• Hullda

    50+, fria eller vara nöjd?

    Hej hopp.
    Jag funderar på hur jag ska göra; ska jag fria (för 3:e gången) eller vara "nöjd" med att vara förlovad?
    Saken är den att i höstas pratade min sambo och jag (jag tog upp ämnet) och då sa´ jag att han fick gärna fria innan året slut. Om inte gör jag det 2012 och då vill jag gärna ha ett ja eller nej. Han har nämligen tidigare bara svarat "kanske" på lite olika sätt. Samtidigt har han gett flera signaler om hur han skulle kunna tänka sig att hans bröllop skulle vara. T ex var och hur. Men han har svårt för att säga ett klart ja/ nej.
    Men nu är det 2012 och jag vill då fria ... igen.
    Eller ska jag låta bli. För vi är förlovade, har inga gemensamma barn och inga gemensamma tillgångar. Så vi bör  inte gifta oss för arv, bodelning o s v.
    Jag vill bara gifta mig för att jag vill. Jag har varit gift tidigare men det var "kort och intensivt". Inte lyckligt alls. Jag skulle gärna vara en familj, på riktigt. Samma efternamn och kunna säga "min man". Sen är jag av den sortens människa som tänker att vi lever bara en gång. Det vi vill göra borde vi göra nu för vi vet inte om vi lever i morgon! Ta chansen! Och diskussionen om att statistiken om att att många som gifter sig, skiljer sig. har jag svårt att tro på. Skulle risken öka om man var gift i jämförelse om man var sambo/ förlovas?! Nä, tror inte det.
    Så, vad tycker ni? Ska jag fria, för sista gången?
    PS. om jag inte svarar på inlägg beror det på att jag inte kan göra det på dagtid. DS.

  • Svar på tråden 50+, fria eller vara nöjd?
  • 101112

    Vi har haft lite samma dilemma hade bestämt oss för att gifta oss 2000 och sedan 2001 men blev inte av eftersom vi fick barn då istSkrattande sedan har vi pratat löst om det i alla år efter men aldrig kommit till skott till slut sa jag att jag hade ett bra datum 101112 och då sa han ja så nu ska vi gifta oss i nov. 

    Så kanske om du har ett färdigt datum att det blir lättare för honom att klämma ur sig ett rakt ja eller nej Flört det gör det ju lättare för dig med att ha ett bestämt datum än att bara fria och han säger ja för det kan vara minst lika svårt att enas om ett datum som att enas om att man SKA gifta sig.

    Lycka till hur du än gör 

  • Hullda

    Tack för tipset. Ska fundera på det. Den här sommaren eller nästa. Hm ... tänk tänk tänk.

    Någon annnan som har en tanke eller tips angående fria (igen) eller vara nöjd?

  • Juni 2012

    OffTopic, men ändå:

    Måste bara få berätta en rar historia som en farbror jag träffade för ett par år sen.

    Han var över 80 och hans fru hade avlidit. Tyvärr hade han bara blivit sittandes hemma efter det, men några goda vänner lockade honom att följa med på motionsdans och mest för att få vännerna att sluta "tjata" så följde han väl med till sist då ....
    Och han träffade en dam som bjöd upp honom! Blyg som han var, vågade han inte ens fråga vad hon hette, men hon var söt :)
    Så till nästa danstillfälle hoppades han såklart att hon skulle komma dit igen, och han "piffade till gubben" (egna ord) med en ny skjorta och lite dofta-gott.

    Nu var han ca 90 år. Nyförlovad. Hjärta

  • Silketuss

    Ts, finns det en bättre anledning till att gifta sig, än att man vill?? Åldern spelar absolut ingen roll i sammanhanget. Jag tycker dessutom att du ska berätta för din sambo att du verkligen vill gifta dig. Det kanske är så att det inte spelar så stor roll för honom om ni är gifta eller inte. Han kanske tror att det är samma sak för dig, eller möjligen att du då och då kommer på att du kanske, eventuellt vill gifta dig? Med andra ord, att det kanske inte spelar så stor roll för dig, för det allra mesta? Ja, jag vet inte...känner att jag surrar till det lite nu. Men som sagt, åldern spelar ju ingen roll. Vill man så vill man! Det är underligt att så många män ska vara så veliga om att gifta sig eller inte, nuförtiden... Min blivande har varit likadan! Nu gifter vi oss på vår tioåriga förlovningsdag, äntligen. 

  • Hullda

    Väldigt gullig historia m den gaml afrbrorn. Underbart!

    Visst är att man vill, en strålande anledning. Och så kan man ju säga är för mig. Jag (tror) att jag varit tydlig i att jag vill gifta mig. Som jag skrev har jag ju faktiskt friat 2 gånger redan.  Det som är snurrigt är att han verkligen inte sagt ett klart och tydligt varken "ja" eller "nej". I och för sig vet jag att han tvekar/ negtiv för han är lite av den sorten att "vi har det ju bra som vi har det " o s v. MEN samtidigt har vi pratat lite om det här i omgångar, och han har då sagt/ antytt hur han skulle vilja ha det, t o m vem som skulle viga oss (borgerligt) och även vilken låt han vill ska spelas!!! Visst är han fantastisk?!  Flört Så samtidigt tror jag att han vill, bara det är rätt "läge". .. kanske.
    Ja, han är kanske velig/ osäker/ tramsig eller vill inte såra mig genom att säga NEJ??
    I vår är det 6 år sedan vi träffades för första gången, så ska jag fria för 3:e och sista gången funderar jag på om jag ska göra det då. Eller vara nöjd med det jag har?

  • Hullda

    Hej igen.
    Tänkte bara berätta att igår visade jag min sambo en artikel i en tidning som handlade om att på skottdagen "får" kvinnor fria. Med glimten i ögat och några blink blink. Hans kommentar blev "det kan man väl göra vilken dag som helst!" Så jag har bestämt mig för att fria, men inte idag, utan på vår 6-års dag i mars. Då får vi ju vår egen dag också.

    Finns det någon fler här som har erfarenhet av "velig" sambo och kan berätta hur det gick?

Svar på tråden 50+, fria eller vara nöjd?