• passionsblomman

    I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

    Det blir väl istappar och skare, snömodd och rimfrost och smällkalla mycket stjärnklara nätter. Och en och annan snöstorm med drivor och flingor stora som lovikavantar.

    Nå i vintermörkret får man tända många ljus.
    I vinterland kan man göra snöänglar och åka pulka. I vintertröjorna ser ingen att man inte gått ner utan upp det senaste året.
    I vinterträdgården äter småfåglarna frön vid fågelbordet och haren gör roliga spår i snön. Mördarsniglarna är puts väck och man måste inte rensa ogräs. Och verkligen inte raka benen.
    I vintertid kan man elda i kakelugnen och fika, titta på filmer och läsa böcker. Och lyssna på musik.

    Men man kan också fortsätta vara här. Bland vänner.
    Här, där vi pratar om barnen vi burit och bär och dem vi längtar att bära. Här, där vi bär det någon inte orkar bära ensam. Och där vi delar allt man någonsin kan komma på att dela. Där skratt, ilska, längtan och gråt blandas i en märklig brygd, jämte hopp, oro, rädsla och humor.
    Så att sorgen blir halv och glädjen dubbel och livet så mycket lättare,  rikare och större. 

    "Håll ljuset högt på färden, det finns bara en som du i världen"/Lundell
        Rimfrost på rutan snölykta

    Gamla tråden: www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3807747.html

  • Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård
  • passionsblomman

    Ninnis, jag tror mycket på din magkänsla. Vila i den så gott du kan. *kram*

    September, du kan väl tillföra något hela tiden? Inte smyga ut! Välkommen att vara här.

    Helipanzer, gah!Skrikandes Fadriken vad jobbigt! Det är förövrigt ingen idé att vi byter liv, för den där beskrivningen låter som jag själv...

    Nå´n som vill ha lite julgodis? mina hemlagade gjorde inte alls den succé härhemma som jag hade inbillat mig. Rocky Road? Knäck? Lakritskola? Chokadkola?
    Skulle göra en massa tryfflar, men nu kom jag lite av mig.


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • Aleta

    Ninnis, först en stor kram!
    I somras hamnade jag och min man i diskussion om just fvp eller inte. Hela resan med allt som gick på tok fick oss att inse hur olika vi såg på graviditeten. Min man kom fram till att det för honom inte blev riktigt verkligt förrän senare.
    Be din man att i sina övervägande ta hänsyn till om han är beredd på att ta smällen av skuld ifall det är så att han pushar för fvp fast du inte riktigt vill och ni sedan får mf. Och tvärt om, kommer han att ge dig skuld om ni inte gör det och barnet har DS (vilket inte behöver vara katastrof). Bara så att han (och du) har med det i beräkningen vid ett beslut. Har ni pratat om det innan så kan det minska påfrestningarna på förhållandet om det värsta skulle hända.
    Det låter ju ändå som att det kan vara siffror som spökar. Det tycker jaga tt vi bestämmer att det är!
    Hur som helst kan jag ge mina erfarenheter av två fvp. 
    Det första var på den tiden rutin och ingen tänkte på riskerna, det bara gjordes på oss "gamlingar". Efteråt läckte det lite fostervatten och jag fick skräckslagen åka hem från jobbet och ligga ner ett par dagar, men det gick bra.
    Andra gången var ju i somras när allt var fel, vilket vi redan visste. Skillnaden var att det gjordes tidigt v 14+ någonting. Det var inte kul, det behövdes stickas två ggr pga att det var så pass lite fostervatten. Hade det inte varit som det var så hade jag inte tillåtit ett stick till, för det ökar riskerna. Har man mer fostervatten så minskar riskerna för flera stick skulle jag tro. Så hur ni än gör, gör det inte för tidigt.
    Kram igen!

    Ledsen alla andra att jag inte hinner läsa och kommentera. Är förkyld, jobbar varje dag och sover minimalt pga två flickor som helst vill ligga på mig känns det som. 
    Kram till er också!

     

  • Ninnnis

    Aleta, precis så tänker jag också, vi måste båda överväga hur vi hanterar möjliga scenarion.

    Tack för all input från granntråden också, det är fantastiskt hur mycket stöd man kan få här, av personer man egentligen inte känner.

    Jag har lagt in en bild på pyret i mitt galleri. Ni som finns i adressboken borde kunna se det.

    Lyckligtvis är jag ledig fram till måndag. Idag ska huset storstädas, ikväll kommer mina föräldrar och lillasyster.

  • Im yours

    Hej på er sötisar!
    Nej, jag har inte ens försökt att läsa ifatt ....... skummade bara igenom de senast skrivna. Här är det jämna plågor, och jag hoppas att nästa år blir både snällare och godare.  

    Jag har iaf flyttat in i nya lägenh, och trots allehanda krämpor i själ och hjärta lyckades jag få in lite hemkänsla igårkv. Köpte min allra första levande vita amaryllis i tisdags, och fixade till en julgrupp som är riktigt tjusig. Ingen av barna kommer "hem" denna jul, saknar minstingen så jättemycket. Naturligtvis började tårarna rinna, då han sa att hans skulle åka till sin pappa. Hmmmm ............ända tills jag kom ihåg att han firat alla sina 20-åriga jular med mig. Snacka om egoboost! Men man är ju sargad ....... 

    Ser att vi är många "gnällkärringar" här i detta nu. Men vad fan ................. man blir ju helpsyko ibland och det har man banne mig rätt till. 

    Kramar till er alla! / Tant Liz.   

  • Norrskensflamman

    Ninnis, först o främst: Grattis till ett sånt underbart fint litet pyre Tror aldrig jag sett en så fin och tydlig UL-bild! 
    Sen så tycker jag du fått många kloka råd innan här. Prata med maken och red ut hur ni förhåller er till ev. scenarion. Ring kliniken. Kolla upp organscanning. Och lita på din magkänsla. Klart ni har världens finaste bebbe där i din lilla mage
    Stor kram!

    Heloise: Du har all rätt att balla ur. Herregud så mycket ni har fått gå igenom detta år !
    F ö så känner jag ungefär samma, att jag skiter i ta mig fan ALLT. Maken har ringt på mobilen till Sitt hemland för 5000 (!!!!!!!) kr bara på en månad, så kvartalsräkningen blir väl på 7000. Vår matbudget är ca 5000/mån. Och vi är redan back och jag vet inte hur vi ska kunna betala räkningar och huslån nästa månad och i februari, och nu idecember. Men jag ger upp vad gäller den biten. Det är HAN som ställer till allt och han får FAN FIXA DET!!!!
    Han får låna av nån. Jag tänker inte göra det. Men jag vet hur det blir. I slutänden blir det jag som får sälja mina sista besparingar (fonder) eller låna av mamma o pappa.
    SATAN vad arg jag blir när jag tänker på det. Och även på att han tänker åka iväg utomlands (verkligen inte gratis).

    Aleta: Styrkekramar till dig. Hoppas du får lite välförtjänt julledighet i alla fall?  Kanske flickorna tankar lite extra mammanärhet nu när du börjat jobba?

    Blomman: kram till dig också! Förstår verkligen att du blir förbannad. Men samtidigt så kan jag inte annat än flabba åt din sambos kommentar om att dammsugaren är trasig just när HAN dammsuger, varje gång. Särskilt lustigt blir det när den sen fungerar när du tar den i din hand... Hur tänker han där egentligen...

  • Norrskensflamman

    Im Yours!!! Så trevligt att du kikar in
    Grattis till nya lägenheten. Är det i samma stad som tidigare? Du gästspelade ju i Kungliga hufvudstaden där ett tag   Vad konstigt det måste kännas att fira jul utan barnen... Men som du säger, du har ju haft förmånen att fira med dem i 20 år innan. Nästa år har du väl stugan full istället antar jag...
    Bor du ensam nu (frågar jag lite försynt). Jag har inte riktigt hunnit med i dina svängar här, på kärleksfronten.

  • Norrskensflamman
    Ninnnis skrev 2010-12-21 07:54:06 följande:
    Har hon fått sparken?
    Kommer att få. Enligt säkra källor. Men hon vet inte om det själv ännu. Hon har inte fattat det. Huvva, vilket liv i luckan det kommer bli när hon får reda på det, efter nyår. Kommer bli rörigt som fan mitt i bokslutet. Men ändå mindre rörigt om hon blir avpolleterad. För det är hon som ställer till röran...
  • muggles
    Ninnnis skrev 2010-12-21 16:54:29 följande:

    Hemma efter KUB och vet inte riktigt vad jag ska skriva.


    Under ultraljudet visade BM nackspalten, näsbenet, urinblåsan, hjärnhalvorna, fingrarna, fötterna, navelsträngen, ryggraden etc. Hon sa gång på gång att det såg jättefint ut. Krabaten sprattlade, vände sig och stod på huvudet och vi fick lyssna på hjärtljuden och blev alldeles tårögda av lycka.

    Sedan skulle hon lägga in allt i datorn som med hjälp av nackspalten, min ålder och blodprovet räknar ut en sannolikhetssiffra för Downs syndrom. "Tyvärr var det inte så bra siffror som jag hoppats på" sa hon förvånat.
    Min ålder skulle normalt visa risken 1:377, men mina siffror var 1:35. Trisomi 13 och 18 (som är betydligt värre än DS) hade dock bra siffror.

    Har man under 1:300 blir man erbjuden fostervattensprov. Till saken hör att jag har hört att IFV (framför allt ICSI) kan ge missvisande blodprov. Jag har hittat flera vetenskapliga artiklar som styrker det, många menar att man vid IFV helt borde skippa blodprovet och bara göra NUPP (ultraljudet) eftersom det så ofta blir missvisande. Nackspalten var jättefin och hade perfekta mått. Hade vi endast gjort NUPP hade det alltså sett jättebra ut.

