Skriva egna löften?

Jag har oxå funderat på det... men va fasen ska man skriva???

Vi hade egna löften och jag satt och skrev ihop mitt långt i förväg så att det skulle vara klart.
Det var bara det att sedan glömde jag bort det där med löften (för det var ju klart på min lista). Inte förrän 30 sekunder innan vi skulle gå in kom jag på att jag inte hade lärt mig mina löften och inte ens läst dem på flera veckor!
I slutändan fick jag improvisera och det gick ju det också, men inte blev det så vackert och välformulerat som jag hade tänkt mig.

Maken skrev sitt medan han gjorde sig iordning så hans var alldeles färskt och han kom ihåg det också.

Ett par trådar med löften finns här.
www.brollopstorget.se/Forum-1-12/m2929744-1.html

Det man inte får glömma om man har en kyrklig vigsel är att de egenhändigt skrivna löftena måste uttrycka samma sak som de färdigformulerade, dvs en vilja hos brudparet att leva tillsammans tills döden skiljer dem åt. Exempelvis "Till livet skiljer oss åt" eller "för evigt" fungerar inte.

Tack Aleta!

fast hmm.. haha tror inte jag kommer kunna säga nåt sådant i kyrkan.. Jag började storböla nu bara jag läste ett av dom som stod!
Hur ska jag då kunna läsa det på riktigt?!

Gör som jag och glöm bort det...det blev lite fnissigt istället.

haha.. Mjoo..

Det är inte så vanligt att folk skriver egna löften, men det händer. Största problemet är då att de vanligen blir väldigt långa. Det är inte så romantiskt när brudparet står och läser för varandra från varsin medhavd lapp.

Ofta blir egenskrivna löften inte så mycket löften som uttrycker vad man VILL, utan mer av små tal som uttrycker vad man KÄNNER. Det är inget fel på att säga hur kär man är och hur vacker den andra är och hur rätt allt känns - men det är inte ett löfte utan en känsla. Därför är det viktigt att man påminner sig om att löftena ska uttrycka vad man VILL - de är LÖFTEN, inte känslor.

De löften man som brudpar ger själva, enligt kyrkans handbok är 20 ord långa, och kan vara bra att utgå ifrån.

De lyder:

NN, jag vill älska dig, dela glädje och sorg med dig, och vara dig trogen tills döden skiljer oss åt.

Jo fast det säger man ju med prästen sen ju! Man repeterar ju det Han/hon säger?!
Och ja det heter ju löften, men det är väl inget fel i att säga några ord om ens känslor.. MEN man måste ju ha lite kortare "tal".. Inte vill man stå o babbla på i 5 minuter..

En till präst skrev 2008-09-15 10:43:06 följande:

Löften ger man bara en gång i en vigsel. Men det finns 3 varianter på HUR man ger löftena.

Löftena kan alltså ANTINGEN vara att man säger efter prästen.

ELLER att man själv säger:
NN, jag vill älska dig, dela glädje och sorg med dig, och vara dig trogen tills döden skiljer oss åt. (Då säger inte prästen före, utan brudparet har lärt sig den meningen och säger orden själva till varandra)

ELLER att man skälv har skrivit ihop ord för löften.
Men man gör inte alltihop.

Dessa egenskrivna löften ska innehålla parets ömsesidiga vilja till kärlek och trohet livet ut, och det kan uttryckas lite olika. Många par vill säga mycket om sina känslor, och det får de, men känslorna ERSÄTTER inte viljan.

Viljan att älska, vara trogen och hålla i hop tills döden skiljer er åt måste finnas med någonstans bland alla känslor.

Ahhh ok! Ja då får jag nog säga efter prästen. Jag kommer inte ens komma ihåg mitt eget namn när jag står där uppe.. Så då är det kanske smart val?!

Det är inte jättesvårt att komma ihåg en mening på 20 ord, om man vill använda den varianten. Dessutom brukar i alla fall jag göra så att jag vänder handboken mot paret och har satt en liten post-it-lapp med namnen vid sidan av löftet så de kan snegla där om de blir nervösa.

Men om Du inte ens kommer i håg Ditt eget namn är det kanske enklast att säga efter prästen.

haha.. Nä så illa blir det kanske inte!
En till präst skrev 2008-09-15 12:21:12 följande: