dela med er!

Min sambo lurade med mig ut på stan..stannade till vid en bar och drack varsin öl..han sa att jag skulle få en tatuering:) vilket jag gick på..men sen tog han med mig till ett fint badhus där vi fick bada i varsitt kurbad..de kom in med ostbricka och bubbel men jag fattade fortfarande inte att han skulle fria!
Men så satt jag i mitt kurbad, varpå han hoppar ner i mitt och går ner på knä..han berättade vad jag betyder för honom o sen friade han!
Jag blev helt paff och rörd..det var så romantiskt!
Och nu ska vi gifta oss den 2 juli!:)
Lycka till med ditt frieri!!
 

Min sambo hade bokat hotellrum på stan, vi kom dit och jag såg världens största blombudet på ett bord i rummet, gick fram till den och var så glad, när jag vände mig om hade han gått ner på ett knä och höll ringen i handen och friade! Tackade ja direkt. Sen blev det bad, middag och vi firade ute. :) Vi gifter oss den 9 juli.

Så Romantiskt det låter för er! Och det var ju en jätte gullig ide du hade mochn.

Min sambo är inte så romantisk av sig. Han är uppvuxen med en familj utan kärlek och har knappt sagt jag älskar dig till någon annan än mig och vår son.  Men vi hade pratat lite om förlovning ett tag men jag sa att jag ville göra det så att vi gifte oss ett år senare. Vi  var på bröllop i Maj förra året och där frågade en gäst mig när det var dags för oss. Det dröjer nog ett tag till svarade jag. När vi sen kom hem var man lite rund om fötterna. Då frågade min sambo mig om jag ville gifta mig med honom. Och självklart svarade jag ja!

Dagen efter i nyktert tillstånd sa han att han verkligen menade det han sa på kvällen och att han ville  att vi skulle förlova oss på min morfars födelsedag så att vi sen gifter oss på det som skulle vara hans 70 års dag. Bara det lilla visade han mig att han verkligen tänkte till och det berörde mig och många andra att han ville göra det på min morfars dag.

Förlovningen däremot tog han med mig på vår favorit resturang här i stan och bjöd mig på mat. Efter det gick vi ner till nissan och satte oss där och tog på oss ringarna innan vi gick och tog en drink och sen bio på kvällen

Och nu gifter vi oss den 18/6

vad romantiskt erat låter!

Hoppas eran bröllopsdag blir helt underbar!

"Egentligen" skulle jag ha friat efter en teenage-love-story-deal men så blev det inte haha! Det var när vi var runt 18 och blev tillsammans efter att ha gått i samma klass ett par år (och eg. kikat på varandra trots andra "förhållanden" -  säger man så när man är 15 liksom?)  efter ett par månaders förhållande lovade jag att jag skulle fria den dagen han fyllde 25 oavsett vart vi var i livet. Inte trodde jag väl att vi återigen skulle vara tillsammans när vi båda var 25? Det där sades ju lite på skoj... Hursomhelst vågade jag inte fria och jäklar vad jag har fått höra detta i efterhand hahaha!

Frieriet kom istället från min E. som gick ner på knä på toppen av La Grande Motte glaciären i Val D´Isére i april i år och fick mig helt ur balans med sitt frieri på 3456 m. höjd. Smugglat med sig ring och allt och lurat runt med den i fickan tills det rätta tillfället inföll.  Oerhört fint gjort av min finaste skatt och jag är som nyförälskad efter alla dessa 11 , 12 -13 år? Lite luddigt där i början ;) Så nu är det visst bröllop på gång och vi kör vidare på snö-temat och gifter oss den 10 december i år <3

Har alltid trott att jag skulle vara stencool i samband med en ev. förlovning men fy fan, jag grät som ett barn och kräktes av glädjechock (eller vad fan det nu var). Skyller på att han dessutom lurat med mig upp på det där jävla berget och att det endast var en svart pist ner den första biten sen, behöver jag säga att det var skakigt?

Sååååå bortsett från att jag spydde och att en man i bakgrunden bestämde sig för att klä av sig alla kläderna för att ta en nakenbild uppe på toppen preciiiiiis när E. skulle ner på knä så var det såklart romantiskt. Iaf för oss haha!

