Vi får inte för prästen....

Jag svarade inte "argt eller surt" heller... Om du tolkar det så så är det helt upp till dig.
Och du har nog missat min tidigare ståndpunkt att jag inte har något emot överlämnigen.
Vi hade det ju till och med själva. 

Men poängen var att det inte är så enkelt att förändra symboliken. Eller att det "bara är att byta präst" eller att uppmuntra till "gör som ni vill".
Det finns saker runt om kring att ta hänsyn till.
Även om prästen går med på överlämning så kan det finnas släktingar som tar ytterst illa upp. Och det finns som sagt många brudar som ångrat att dom valde det sättet att gå in i kyrkan på i eftertankens kranka blekhet (som det så fint heter).
Om man väljer överlämning och hittar en präst som går med på det så är det ändå bra att veta hur omgivningen kan tolka det. Och att bara för att man själv ser det som en romantisk handling så är det inte säkert att gästerna delar den tolkningen även om man förklarar det för dom. Därför är det bra att ta in även de negativa aspekterna (negativt utifrån sin egen synvinkel alltså), så man är förberedd på eventuella kommentarer och reaktioner från sin omgivning precis som med allt annat som rör bröllopet där man kanske bryter mot normen. 

"Aniara - Det där med att bruden kommer in ensam (att hon går själv förutsätter jag om hon inte råkar sitta i rullstol) har jag personligen svårt att se som något annat än att hon vill göra en storstilad entré så att alla tittar bara på henne och hennes tjusiga klänning, och inte behöva dela strålkastarljuset med någon obetydlig sidofigur som brudgummen. Det kanske inte är så det känns för alla som gör det (även om jag tror det är betydligt fler som känner så än som erkänner det), men det är så det ser ut. "

Jo men det vore juh hemskt om man ville ha det på sin börllopsdag som man har en enda gång. Då jag är en av de brudar som vill och tänker ha det så kan jag säga att det faktiskt inte är därför jag gör det, självklart är det även en vits i det hela men jag exmepelvis är inte bekväm med att stå i rampljuset på detta sätt! Jag är inte den typiska bruden, utan snarare den lilla pojkflickan som spelar fotboll och är skitig och sällan har klänningar på mig. Denna dag är en dag i livet och min blivande är mer spänd än jag över att se mig i min klänning! Jag har ingen som leder mig in även om jag önskar så då det hade varit mer bekvämt att ha en trygg arm att hålla i, men min storartade entre som jag nu gör är mer för den obetydliga sidofiguren (brudgummen) som får se mig såhär för första gången och som jag även skrivit i mitt inlägg symboliken att vi går in en och en och går ut tillsammans. Jag kommer även ha min dotter och hennes kusin på 2 år framför mig och gissa om dom kommer sno min uppmärksamhet om det nu är den jag vill ha plus mina 3 otroligt vackra tärnor! Min obtydliga sidofigur kommer trots allt också få sin ingång med sina grabbar och stå där framme när jag kommer in. som han säger, det kommer vara den stunden då han känner sig mest stolt, stunden alla ser hans dotter och hans kärlek välja honom inför alla i kyrkan.
Men vad kan jag säga, jag älskar min blivande för den romantikern han är och hur han ser saker. Sen skiter vi faktiskt i vad andra tycker och tänker. Vill man bli följd av sin far, mor, bror eller någon annan, vill man gå in tillsammans, mötas på mitten eller hur man nu än vill göra så va fan GÖR DET! Som prästen och alla andra säger, det här är eran dag! Så gör den då till eran dag! Är det någon som efter bröllopet vill gnälla så låt dom. ingen säger att dom behöver göra så:)

Jag tycker det låter fint om ni går in en och en och går ut tillsammans. Däremot gör man inte som man vill om man är i kyrkan, utan man gör sådant som prästen som håller gudtjänsten tycker är ok. Ibland godkänner prästen överlämning, ibland inte.
(Här kan man hålla en allmän diskussion att det vore bra med en enhetlig hållning inom Svenska kyrkan, men det ska jag inte.)

