Trött på mig själv

minimia

Äldre 11 Jan 22:05
38 svar

Citera Återställ Anmäl

Trött på mig själv

Usch, vet inte var jag ska börja. Vill bara prata med någon lite. Är trött på mig själv, mitt mående, mitt tänkande på kropp och mat. Hela tiden. Det tar inte slut tydligen. Jag har inget jobb, har inga pengar men jag har en pojkvän och ett eget boende. Det gör mig glad, att vi kan vara tillsammans. Men vi lever på soc, det gör mig inte glad. Det finns en anledning till att vi gör det, men vi jobbar på det. Min pojkvän har kanske fixat ett jobb nu. Men jag då? Jag går här, städar något som inte behöver städas, handlar, äter, diskar, duschar en extra gång, för att jag inte har någonting att göra. Jag har letat jobb som en galning i ett år, jag har lagt ner hela min själ i det. Men jag har inte fått något. Jag har ingen treårig gymnasieutbildning. Var tvungen att hoppa av...trivdes inte och sen började jag på folkhögskola men slutade för jag blev gravid. Oplanerat. Jag kan inte förklara hur dåligt jag mådde, men jag hoppade av skolan igen. Jag gjorde abort. Sen blev jag dålig en månad efter det.. ja, det är inget jag behöver ta upp kanske. Det som stör mig, som drar mig tillbaka lite i jobbsökandet är mina "ätstörningar". Jag har inte haft anorexi, men jag har ätstörningar. Äter en gång om dagen, tänker på min kropp, utseende och ja, ni förstår. Varje gång jag praktiserat eller sommarjobbat så har personalen kommenterat hur lite jag äter och säger att jag ska ta mer, mer och mer. Det är jobbigt att komma till en plats där ingen vet någonting. Ja, jag kan ju inte begära att dem ska veta heller. Nej, jag får sluta skriva nu. Är det någon som känner igen sig i detta? Förresten, jag är 20 år. Inte för jag vet om det spelar någon roll men... ändå.
- «
- ‹
- Sida 1 av 1
- 1
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Trött på mig själv
minimia

Äldre 11 Jan 22:52
#3

Citera Återställ Anmäl

didis skrev 2009-01-11 22:41:21 följande:
Vad vill du göra med livet?Vill du plugga? Ha bra jobb med hög lön? Ha "vilket som helst jobb" med lön så du klarar dig?Hur ser du på ditt liv om 5år? Vad vill du ha uppnått?Jag tror, som Troll1, att du behöver stöd och hjälp att komma igång. Psykologer med kognitiv inriktning är bra när man behöver komma på vad man vill göra i livet och hur man skall uppnå det.Även om det ser lite hopplöst ut just nu (det verkar så på ditt inlägg) så finns så fantastiskt många möjligheter! Idag kan man läsa massor av kurser på distans, både gymnasiekurser och högskole-/universitetskurser om du skulle vilja det.
Jag har en dröm... men den kommer inte gå i uppfyllelse, men jag har mig själv att skylla och jag lägger inte skulden på någon annan än mig själv. Jag vill helst av allt ha ett jobb med en lön så jag klarar mig, men att trivas är det viktigaste för mig. Att må bra är viktigt för mig, men pengar är samtidigt lika viktigt, annars klarar man inte sig. Och jag vill jobba lite och tjäna pengar innan jag börjar plugga igen eftersom jag inte vet exakt vad det är jag vill. Det är inget speciellt egentligen, jag älskar smink och att fixa och trixa, så att bara jobba i en butik med smink och småsaker hade passat mig perfekt. Jag har inte så höga krav på pengar än, det får komma senare. Du kommer med lite svåra frågor... kan inte riktigt besvara alla så direkt. Ett mål för mig är att må bra och att kunna komma ut och resa en del, jag älskar det.
minimia

Äldre 11 Jan 23:02
#5

Citera Återställ Anmäl

didis skrev 2009-01-11 22:58:24 följande:
Vad begränsar dig? Vad är det som gör att du inte uppfyller dina önskemål?Jag trodde inte att min framtisdröm skulle gå i uppfyllelse, men det gjorde den! Trots att ingen i min släkt tidigare hade högre utbildning än gymnasiet och trots att min mamma var mmotståndare till den.
Jag står då mellan mitt förhållande och mitt "drömyrke". Det är det som står i vägen. Så jag valde kärleken istället eftersom det "målet" jag ville uppnå kommer inte vara förevigt. Så jag lider ingen nöd!
minimia

Äldre 11 Jan 23:08
#9

Citera Återställ Anmäl

thildamy skrev 2009-01-11 23:05:41 följande:
varför måste man välja mellan kärlek och mål ?Kan man inte ha allt!!!!?
Hade ni vetat vad jag pratar om så hade ni nog förstått. Jag vill inte gå in på den diskussionen eftersom det är inte det min tråd handlar om. Och eftersom jag inte kan säga mer så finns det ingen mening att fortsätta att prata om kärlek&yrke.
minimia