Att förlova sig är magiskt vackert hur man än bestämmer sig för att göra det, det är ju lika mycket kärlek inblandat oavsett  - kram på er alla som delar med sig, man blir liýcklig i magen av era berättelser!

Jag var på en resa med jobbet till ett underbart hotell för några år sedan och då besökte vi en restaurang och då fick jag en så otroligt stark magkänsla att här är det, hit ska jag åka tillbaka när jag ska fria!

Några år senare så bestämde jag mig, frågade min sambo om hon var sugen på att resa lite med mig vilket hon sällan bangar för.

Väl där drack vi lite cava på rummet, klädde upp oss och gick ner till den lilla mysiga restaurangen, bara tre bord, efter förrätten hade jag gjort klart med personalen att de fällde ner jalusier runt om vårt bord så vi blev helt privata, jag gick runt borden och gick ner på knä och friade och fick det lite överraskande svaret, SKÄMTAR DU MED MIG!

Efter jag hade övertalat henne om att det inte var ett skämt så sa hon ja, och sen kom tårarna ;)

Vi pratade om det - jag minns inte vem som tog upp det eller exakt när det var - och bestämde att vi skulle förlova oss och då självklart planera för giftermål samtidigt. Men eftersom min blivande ville att det skulle bli ett romantiskt ringväxlingstillfälle, var det "hemligt" till dess. Det var så mysigt och pirrigt att gå tillsammans och titta på ringar, och allt fortfarande var inofficiellt och lite hysch-hysch! Vi lät till slut tillverka egna ringar hos en guldsmed av gammalt släktguld, för att verkligen symboliskt förena två släkter, och ringarna hämtade min prins utan att jag fick se dem. 

På midsommardagen i somras hade vi en ganska irriterad dag, båda var stressade över en konsert vi skulle göra dagen efter och smågrälade ganska mycket. När det började bli kväll tog vi en lång promenad ute längs vattnet för att få tid till att prata och lugna ner oss lite, och det blev världens mysigaste och mest romantiska promenad! All irritation var som bortblåst och vi betedde oss nog båda som helt nykära. På väg tillbaka upp till stugan ville min blivande ta ett kvällsdopp nere vid bryggan, så jag satte mig där medan han sprang upp efter badkläder (och något annat, men det visste ju inte jag då!). Vi satt och såg solen gå ner över det blanka vattnet, och när fullmånen gick upp bakom oss sa han "Tänk att en sån här jobbig och irriterad dag kan vända och få ett så fantastiskt slut! Visst känns det så hoppingivande och tryggt inför framtiden?" Jo, jag höll med, och så frågade han om jag ville förlova mig med honom. Jag bara skrattade och sa att "Det vet du ju redan!". "Men på riktigt? Nu? Vill du förlova dig med mig?" sa han igen. Då började jag gråta, fånigt nog!, och förstod att det verkligen är nu det händer! 

Vi har planerat bröllop från första stund och gifter oss nästa år i maj, när vi båda är klara med studierna! 

Vi firade 5 år tillsammans med en middag på Matbaren på Grand Hotel i Stockholm. Min blivande är promenadtokig så jag föreslog att vi skulle ta en tur ut på Skeppsholmen innan vi gick hem. Det var en av alla de där smällkalla kvällarna som vi bjöds på i vintras och benen skakade rejält (av kyla men kanske även nervositet?) under promenaden. När vi kom fram till vandrarhemsskeppet af Chapman stannade jag och frågade om vi skulle gå ombord. "Det kan vi väl inte" sade han men tystnade när jag visade nyckeln.  Väl ombord gick vi till Navigatorshytten, deras "svit" (aka enda rummet med dubbelsäng) och där hade jag förberett med ringar, champagne på kylning och på överkastet låg utströdda rosblad som bildade texten "Vill du gifta dig med mig?" Jag var så nervös att jag stod gömd bakom ytterdörren men efter att ha läst texten vände han sig om och sade "det är klart att jag vill". Det blev en väldigt härlig kväll med många fina minnen till framtiden!

gud vilka underbara berättelser....man blir glad av att läsa dom!