I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Ok. Ja det är lite jobb med dem. Vi håller på o funderar just nu på hur vi ska ha det. Svänger från dag till dag. Beroende på hur mycket man behövt skrika under dagen...

Flamman, i tankarna är jag med dig idag. Lyssnar på klockringningen, sjunger med i psalmerna och kramar och håller dig mitt varmaste och starkaste.
Jag önskar er det finaste av avsked och stor gemenskap den här dagen.

Hvidis, det där var tider det! Indianer i dalen...

Lanovia, där är du ju! Läget?

Det är bra, kämpar på sista timmarna innan semestern. Trivs med arbetsuppgifter o kollegor, mindre bra med stämningen o sorgen då ca 50% på min avd blivit kickade. Barnen har sommarlov nu. Livet har rullat på hela våren med dagis hämtning o läminig, båda på nya jobb, maken till att börja med missnöjd men nu mycket nöjdare med sitt jobb, vab, kärlek, ljuvlig familj, trots, trots, två ljuvliga barn, trots, arg o skrikande mamma, jobb, full fart, vab, musiga helger o aktiviter etc etc Med andra ord överlag har vi det bra men har passerat några jobbiga bitar. Men tillsammns klarar vi mycket.♥

Och tittat in här har jag knappt gjort. Hur mår du Blommis?

Lanovia, 50%! Det var många! Har du jobbet kvar eller vilken halva hör du till?

Med mig går det sakteliga framåt. Jag har haft mina motiga stunder och en stor del av det motiga är att vara tvungen att frambringa tålamod med situationen och ta en dag i taget. Men som helhet har ju hela den här prövningen avlöpt väl, fast det har varit och är en pärs.

Just nu är jag rätt trött på hela grejen och skulle gärna hoppa fram några steg i processen, men det går ju inte. Jag är sjukskriven resten av sommaren och har bett om en samtalskontakt inför hösten, eftersom jag har hela min livssituation att försöka få någon rätsida på, och nu tycker jag det börjar vara rätt många bitar att hålla reda på.
 
Min stora grej i tillvaron just nu är en så liten sak som att jag ska hämta hönor och därför försöker få iordning hönshuset. En liten sak men en som gör mig glad-och det an jag behöva. och den passar in i livsbejakande hållbara saker som jag haft på hjärtat länge. Alltså lite av ett statement för mig själv att sker jag drömmer om visst kan bli av även om det kommer käppar i hjulen.

I dag är mina taknar hos Flamman och hennes nära och kära.

Åh, vad gulliga ni är!!!  Ja, även ni andra som tänkt på oss idag. Orkade inte citera och klippa nå' mer... Är så trött så jag ser stjärnor. Tack för sms-hälsningar också! Ni ska veta att jag kände ert stöd idag och det bar mig.
Begravningen blev fin, ljus, varm och värdig. Inte alls så tung som jag trodde, trots att vi var många som grät floder. 
Sångeriet gick över förväntat, med tanke på omständigheterna, även om jag själv förstås är jättekritisk mot mig själv, såna där petitesser som egentligen bara jag tänker på... Jag började iaf inte gråta.
Flickorna var helt fantastiskt duktiga!! Inte ett öga torrt. i församlingen när de sjöng.. Och mormor log antagligen brett i sin himmel.
Pappa var nöjd men tyvärr hade han känningar i hjärtat redan påmorgonen och vid minnesstunden hann han äta typ två tuggor så blev han alldeles vit, svettades, matt mm. Sedan började han må illa så vi fick bära ut honom och åka med honom på akuten. De konstaterade återigen mycket låg puls men däremot högt blodtryck (?) Jag fattar inte riktigt vad somhänder... Iaf så fick han efter att de kollat honom åka tillbaka upp på sin sal. Han hade bara permis idag. Där får han stanna ett tag. 
Vi fortsatte dock minnesstunden, som blev ljus och fin, trots allt. Klart jag var fruktansvärt orolig för pappa (är fortfarande), men pappa ville att vi skulle fortsätta utan honom. Vi var 95 hungriga själar...
Efteråt åkte vi upp till pappa på lasarettet och han är svag  
Men mamma blev jordfäst och begraven och vilar nu bredvid vår äldre bror, som hon sörjt stor del av sitt liv.
Vi hade en duktig musiker som spelade och sjöng till psalmerna på minnesstunden.
Innan vi bröt upp gjorde han en så fin tolkning av den här låten, speciellt för mamma, eftersom hon alltid sagt till honom att "du ska sjunga på min begravning"... Hans röst var som balsam och alla tårar som jag hållt inne bara släpptes lös... Jag kan inte med ord beskriva hur skönt det var idag att ha min M "the Rock" vid min sida att luta mitt huvud mot hans axel  Bättre stöd kan man inte ha...

Käraste Flamman: så hemskt att din pappa blivit så dålig! Hoppas verkligen att han får må bättre snart. Skönt att höra att det gick bra med begravningen. Det låter som att det blev väldigt fint. *många kramar*

September: skönt att höra av dig. Jag tänkte på dig i början av veckan och undrade hur det går. *fortsätter hålla tummarna*