Det där med att bruden kommer in ensam (att hon går själv förutsätter jag om hon inte råkar sitta i rullstol) har jag personligen svårt att se som något annat än att hon vill göra en storstilad entré så att alla tittar bara på henne och hennes tjusiga klänning, och inte behöva dela strålkastarljuset med någon obetydlig sidofigur som brudgummen. Det kanske inte är så det känns för alla som gör det (även om jag tror det är betydligt fler som känner så än som erkänner det), men det är så det ser ut.

Bara så ni vet.

"Aniara - Det där med att bruden kommer in ensam (att hon går själv förutsätter jag om hon inte råkar sitta i rullstol) har jag personligen svårt att se som något annat än att hon vill göra en storstilad entré så att alla tittar bara på henne och hennes tjusiga klänning, och inte behöva dela strålkastarljuset med någon obetydlig sidofigur som brudgummen. Det kanske inte är så det känns för alla som gör det (även om jag tror det är betydligt fler som känner så än som erkänner det), men det är så det ser ut. "

Jo men det vore juh hemskt om man ville ha det på sin börllopsdag som man har en enda gång. Då jag är en av de brudar som vill och tänker ha det så kan jag säga att det faktiskt inte är därför jag gör det, självklart är det även en vits i det hela men jag exmepelvis är inte bekväm med att stå i rampljuset på detta sätt! Jag är inte den typiska bruden, utan snarare den lilla pojkflickan som spelar fotboll och är skitig och sällan har klänningar på mig. Denna dag är en dag i livet och min blivande är mer spänd än jag över att se mig i min klänning! Jag har ingen som leder mig in även om jag önskar så då det hade varit mer bekvämt att ha en trygg arm att hålla i, men min storartade entre som jag nu gör är mer för den obetydliga sidofiguren (brudgummen) som får se mig såhär för första gången och som jag även skrivit i mitt inlägg symboliken att vi går in en och en och går ut tillsammans. Jag kommer även ha min dotter och hennes kusin på 2 år framför mig och gissa om dom kommer sno min uppmärksamhet om det nu är den jag vill ha plus mina 3 otroligt vackra tärnor! Min obtydliga sidofigur kommer trots allt också få sin ingång med sina grabbar och stå där framme när jag kommer in. som han säger, det kommer vara den stunden då han känner sig mest stolt, stunden alla ser hans dotter och hans kärlek välja honom inför alla i kyrkan.
Men vad kan jag säga, jag älskar min blivande för den romantikern han är och hur han ser saker. Sen skiter vi faktiskt i vad andra tycker och tänker. Vill man bli följd av sin far, mor, bror eller någon annan, vill man gå in tillsammans, mötas på mitten eller hur man nu än vill göra så va fan GÖR DET! Som prästen och alla andra säger, det här är eran dag! Så gör den då till eran dag! Är det någon som efter bröllopet vill gnälla så låt dom. ingen säger att dom behöver göra så:)

Om du inte är bekväm med att stå i rampljuset är det väl bättre att du står framme vid altaret och så får din blivande gå fram till dig.

Om du inte är bekväm med att stå i rampljuset är det väl bättre att du står framme vid altaret och så får din blivande gå fram till dig.

Han är inte bekväm med rampljuset heller, han tycker det är värre än jag!
Snacka om kommentarer från gästerna då och med tanke på att Aniara4 verkar bry sig om vad folk tänker om hur det ser och vad det verkar betyda bara för att bruden får alla ögon på sig så kan juh inte det vara en lösning direkt. Samma sak hade väl skett om mannen gick in själv eller? Eller blir det skillnad då tycker ni? Blir det inte att gästerna då tänker att HAN vill vara i strålkastarljuset och jag är en obetydlig sidofigur?
Sen är det juh så som jag skrev att för oss är det symboliken och tanken bakom att jag skulle gå in själv som är viktig, inte att jag får uppmärksamheten och för den sakens skull kan jag vara äckligt nervös när jag går den korta gången i den lilla kyrkan vi gifter oss i för när jag väl kommer fram till honom så vet jag att allt runt omkring kommer försvinna.

Som sagt, det är inte bara att "byta präst", församlingen har erbjudit en präst, om man som brudpar inte vill ha den prästen så är det långt ifrån självklart att församlingen skaffar fram en annan. Det kan mycket väl bli så att brudparet i så fall själva får ordna fram en präst någon annanstans ifrån.