Vi får inte för prästen....

Jag har inte läst alla svar på ditt inlägg men tänkte inflika hur vi gjorde och vad vår präst sa.

Vi var på prästmöte och han frågade hur vi ville ha hela vigseln. Han berättade att många brudar vill ledas av sin far men att det egentligen inte är något som vill stå för. Han berättade att många kvinnliga präster säger nej men att han inte tänker göra det om det är vad vi vill ha och skulle han sagt nej tyckte han vi skulle frågat en annan präst. :)
Jag har inte en nära relation till min pappa och har därför valt att gå in själv, utan fästman. Anledningen till att dom inte vill att bruden leds av fadern är för att kvinnan förr inte fick välja sin egen man utan fadern lämnade över ansvaret till någon annan. Dom vill att man går in tillsammans då man visar att vi valt varandra. jag var orolig att min präst skulle säga nej till mitt önskemål men jag sa att vad visar mer att jag väljer min man själv än att jag går in ensam men kommer ut med honom. Min präst älskade min ide!

Men jag säger som min präst! BYT PRÄST! 

"Aniara - Det där med att bruden kommer in ensam (att hon går själv förutsätter jag om hon inte råkar sitta i rullstol) har jag personligen svårt att se som något annat än att hon vill göra en storstilad entré så att alla tittar bara på henne och hennes tjusiga klänning, och inte behöva dela strålkastarljuset med någon obetydlig sidofigur som brudgummen. Det kanske inte är så det känns för alla som gör det (även om jag tror det är betydligt fler som känner så än som erkänner det), men det är så det ser ut. "

Jo men det vore juh hemskt om man ville ha det på sin börllopsdag som man har en enda gång. Då jag är en av de brudar som vill och tänker ha det så kan jag säga att det faktiskt inte är därför jag gör det, självklart är det även en vits i det hela men jag exmepelvis är inte bekväm med att stå i rampljuset på detta sätt! Jag är inte den typiska bruden, utan snarare den lilla pojkflickan som spelar fotboll och är skitig och sällan har klänningar på mig. Denna dag är en dag i livet och min blivande är mer spänd än jag över att se mig i min klänning! Jag har ingen som leder mig in även om jag önskar så då det hade varit mer bekvämt att ha en trygg arm att hålla i, men min storartade entre som jag nu gör är mer för den obetydliga sidofiguren (brudgummen) som får se mig såhär för första gången och som jag även skrivit i mitt inlägg symboliken att vi går in en och en och går ut tillsammans. Jag kommer även ha min dotter och hennes kusin på 2 år framför mig och gissa om dom kommer sno min uppmärksamhet om det nu är den jag vill ha plus mina 3 otroligt vackra tärnor! Min obtydliga sidofigur kommer trots allt också få sin ingång med sina grabbar och stå där framme när jag kommer in. som han säger, det kommer vara den stunden då han känner sig mest stolt, stunden alla ser hans dotter och hans kärlek välja honom inför alla i kyrkan.
Men vad kan jag säga, jag älskar min blivande för den romantikern han är och hur han ser saker. Sen skiter vi faktiskt i vad andra tycker och tänker. Vill man bli följd av sin far, mor, bror eller någon annan, vill man gå in tillsammans, mötas på mitten eller hur man nu än vill göra så va fan GÖR DET! Som prästen och alla andra säger, det här är eran dag! Så gör den då till eran dag! Är det någon som efter bröllopet vill gnälla så låt dom. ingen säger att dom behöver göra så:)

Självklart menade jag inom rimliga gränser men om man själv inte ser felet med överlämning men just denna präst gör det så tycker jag fortfarande som min präst sa till mig, "byt präst". Även om denne som säger nej inte vill stå för överlämning finns det präster som gör det så varför ge upp sin önskan enbart för att du valde prästen som sa nej. Det finns fler präster och alla tycker inte samma precis som i detta forum. Min Kusin är präst och tycker det är fint med överlämningar men brukar innan ha ett samtal med bruden, brudens far och brudgummen för att höra deras historia om varför detta önskas. Hon brukar också säga några ord om det efter överlämningen. Som jag skrev i ett tidigare inlägg så vill inte alla präster stå för en överlämning pga vad det förr för läääänge sedan stod för eller innebar, men tiderna förändras, mäniskorna likaså och kvinnan är idag inte lika förtryckt och står mer på sina egna ben än någonsin. Kyrkan förnyar sig också och hänger med i utvecklingen samtidigt som de behåller tron och står för vad kyrkan alltid stått för. Så självklart menade jag inte att man gör precis som man vill, rid inte in på en gris och begär inte orimliga saker. Men är det något som inte är orimligt som många präster faktiskt säger ja till så ge inte upp din önskan för det. Det är allt jag säger.

Han är inte bekväm med rampljuset heller, han tycker det är värre än jag!
Snacka om kommentarer från gästerna då och med tanke på att Aniara4 verkar bry sig om vad folk tänker om hur det ser och vad det verkar betyda bara för att bruden får alla ögon på sig så kan juh inte det vara en lösning direkt. Samma sak hade väl skett om mannen gick in själv eller? Eller blir det skillnad då tycker ni? Blir det inte att gästerna då tänker att HAN vill vara i strålkastarljuset och jag är en obetydlig sidofigur?
Sen är det juh så som jag skrev att för oss är det symboliken och tanken bakom att jag skulle gå in själv som är viktig, inte att jag får uppmärksamheten och för den sakens skull kan jag vara äckligt nervös när jag går den korta gången i den lilla kyrkan vi gifter oss i för när jag väl kommer fram till honom så vet jag att allt runt omkring kommer försvinna.