    BM skickar remiss till FVP, och vi ska nu ta ställning till om vi vill göra det eller inte. Risken för MF ökar från 0,7 % till 1,7 % (har jag för mig att hon sa) vid FVP efter vecka 15.

    Det värsta är att vi inte är överens om hur vi ska göra. Så nu sitter jag i sängen med ultraljudsbilderna på världens finaste lilla foster i handen och kan inte förstå hur det skulle kunna vara något fel på det...


    Ninnnis: Snaily i vår granntråd fick precis som du dåliga siffror på KUB, beroende på blodprovet. Hon har också gjort ivf. Hon bestämde sig för att inte göra FVP och hon födde en frisk flicka för en vecka sedan.
    jag har liksom du googlat en del inför vårt KUB (jag är ju nästan 40 år så åldersrisken för mig var ganska hög) och hittade massor med artiklar som bekräftar det du redan vet; vid ivf kan man få konstiga blodprovssvar som inte behöver betyda ngt. De har försökt göra kompensation för detta i sina dataprogram som räknar ut siffrorna men det verkar som om konstiga resultat är lite stokastiska så det är tydligen svårt att kompensera för detta.

    Vi bestämde oss innan KUB för att gå väldigt mycket på vad NUPP visade. Vi har ju gjort NUPP en gång tidigare och fått en frisk flicka och vi fick samma värden nu som då (dvs lika fina värden på nackspalt mm). Mitt råd är att gå på vad NUPP visade.

    Vår "KUB-sköterska" sa att nackspalten är den starkaste indikatorn tillsammans med näsbenet. En enda gång av 7000 prov syntes inget på NUPP utan resultatet blev ett Downs-barn trots att inget syntes på NUPP. 1/7000 alltså...

    Tänk på att siffrorna i sig inte säger ngt alls. Även om du hade fått 1/19000 så hade du kunnat vara den där enda av de 19 000 som fick ett Downsbarn.

    Jag skulle gått på NUPP-resultatet om jag var du.
    Kram på dig!!!
  • muggles
    Heloise skrev 2010-12-21 17:45:35 följande:
    men av 2 anledningar, a: oron av att  inte veta under hela graviditeten skulle vara värre än att veta.
    En kommentar här bara. När vi gjorde KUB med vår dotter så fick vi jättefina siffror (1/1300 fast min åldersrisk var 1/300) men någonstans har man ändå en oro kvar "tänk om vi är den där enda...". KUB är bara sannolikhetssiffror och vill man absolut veta säkert ska man skippa det och gå på FVP direkt. Man känner sig bara marginellt säkrare efter KUB.

    Men för oss som haft svårt att bli med barn så är det SKITLÄSKIGT att ens tänka tanken FVP. Jag tänkte precis som du Ninnnis; tänk om vi gör FVP, får bra besked men sedan blir det mf? Jag skulle ångra ihjäl mig! Det är ju inte så att jag kan ta och bli gravid igen direkt heller...
  • muggles
    Ninnnis skrev 2010-12-21 19:44:46 följande:
    Jo, det är en av de största indikationerna på DS. Nackspalten var 1,1 mm vilket var jättebra enligt BM. Den "får vara" upp till 3 mm så det är god mariginal. Även näsbenet ska tydligen vara en indikator och det såg också fint ut. Genom hela ultraljudet sa BM att det såg jättefint ut när hon tittade på diverse kroppsdelar, det kom därför lite som en chock när siffrorna var så dåliga. Hon lät också lite förvånad. Hon medgav att det sägs att IVF kan påverka siffrorna, men sa inte mer om det.
    Nackspalten på Moa var 0,9 mm. Nackspalten på Ada var 1,0 mm och på Beda 1,1 mm. Är värdet uppåt 3mm så ger det dåligt utslag på siffrorna (har jag hört), då börjar det närma sig DS-värde. Ni ligger alltså väldigt långt ifrån!

    Vi hade som sagt bestämt oss för hur vi skulle agera vid NUPP. Det berodde väldigt mkt på att vi var inställda på att få dåliga siffror pga min höga ålder. Vi skulle gå mer på hur det såg ut vid UL än på siffrorna, och vi frågade även hon som gjorde NUPP vad hennes magkänsla var. Hon sa att hennes magkänsla var att det var två helt friska foster.

    Och eftersom jag var helt emot att ta risken med FVP så nöjde vi oss med det. Samt då att hon nämnde att de gjort så många test och bara missat en enda gång.

    Jag har inte hört om ngn som fått mf vid FVP (flera i granntråden har gjort det), min BM hade heller aldrig hört talas om ngn som fått mf av FVP. Men varifrån kommer då risksiffrorna? Ngn måste ju få mf, och tänk om det hade blivit jag? För oss hade de dessutom kanske behövt sticka två gånger (en i resp fostersäck) vilket ökar risken för mf dubbelt...
Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård