• passionsblomman

    I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

    Det blir väl istappar och skare, snömodd och rimfrost och smällkalla mycket stjärnklara nätter. Och en och annan snöstorm med drivor och flingor stora som lovikavantar.

    Nå i vintermörkret får man tända många ljus.
    I vinterland kan man göra snöänglar och åka pulka. I vintertröjorna ser ingen att man inte gått ner utan upp det senaste året.
    I vinterträdgården äter småfåglarna frön vid fågelbordet och haren gör roliga spår i snön. Mördarsniglarna är puts väck och man måste inte rensa ogräs. Och verkligen inte raka benen.
    I vintertid kan man elda i kakelugnen och fika, titta på filmer och läsa böcker. Och lyssna på musik.

    Men man kan också fortsätta vara här. Bland vänner.
    Här, där vi pratar om barnen vi burit och bär och dem vi längtar att bära. Här, där vi bär det någon inte orkar bära ensam. Och där vi delar allt man någonsin kan komma på att dela. Där skratt, ilska, längtan och gråt blandas i en märklig brygd, jämte hopp, oro, rädsla och humor.
    Så att sorgen blir halv och glädjen dubbel och livet så mycket lättare,  rikare och större. 

    "Håll ljuset högt på färden, det finns bara en som du i världen"/Lundell
        Rimfrost på rutan snölykta

    Gamla tråden: www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3807747.html

  • Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård
  • Norrskensflamman

     


    passionsblomman skrev 2010-12-02 13:00:27 följande:
      DET är egentligen fruktansvärt och det är PRECIS så här hemma också. Min son ser direkt om något är fel och kommer och säger de finaste saker man kan tänka sig "du verkar behöva en kram mamma" och så vidare. Jag har påkallat smambons uppmärksamhet på just det och talat om hur snett och allvarligt jag tycker det är att konkret värme, närhet och ömhet kommer från min SON innan den kommer från min livskamrat. "Det är inte så LÄTT" Jo, det är precis för att det är just lätt, som barn klarar det så naturligt. De krånglar nämligen inte till saker i onödan.

    Word, Blomman! Det är fan HEMSKT att det ska vara så. Va fan har våra män känslomässig afasi eller vad är det frågan om? Varför känner vi och våra barn av när våra närmaste och käraste behöver en kram, uppmuntran osv. Varför

  • Norrskensflamman

     


    passionsblomman skrev 2010-12-02 12:56:28 följande:
    Flamman, jag skällde på min sambo igår, för att han är så förbannat klantig och inte håller koll på de FÅ datum som har med annat än hans olika jobb och extrapass att göra. På måndag har sonens klass cirkusuppträdande för oss föräldrar och så knytisfikar vi. I all enkelhet har klassföräldrarna bestämt. Vi är med och är klassföräldrar i år. Jag pekade verkligen särskilt ut den kvällen och viftade med almanackan och sa "boka in vad fan du vill, med era julbord, extrapass och gu vet allt, men INTE den kvällen, för då ska sonen visa dig sitt cirkusnummer"Tror du han noterade det tillräckligt för att inte likförbannat boka upp sig att stå vakt på hockeyn på måndag kväll? Jag blir galen, för jag inbillar mig att OM något verkligen är viktigt för en, så minns man det. Och eftersom hans ordinarie jobb ofta är kvällspss, så har han hittils missat både utvecklingssamtalen och föräldramötet. Ganska dumt när man är nya i byn.Men eftersom vi är så fattiga just nu, så vore det ingen lösning att som han sa "jaha, då får jag väl för fnan avboka då" Nä, för när vi inte har pengar så är han så stressad att han blir outhärdlig att vara med, och skulle han avboka-även om det var på eget bevåg, så lovar jag att det förr eller senare blir mitt fel. Vägrar!Så, min son får nöja sig med att jag ser på honom när han ska visa att han kan jonglera med tre bollar med en hand.

