• Hullda

    EN orsak till att han kan tänka sig att gifta sig.

    Hej!
    Det var länge sen´  jag var inne på den här sajten, men den är fortfarande intressant.
    Jag har en fundering som någon av er kanske har svar på: Jag och min sambo är 50 +. Vi har båda egna "vuxna", barn och inga gemensamma.  Vi förlovade oss för 3 år sedan. Då ingick inte ett frieri. Jag vill gifta mig och har tagit upp det med honom några gånger. Samtidigt som han säger t ex "det är ju redan VI" m m kan han också när han hör en bra låt på radion säga "den låten vill jag ska spelas på mitt bröllop"! För ett tag sedan berättade han att han kommit fram till EN orsak till att han skulle gifta sig, men han vill att jag ska komma på det själv. Man kan tycka att det inte var så bra sagt då han vet att jag verkligen vill gifta mig och att jag försökt förklara för honom då han frågat varför jag vill. Men nu blev det så. Han är inte så romantisk så när jag argumenterar för att det blir på riktigt-riktigt, att vi visar varandra att vi vill bli gamla tillsammans att vi lovar att försöka älska och stödja varandra m m. är det inget han "köper" helt.
    Så ... kan någon av er komma på vilken orsak HAN tänker på som skulle göra att han vill gifta sig? Är det möjligen en fråga som bara en man kan besvara?

  • Svar på tråden EN orsak till att han kan tänka sig att gifta sig.
  • Dejli
    ClaraH skrev 2011-09-02 11:23:11 följande:
    Men det blir ändå bodelning och man har särkullbarn, det innebär att mina och min mans tillgångar slås ihop och sedan delas på, innan arv delas ut till särkullbarnen. Så om det är skillnad på tillgångarna (och det inte finns enskild egendom) kan man på det sättet överta egendom. Jag är f.ö. i samma situation som TS att vi inte har gemensamma barn utan bara egna från var sitt håll. Vi har i och för sig enskild egendom båda två, men vi är också medvetna om kansekenserna vi bodelning.
    Jag vet inte om jag förstår riktigt? Ja, det blir bodelning. Det är endast om man bara har gemensamma barn (eller alla barn är ens egna och inte den avlidne partnerns) som man kan kräva att bo kvar. Barnen har alltid rätt att ärva 50% av arvslotten, den andra halvan kan man testamentera bort till vem man vill.

    Vad menas med "skillnad på tillgångarna"?

    Jag vet inte om jag hänger med på var du menar med att tillgångarna slås ihop och sedan delas ut till särkullbarnen? De ärver ju inte automatiskt den partnern som inte är deras föräldrar, men icke-föräldern kan inte heller kräva att få sitta på arvet tills den själv avlider. Som minst ärver särkullbarnen 25% av de gemensamma tillgångarna (hälften av hälften), som mest 50%.
  • Hullda

    Skillnad på tillgångar, betyder nog att man tar tillgångar minus skulder. Det som blir över är det som ska delas ut/ ärvas.
    Ja, det där är inte lätt. Men jag tror man kan testamentera bort t ex egendomar som "enskild egendom" för att det inte ska ingå i en bodelning. Men särkullbarnen kan aldrig bli arvslösa och har rätt att få ut sitt arv omgående.
    Men jag funderar fortfarande på den enda orsaken till giftemål ... Jag tänkte ta upp ämnet i helgen men det uppstod inget bra tillfälle. Så har någon av er ytterligare ideér om det, är de välkomna.

  • Hullda

    Ja kanske det ... Det är ju skottår nästa år, men det behöver man ju inte bry sig om. Jag kan tänka mig att fria i morgon!!!  Jag ska fundera ut något lagom mysigt att säga. Något han inte kan säga "nej" till. Som den enkla anledningen någon här tidigare föreslog: att han (vi) älskar varandra och att han vill göra mig lycklig. Att han älskar mig, det vet jag ju, och han kan ju inte säga "nej, jag vill inte göra dig lycklig". hi hi hi hi hi ...

  • Annika611

    Hej Hullda! Hur har det gått? Har ni pratat nå mera om giftermål?

  • Hullda

    Njaäeee, det blev lite impulsivt en kväll. Inget allvarligt prat. Det blev lite på skoj med skämtsamma påpekanden från mig. Jag är lite impulsiv så det tillfället räknas inte. Dessutom har vi varit så trötta på sista tiden. Tillfället måste vara bra. Vi måste må bra och inte vara stressade. Och vi ska inte ha funderingarna på annat håll.
    Jag funderar på att ge honom en chans under det här året som är kvar. Att t e x avsluta med, när jag sagt varför vi ska gifta oss ... att säga att jag skulle bli jättelycklig och glad om han friade det här året. Annars (kan jag hjälpa till med att ...) gör jag det nästa år (skottår). Nånting sån´t.
    Härom dagen ställde han sig på knä framför mig för att göra något på golvet. Jag blev aldeles svettig! Då passade jag på att fråga honom om han ville fråga något!! hi hi hi. Då gav jag honom också några tips om att det krävs inga stora fång rosor eller en resa till Paris.

    Eller så lägger jag helt enkelt en lapp i hans matlåda en morgon, så ser han den på dagen när han ska äta!!!!

  • Hullda

    Ja inte vet jag hur jag ska tänka. Det är så mycket annat nu, så det är svårt att planera något. Det måste ju kännas bra, att vi får en stund för oss själva och att vi inte har så mycket annat att t änka på. Men är det någon här som har ett förslag hur jag ska säga är det välkommet. Jag menar då hur jag ska förklara varför vi ska gifta oss. Hur jag känner men framför allt är det ju hur han ska känna att det är en bra idé. Det är ju det min grundfråga här, gäller. Han tycker ju att vi har det bra som vi har det ...ungefär. Men samtidigt känner jag ibland att han vill gifta sig men att han har svårt för att säga "ja"...typ.

  • Hullda

    Hej igen!
    Om det är någon som undrar så har det inte hänt så mycket här. Vi har alla varit så otroligt förkylda så det har inte varit läge för nånting.  Men häromdagen såg vi ett teve-program där det var ett par som gifte sig i Las Vegas. Jag frågade min fästman om han skulle kunna tänka sig att gifta sig på det viset, och han svarade "aldrig i livet!" (det skulle inte jag heller vilja). I det läget tänkte jag att han skulle ha kunnat svara "jag vill inte gifta mig alls", så svaret "aldrig i lvet" angående Las Vegas" tog jag som att han vill gifta sig, men inte där!! Det är så skönt att vara optimist!!!  Skrattande

  • ClaraH
    Dejli skrev 2011-09-05 07:53:22 följande:
    Jag vet inte om jag förstår riktigt? Ja, det blir bodelning. Det är endast om man bara har gemensamma barn (eller alla barn är ens egna och inte den avlidne partnerns) som man kan kräva att bo kvar. Barnen har alltid rätt att ärva 50% av arvslotten, den andra halvan kan man testamentera bort till vem man vill.

    Vad menas med "skillnad på tillgångarna"?

    Jag vet inte om jag hänger med på var du menar med att tillgångarna slås ihop och sedan delas ut till särkullbarnen? De ärver ju inte automatiskt den partnern som inte är deras föräldrar, men icke-föräldern kan inte heller kräva att få sitta på arvet tills den själv avlider. Som minst ärver särkullbarnen 25% av de gemensamma tillgångarna (hälften av hälften), som mest 50%.
    Det jag menar är att även under ett äktenskap så har man ju sina egna pengar och tillgångar (sen kan man ju har det olika i förhållandet och ha gemensam ekonomi, men rent juridiskt är mina pengar mina och min mans pengar hans). När då den ena dör eller om man skiljer sig (utan äktenskapsförord) så slås mina och mannens tillgångar ihop, därefter delas boet i två hälfter och mina barn ärver mitt bo om det är jag som har gått bort och tvärtom om han har gått bort. Det kan ju innebära att mina tillgångar ökar om min man går bort och han hade mycket större tillgångar än jag. Jag kan ju inte ärva min man (om vi inte har skrivit testamentet) men i en bodelning kan jag vara "vinnare" eller "förlorare". Vi har pratat om att skriva testamente när vi blir äldre, för att skydda den överlevande från att behöva sälja huset och då får ju barnen bara ärva sin laglott, men just nu räknar vi med att sälja huset om något skulle inträffa.
  • Hullda

    Det är bra med  information och diskussion om vad som gäller testamente, särkullbarns rättigheter, äktenskapsförord m m. MEN ... det vore trevligt om diskussionen kunda backa tillbaka till ursprungsfrågan. Det finns säkert andra bra informationsställen  angående lagar vi kan läsa på. Eller andra trådar här på Bröllopstorget?
    Så ... vad kan det finnas för orsak varför en man vill gifta sig, om det nu inte skulle vara av kärlek, ekonomiska eller gemensamma barn?

  • carina j

    Förstår precis din frustration över att inte veta av vilken anledning han kan tänka sig att gifta sig. Min sambo har varit likdan, vi är dock inte så "gamla", har inga barn (tyvärr) det har varit av den anledningen han har sagt att han kan tänka sig att gifta sig. Får vi barn då gifter vi oss, nu har vi försökt få barn i fem år och tyvärr fått beskedet att vi inte kan få biologiska barn och i och med detta besked såg jag även mitt bröllop flyga iväg
    Men så för en månad sedan hände någonting konstigt, min sambo sa att han vill att vi gifter oss, varför han har ändrat sig vet jag inte. men imorgon gifter vi oss!!
    Hoppas att du också kan få en sån´  överraskande vändning av din sambo!! Håller tummarna för din skull!!!
    Kram C

  • lilly7

    Jag tycker han verkar lite fånig faktiskt! Var fär kan han inte gifta sig om han vet att det är viktigt för dig?

  • Hullda

    På sätt och vis förstår jag vad du menar med att han borde kunna gifta sig med mig "bara" för att han vet att det känns viktigt för mig. Men samtidigt är jag osäker på om det skulle kännas helt bra för mig då, eftersom han då gifter sig för min skull. Inte för att han själv vill.
    Men som någon tidigare föreslog kan jag ju säga  ungefär "... jag tror du vill gifta dig med mig eftersom du älskar mig och vill göra mig lycklig".  Då får man ju med både och.

  • Jane

    Han nämnde en "orsak" men jag förstår inte varför du ska svara på frågan?! Kan du inte bara fråga honom vad han menar med det? Ni är ju sambo och borde inte ha hemligheter tycker jag.  Öppen dialog är alltid bäst! fråga om han kan tänka sig giftemål, och varför/varför inte han kan tänka sig pga vad och hur och när Glad Ja fråga allt! Lycka till!{#emotions_dlg.flower}


  • Hullda

    Nu har jag bestämt mig för att inte bry mig om av vilken orsak min sambo skulle gifta sig. Han vet vad jag vill och jag har sagt till honom att han får hösten på sig, sen friar jag. Inte för att det är skottår nästa år och vi kvinnor "får" fria, utan mest för att han får resten av det här året att fundera på och ev planera. Om han inte friar gör jag det t ex efter 12-slaget, nyårsdagen, i mars på dagen på vi träffades eller vilken dag som helst.
    Vill bara påpeka att min sambo har aldrig varit särskilt romantisk. Ni vet, blommor, en överraskning bara för att det är tisdag eller något sånt´. Men ibland när vi får reklam från t ex Guldfynd frågar han om jag vill ha en ring! Då svarade jag att ja, nu är det bara en slags ring som fattas! Flört. Jag ger honom små pikar och ledtrådar när tillfälle ges.
    Ärligt talat tror jag att han vill gifta sig med mig, men han har svårt att säga det och han vill nog att det ska vara rätt tillfälle. Vi har ju pratat om det här flera gånger, då och då. Jag vet t ex hur han vill gifta sig och t o m vem som han skulle kunna tänka sig skulle viga oss. (borgerlig vigsel vid vår stuga).  Jag har t o m kommit fram till hur han tänker vad gäller efternamn. Det gäller att ställa de riktiga / luriga frågorna så får jag veta mycket (utan att ens nämna ordet bröllop!). Oj, när jag skriver det här känns de tju som att det "bara! är ett JA som fattas!

  • Hullda

    Hej igen! Jag vill bara berätta att vi pratade en stund igår (tack vare artikeln i Aftonbladet igår). Han säger att han inte känner sig mogen. Det ordet har han inte sagt tidigare.  Och att han inte förstår varför. Han är, som sagt, inte så romantisk av sig! Jag förklarade att för vår del blir det ju ingen större skillnad mot nu, men att vi  gifter oss för att vi älskar varandra och att det är vi nu, och att det alltid är vi. Det höll han med om. Jag sa´ att det skullle kunna tolkas som om han annars ville ha en "nödutgång"/ en plan B. genom att inte gifta oss.  Men han sa´ att det var inte alls så. Jag förklarade att vi träffades en tid i livet  på ett sätt som var en otrolig blandning av tur och ödets  makter. det var menat att det skulle bli vi. Vi ska inte ångra det vi har gjort, utan det vi har inte har gjort. Jag sa´ att jag vill gifta mig med honom innan vi dör/ blir gamla och inte ens kommer ihåg vad vi heter.
    Vi pratade även om att jag funderat på vilket efternamn vi skulle kunna ha, och han deltog faktiskt i den diskussionen!
    Han lyssnade och verkade förstå mer vad jag menade än vad han kanske gjort tidigare. Han ville fundera, men jag ser mer positivt på frieriet nu efter det här samtalet, än tidigare. Och han får gärna fundera, för jag vill ju att det är han som friar till mig. Då vet jag att han verkligen vill och att han tänkt igenom och känner sig mogen för det. Men jag sa´ till honom att friar inte han under det här året, så friar jag nästa år. Och att jag då vill  ha ett "ja" eller ett "nej". Det låter kanske lite hårt mot honom men jag känner att jag vill veta.  Trevlig helg allihopa!

  • Jane

    Vad kul att det gick bra Hullda! Bra att ni pratade ut och du fick lite svar, det kanske är mer förståeligt nu. Hoppas det går bra för er! Trevlig helg !{#emotions_dlg.flower}


Svar på tråden EN orsak till att han kan tänka sig att gifta sig.