Idag stod jag och tittade på mina sidenband och följande sades:
Jag: Blir sugen på att ta upp kläningen och se hur banden ser ut till den.
Bm: Va? Du ska väl inte förstöra den med dom??
Jag: Nej, det är band till blommorna.
Bm: Ska du ha blommor också?
Men hallå!! Han trodde verkligen att jag inte skulle ha en brudbukett 
Antar att det kommit andra små grodor från era BM, släkt och vänner.
Dela med er så vi får några goda skratt!
Jag frågade min mormor om hon skulle komma på vårt bröllop och svaret blev: Vi får väl se om kärringen lever då. Hon är 87 så hon har väl egentligen rätt men nu håller vi tummarna för att hon ska orka och att hon finns kvar i livet när vi gifter oss.
Vi har tänkt att gifta oss där jag kommer ifrån men bor för närvarande 100 mil bort så när jag för några dagar sedan funderade över lämpliga lokaler så tänkte jag ringa mina föräldrar om de hade några bra förslag som jag kanske inte känner till.
Ringer pappa och lägger fram mitt ärende och han är bara tyst i telefon. Frågar efter en stund lite försiktigt om vi tänkt gifta oss snart. Verkar som att han hade glömt bort att vi skulle gifta oss överhuvudtaget! Dock var han väldigt glad när vi berättade om förlovningen för dryga halvåret sen (då vi också nämnde att vi satsade på 2014-2015).
Ringde sen mamma (som iaf hade koll på att vi faktiskt ska gifta oss) och nämnde att eftersom vi tänkt gifta oss borgligt och eventuellt utomhus så behöver man inte tänka på att lokalen behöver vara nära en kyrka. Då blev hon helt chockad och var övertygad om att vi kommer att ångra oss om vi inte får någon välsignelse (kan tilläggas att jag inte är religiös överhuvudtaget och att m2b är muslim).
När vi ringde de närmaste och berättade om förlovningen var de allra flesta väldigt glada och goa. :) Starkaste intrycken är väl farfars romantiska: Ja, det är väl lika bra (vi är sambos), och en kort samtal till mormor och morfar där de var jätteglada och sa grattis, sen ca 10 minuter senare ringde de upp och sa att de inte hade någon champagne men att de skålat i whiskey, så gulliga! :)
Min mamma sa igår: Det var inte längesen han skulle bli buren och nu ska han gifta sig!
Tyckte min mamma ställde en rätt dum fråga idag när min sambo och jag visade våra mammor den kyrka vi ska gifta oss i. Till saken hör att vi har sagt att vi bara ska bjuda våra familjer, och mina bröder och deras tjejer var med när vi berättade för mina föräldrar att vi ska gifta oss. Min äldsta bror och hans tjej väntar barn som ska komma ut i världen i november (tvillingar).
Så vi går in i kyrkan, tittar runt och mamma säger plötsligt: "Har du bjudit Anders och Sara?" (Min äldsta bror och hans tjej) Blev väldigt paff över frågan, varför skulle jag inte ha bjudit dom? Jag svarade ja, och min mamma fortsätter med typ "Ja, dom blir ju två till!"
Ja, jag vet det! Vi hade dessutom pratat om deras barnväntande innan kyrkan.
Vi har också fått en del "är hon gravid"-frågor. Inte heller direkt till mig men till min sambo. Väldigt märkligt... Trodde inte giftermål handlade om att få barn.
Frågan är varför jag ska vara gravid idag för att gifta mig i augusti... nästa år.
I övrigt har vi inte fått någon konstig kommentar och jag räknar med att de flesta kan hålla sig i skinnet. Mormor och morfar kommer väl säkert säga något skumt, men dom är gamla och man vet att dom menar väl. Får säkert ett: "Ja, om jag levar" av morfar.
Men du vet väl att man måste gifta sig om man "råkar" bli gravid? ;)
Och om bröllopet är först i augusti nästa år kanske du bara har en ovanligt lång graviditet?
Vi har kanske inte haft några haha-lustiga kommentarer om
vårt bröllop, men en del konstigheter kring gästlistan.
En nära vän till min blivandes familj frågade om hon fick ta
med sig sin kusin till bröllopet. Det tycker jag är lite lustigt.
En annan vän svarade ”Jag kommer, och min flickvän med” Till
saken hör att vi inte hade en aning om att han hade flickvän, de hade nog bara
varit tillsammans i någon vecka. Jag och min sambo reagerade mest över sättet
han sa det på, jag hade nog själv lagt upp det mer som en fråga, typ ”Jag
kommer gärna på bröllopet, är det okej om min (nya) flickvän kommer med?”. Men
självklart är hon också välkommen.
Min blivandes faster blev sur för att hon inte fick bjuda
med sig sina vänner.
Vi gifter oss om ca 2,5 vecka och för någon dag sen
kontaktade en kompis mig och berättade att hon och hennes pojkvän kommer – det var
ingen fråga. Hon har redan tackat nej pga jobb för längesen (osa var 1 maj) och
då var hon även singel. Så där tillkom två nya gäster som vi inte räknat med.
Ska bli spännande det här och se hur många som egentligen
dyker upp på vårt bröllop.
En av mina tärnor (och blivande svägerska) ringde min m2b häromdagen och frågade om hennes kompis fick följa med...
