I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Lanovia, var tråkigt att du är sjuk Hoppas du kryar på dig snart. Har du skrivit när det är ni åker?

Soldemor, jag håller tummarna för lilla kissen!

Ja Blommis, hur har det gått??

Förstå inte varför det helt plötsligt känns myckt jobbigare att ligga, det är ju bara knappt 3 veckor kvar tills jag får vara uppe lite mer... men det känns som dagarna kryper fram. Jag känner mig ensam, behöver verkligen socialt umgänge nu och det känns som mannen aldrig är hemma. (Även fast han bara jobbar på kontoret 3dagar i veckan) Men när han är hemma är det så mycket saker som han "måste" göra. Som i söndags när det var fint väder här då kan han inte vara inne. Visst han kommer in och fikar och fixar mat och allt sånt men jag behöver mer nu känns det som. Jag ser projekt överallt, skåp som måste rensas. Jag vill slänga allt skräp som vi inte använder och göra fint för Orvar, men jag kan inte.

Nu känner mannen att han måste åka ner till sina föräldrar en dag framåt här för de ska öppna butik om ngn vecka och då måste han vara med på invigningen. Speciellt nu när vi inte har hjälp till något med förberedelserna. Jag hade gärna åkt med ner om det funkat, hade tyckte det var jätteroligt. Och hade det varit som vanligt hade jag gärna varit med och förberett i butiken oxå. Men nu känner jag bara att jag inte fixar att han är iväg en dag till. Både för att jag inte fixar att ligga här själv mer och för att det känns tillräckligt jobbigt att han är 2 timmars bilresa iväg varje dag när han jobbar. Det är liksom lika långt ner till föräldrarna. Hade det  bara varit en halvtimme hade det varit en annan sak.

Jag förstår att han inte kan sitta inne hos mig hela tiden, och han är ute och grejar nästan hela dagarna på helgerna. Men då kan han vara inne på 10 min om det behövs... det gör mig lugn, till skillnad på när han är 2 timmar iväg då känner jag mig ensam och orolig.

Vet inte hur jag ska tänka, känns som hans föräldrar komer bli skitsura och ta ut det på mig om mannen inte åker till dem. Samtidigt känner jag att Orvar är viktigast nu, vilket innebär att det är viktigt att jag känner mig lugn och trygg. Eller är det jag som bara är självisk nu med massa hormoner som spökar?

Sorry för gnäll. Kramar till alla

Tassar in och letar efter nyheter från Passionsblomman och lille Truls, men får tassa tillbaka igen...

Fru Sy, vad jobbigt för er 

Det är ju en väldigt speciell situation ni är i. Du är sängliggande men samtidigt "frisk och pigg" fast du inte får göra något.

Kan inte dina föräldrar eller din syster komma igen? Så slipper du vara ensam i alla fall?