är det som säger att dom inte kunde vara duktigare än mig? Dom kunde ju ha vetat väldigt mycket om saker som inte jag kunde något om alls. Varför inte ta chansen att byta erfarenheter och kunskaper istället för att gå bakom ryggen och snacka skit angående att jag inte hade "senaste utrustningen"...
Kanske för att Malin Baryard-sadlarna som var så poppis inte passade på min häst. Den som låg bäst var 999:- sadeln från Börjes i Tingsryd. Och jag tycker att det är viktigast att sadeln ligger bra på hästen än att den har rätt märke...

Bläh...
Jaja nu fick jag ju avreagera mig lite i alla fall 

Nej men en varm hästmule saknar jag. Som tur är finns det hästar i hagarna här i bostadsområdet på somrarna. Så jag kan få gå och pussa lite på dom ibland  
Jag unnar dig all glädje i nya ridgruppen. Hoppas det blir bra för er. Krama pållarna från mig också  

Roligt att det finns fler hästtjejer bland veteranerna !

Har också sysslat en del med hästar men har nu tagit en paus i några år, saknar hästarna ibland men jag kan alltid åka hem och gosa med och rida min mammas häst.

Det som fick mig att bestämma att det var nog med hästjobb var att jag råkat ut för så många galna chefer i hästvärlden, den senaste var gränsfall till psykopat och bröt ner mig totalt trots att jag bara jobbade där som stallchef i ett halvår. Efter det bestämde jag mig för att jag hade tagit nog skit av knäppa chefer

 

 

Hej, jag känner mig också som en veteran efter 1½ år nånting. Firar snart första bröllopsdagen. Jag kommer inte att vara hemma så mycket den närmaste månaden, så jag kommer inte att kunna delta så livligt på ett tag, men jag skriver ändå så att jag hittar tråden när jag kommer hem!

Jepp, min sista chef vägrade ju låta mig åka till akuten när jag blivit omkullslagen och hoppad på av ett panikslaget sto under en betäckning.
Det är därför min fot är så trasig som den är 

Vet inte vad det är med hästfolk, men det finns många idioter tyvärr.
Tänk vad det kan förstöra för unga tjejer med hästdrömmar Det var en bra plan 

Jo de låter i klass med min chef :-P

Vi hade en jätte duktig ung tjej som tränade några av våra unghästar.

Det hände en olycka när en häst stegrade sig och hon fick sitt finger klämt mellan sadeln och halsen och bröt två fingrar. Jag skjutsade henne till akuten(vilket jag fick en utskällning för senare..) och försökte få en läkare att träffa henne tills min chef tvingade mig att lämna henne där, hon var typ 17.

Chefen snackade senare skit om henne i flera veckor till alla som ville höra på om vilken dålig ryttare hon var.

Den chefens problem var inte bara psykopatbiten utan även att hon i grunden inte var en hästmänniska.

För mig så inser en riktig hästmänniska att olyckor händer(hon vill alltid ha någon att skylla på) och prio ett är att se till att människan är okej och direkt efter kolla till hästen, iaf är det så jag har blivit upplärd

Jävla människa! Skönt att spy lite galla över henne

 

Ja det är lite skönt att spy galla över dom när dom är så dumma...
min monsterchef tvingade sin egen dotter att rida sina 3 ponnyer med knäet ur led, för att annars skulle hon sälja hästarna eftersom dottern då inte var intresserad av att ta hand om dom 
Jäkla idiot säger jag bara.
Dessutom vägrade hon skriva arbetsgivarintyg för det halvår jag jobbat där som stallchef, utan gav mig bara ett intyg över tiden jag fick stöd från arbetsförmedlingen där (provanställningstiden bekostades till 50% av AF) så det ser ju fint ut i mitt CV liksom 

När hennes 1:e hästskötare ringde sig sjuk kvällen innan en stor dressyrtävling så erbjöd jag mig att knoppa manen på hennes tävlingshäst på 1,94.
Så det var pall som gällde där för att nå upp på "giraffen"...
Jag fick göra det efter arbetstid då vi hade haft fullt upp att förbereda för en konferens/ weekendridläger som skulle komma på kvällen.
Och när jag står och knoppar hennes förbaskade häst (och putsade kandaren, sadlar grimmor och packar hennes tävlingsskåp) så ringer telefonen i stallet och jag får en utskällning för att jag är sen till middagen som vi skulle äta med eleverna...
Borde hon inte varit tacksam för att jag ställde upp gratis och fixade så att hon kunde tävla dagen efter?
Nejdå, det skulle jag gjort tidigare... Närdå? När hon tvingade mig att skura boxar för att det skulle vara snyggt till gästernas ankomst?  

Hehe de låter som hon skulle trivas bra med min chef.

Jag kan tycka det är synd att dessa idioter har iaf för tillfället knäckt mitt hästintresse, ganska ologiskt men det blev så tätt förknippat för mig efter arbetstiden där.

Fick även hjärtklappning och illaamående i flera månader efter jag slutat varenda gång min mobil ringde, för jag var så van vid att det var hon som riingde vid alla dygnets timmar.

Fick inte något arbetsgivarintyg från henne heller, fick brevväxla lönespecar med akassan för att få ut ersättning när jag slutat.

Det underligaste med det hela var att hennes man var en av de smartaste och trevligaste människor jag träffat, hur hände de liksom?

Han hade också tvingat henne att ge honom ansvar för att betala ut lönerna för annars kunde hon bara skita i de om hon var arg den dagen.

Hon kunde vara skittrevlig när hon ville, framförallt innan jag började( ) men efter jag hade börjat fick jag höra att hon hade lyckats bränna ut två av sina senaste tre stallchefer, den tredje hade bara(!) fått magsår....... Men det hade naturligtvis inget att göra med henne, "det var bara så svårt att få tag i vettig personal.."