    Ja jag tror också det. Att man kommer ihåg det som är viktigt för en.
    Jag kan t ex inte säga vilka datum vi har körrepition, när jag har kuratortid, tid för kinsologi utan att snegla på almanackan.
    Däremot så vet jag att T har julspel den 2:a, T o K uppträder på Folkan den 5:e, att K har dansuppvisning den 9:e OCH att maken har läkarbesök ang medicineringen den 7:e.  Jag har sagt tre gånger i morse åt maken att kl 10:30 ska jag till kuratorn, han bad mig ringa när jag var klar där så kanske vi kunde luncha ihop. När jag ringer så säger han att han ätit hemma och är på väg ett ärende, så det blir ingen lunch ihop. "Jaha säger jag, ja men då åker jag och käkar min lunch på jobbet" Vet ni vad han frågar??? "ÄR du inte på jobbet, var är du då???" Eeeehhhh... "Oj, det hade jag glömt" svarar han när jag upplyste om var jag varit.

    *suckar*

    Nä för bövelen, inte tänker jag övertala honom att komma på något som uppenbarligen inte är ett dugg viktigt för honom. Det blir bara ännu mer synd om T då.
    Det var ett UNDER att jag fick med honom på utvecklingssamtalet förra veckan! Men då hade han inget "viktigare" just då. Som träning... typ.

  • Norrskensflamman

     


    Norrskensflamman skrev 2010-12-02 13:14:45 följande:
      Ja jag tror också det. Att man kommer ihåg det som är viktigt för en.Jag kan t ex inte säga vilka datum vi har körrepition, när jag har kuratortid, tid för kinsologi utan att snegla på almanackan. Däremot så vet jag att T har julspel den 2:a, T o K uppträder på Folkan den 5:e, att K har dansuppvisning den 9:e OCH att maken har läkarbesök ang medicineringen den 7:e.  Jag har sagt tre gånger i morse åt maken att kl 10:30 ska jag till kuratorn, han bad mig ringa när jag var klar där så kanske vi kunde luncha ihop. När jag ringer så säger han att han ätit hemma och är på väg ett ärende, så det blir ingen lunch ihop. "Jaha säger jag, ja men då åker jag och käkar min lunch på jobbet" Vet ni vad han frågar??? "ÄR du inte på jobbet, var är du då???" Eeeehhhh... "Oj, det hade jag glömt" svarar han när jag upplyste om var jag varit.*suckar*Nä för bövelen, inte tänker jag övertala honom att komma på något som uppenbarligen inte är ett dugg viktigt för honom. Det blir bara ännu mer synd om T då. Det var ett UNDER att jag fick med honom på utvecklingssamtalet förra veckan! Men då hade han inget "viktigare" just då. Som träning... typ.

    Oj, nu lät det som astt mina kuratorbesök inte är viktiga, det är klart de är. Men jag skriver upp allt i almanackan för att inte glömma viktiga saker. Men de som är ABSOLUT viktigast de kan jag utantill liksom. De fastnar direkt. Jag vet tex utantill att min julkonsert med kören är den 15. jag vet t o m platsen...... KYRKAN!

  • passionsblomman

     


    Norrskensflamman skrev 2010-12-02 13:20:45 följande:
      Hahaha Ja, det där med att vara piga känner jag igen!

    Jag skriker extra högt på "varför é jag ful och fattig, det kan man fundera på" och på "varför har jag ingen klänning som é fin och fina skoooooor"

  • muggles

    Ninnis: tack för att du klistrade in länken. Glömde i hastigheten att UCPA mest är känt i Gbg (kanske även i Sthlm). Världens bästa skidskola är det iaf!


    Blomman: bra att du ringde VC. Jag känner igen det där att man tror att man mår bra och så bara brister det. Senast hos min psykopat i höstas när mitt Ma kom upp. Trodde jag var över det men shit vad jag bedrog mig. Vill inte att du ska bli deppig nu men jag undrar om inte du måste räkna med minst ett "sorgeår"? Det är ändå en ganska stor grej...


     

  • Norrskensflamman

    Äh, fan, nu kom det där in på fel ställe. Jag skrattade åt Blommans och mitt skrålande i inlägget ovanför Mugglans, men det tror jag ni fattade

Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård