Har kärlek och bröllop en åldersgräns?

förlovadflicka skrev 2011-07-14 11:54:47 följande:

Måste bara inflika en grej jag tänker på ganska ofta när jag läser här, angående eventuell omognad vid ung ålder. Det är inte säkert att den omognaden någonsin går över! Det hänger en del människor här som är mycket äldre än mig och som ska gifta sig, men ändå visar tecken på omognad... Menar definitivt inte att hänga ut någon, för jag menar ingen speciell, men till exempel om man har problem i sitt förhållande, varför frågar man främmande människor på nätet om hjälp istället för att prata med sin partner?? Och vet man inte att det är heeelt fel att ta tillbaka inbjudningar? Och varför kan man inte (iaf försöka) hålla sams med sina svärmödrar? (även om de säkert är ragator :P) Läste precis en tråd om favours där massa folk hoppade på pinkgrape för att hon ville ha favours fastän att de har kuvertbröllop, men snälla någon, vem är så fånig och barnslig att den skulle bli stött för att brudparet lagt ut en hundralapp på favours och låtit dem betala en tia extra?

Och ni som såg fyra bröllop, hur omogna var inte alla som dansade bröllopsvalser för att sedan övergå i världens fulaste och töntigaste dans?

Kom inte och klaga liksom, mognad behöver inte ha med ålder att göra :P

Fast det behöver inte bero på omognad. Man är väl inte omogen bara för att man tycker att bröllopsvalsen är tråkig och vill "piffa upp" den (även om jag personligen inte gillar just det), att man inte alltid kan komma överens med varandras släkter eller tar tillbaka en inbjudan. Det är väl inte omoget? Det där med dansen, jag gillar ju nu som sagt vad inte just de där bröllopsvalserna när man dansar nåt annat, men en del människor gillar att spexa. Jag själv tex spelar mkt teater och tycker om att leka lekar och spexa och hitta på saker, men för det är jag inte speciellt omogen. Nu är jag ju rätt ung, men mina teaterkolleger är aööt mellan 16-60+. Vi är inte rädda att vara barnsliga och ha roligt :)

Jag kommer vara 26 när jag gifter mig (om två år), och vi träffades när jag var 19. Omognad har för mig att göra med hur man ser på livet och plikter, hur man hanterar vardagen med jobb och räkningar tex, och hur man hanterar kriser och varandra. Jag och min sambo hade en djup kris för några år sen, och vi tog oss igenom det och blev starkare och kärare som par. Vi har i perioder haft tufft med pengar och jobb, famljkesituationer och vi klarade av det och vet var vi har varandra och att vi har varandra. Vi vet att vi vill leva med varandra och att vi älskar varandra :)

I dessa kulturer där unga tonåringar gifter sig hela tiden och och det... fungerar.. Ja, de har en annan kultur och kanske är mer mogna än svenska tonåringar. Men det är ju inte direkt frivilligt alltid, det är ofta arrangerat (som en vän till mig, hon har ett arrangerat äktenskap och fick barn och allt innan hon fyllde 20, hon är inte speciellt lycklig!). De fostrar ju tjejer till att man ska gifta sig ungt och ta hand om en man, men de får ju ingen chans att göra nåt annat heller. Tänk om de vill studera, resa eller vad som helst innan de gifter sig med nån de själva valt att elva med. Hjärnan utvecklas inte färdigt förrän vid ca 20 år, många unga tjejer i andra länder som gifter sig när de inte ens fyllt 17 får skador vid förlossningar som de inte har sjukvård till att reparera. De har det inte speciellt lätt heller om de vill skilja sig.
Nä, det är bra att man måste fyllt 18 i Sverige. Sen om man är mogen för sin ålder... jo, men man kan fortfarande inte jämföra en tonåring med en tex 30-åring. Det händer som sagt mkt mellan 18-25 år.

Har kärlek och bröllop en åldersgräns?

INNEHÅLL