Äldre 11 Jan 23:09
#10

Citera Återställ Anmäl

didis skrev 2009-01-11 23:07:50 följande:
Ursäkta att det blir 1000 frågor...På vilket sätt hindrar din sambo dig från ditt drömyrke? Vill han inte att du jobbar med det eller kräver det studier på annan ort?Om du inte kan jobba med ditt drömyrke kanske det finns något liknande som inte kräver lika mycket?Personligen hade jag haft svårt för om maken på något sätt hindrade mina framtidsplaner. En annan sak är att man måste kompromissa i ett förhållande, speciellt om man har barn tillsammans.
Vi har inte barn tillsammans, men jag förstår vad du menar! Det är svårt att prata om, därför kan jag inte besvara dina frågor...
minimia

Äldre 11 Jan 23:22
#13

Citera Återställ Anmäl

passionsblomman skrev 2009-01-11 23:06:50 följande:
Här min unga lilla vän skickar en gammal tant en stor varm kram *KRAMAR* Du har all kraft, all talang och alla möjligheter boende inom dig. Våga se dem och om det känns alldeles omöjligt att alls hitta dem-se till att du får någon att prata med, precis som didids och troll1 säger-lita på mig, de är luttrade tanter de med, och vi har varit med länge nog för att veta att man ibland behöver hjälp att reda ut saker! Det är bättre att du tar det steget nu, än att bara gå och vänta. Du har mycket omkring dig och det är skönt att få bolla och sortera saker med någon proffesionell. Du är för värdefull för att bara strunta i att ta tag i det!
Å, vad glad jag blev. Jag känner mi mycket starkare nu när jag fått en del hjälp här från er!
minimia

Äldre 11 Jan 23:24
#14

Citera Återställ Anmäl

didis skrev 2009-01-11 23:20:06 följande:
Ok. Då skall jag kort dra MIN livshistoria istället... och vi hoppar raskt in när jag är strax under 20-årsåldern, med 2-årigt yrkesgymnasium bakom mig och inget jobb. Så jag läste kurser på KomVux under sammanlagt 3 år (5 år på gymnasiet alltså). När jag var 21 fick vi äldsta dottern och jag fick lite panik! Hur skulle det gå med alla mina framtidsplaner??När dottern var 6 mån började jag plugga till tandläkare, 90 mil från familjen. Strax följde dock maken efter (pappaledig då) och sedan började han plugga till civilingenjör.Utan tvekan tuffa år med ekonomi flera tusen under existensminimum men här sitter vi nu, högavlönade och med intressanta jobb. Jag har startar egen tandläkarpraktik och ärligt talat tjänar vi rätt bra med pengar nuförtiden.Hela tiden har framförallt min mamma varit väldigt anti - till studier, till att vi flyttade, till att jag startade företag och nu till att jag skall sälja det (!). Vad jag menar är att du, precis som passionsblomman skriver, har så mycket kraft inom dig. Kankse behöver du hjälp med att locka fram den och det kan en kognitiv psykolog hjälpa till med.
Ja, du har helt rätt. Jag har lite att tänka på nu, ska komma fram till hur jag ska göra och lägga upp en plan. Tack för du har hjälpt mig!
minimia

Äldre 12 Jan 23:04
#25

Citera Återställ Anmäl

Frezem skrev 2009-01-12 21:06:35 följande:
Jag har inte sagt ett ord om att förstöra för oss andra. Jag tycker bara inte att vi ska dalta med vuxna människor som "ber om hjälp" men inte talar om vad problemet är utan bara gnäller. Stackars mig, jag drar en 34 men jag kan bara tänka på hur jag ser ut... Stackars mig, kärleken står i vägen för min dröm men det var jag som valde det... Stackars mig, som måste höra av andra att jag äter för lite när de bara säger sanningen och är omtänksamma... Stackars mig som har fått göra en abort fast...jag valde ju det med...Favorit i repris... GNÄLLMycket prat och liten verkstad
Jag hade två val; antingen behöll jag barnet som inte skulle få en bra uppväxt eftersom jag inte mådde bra i övrigt. Och alternativ två; göra abort. Det hade varit synd om barnet, inte mig. Jag hade mått dåligt vilket som. Anledningen till att jag skrev här var för att jag ville ha någon att prata med och se om där kanske är någon som har haft eller fortfarande har samma problem. Och jag har sökt en jävla massa hjälp men får inte det jag behöver. Blir skickad hit och dit men kommer inte rätt. Det är inte så jävla lätt som du verkar tro. Jag skrev inte detta för att du eller någon annan ska tycka synd om mig heller. Du får tycka vad du vill och skriva vad du vill, men jag bad inte om detta. Det är kanske dig det är synd om i själv verket?
minimia

Äldre 12 Jan 23:16
#27

Citera Återställ Anmäl

Troll1 skrev 2009-01-12 23:12:51 följande:
Bra skrivet Minimia!
Tack Troll1 ;) Det är bara sanning.
minimia

Äldre 12 Jan 23:29
#29

Citera Återställ Anmäl

MittiPrickBrud skrev 2009-01-12 23:24:01 följande:
Förstår inte varför man behöver sparka på folk som redan ligger så att säga. Tur att det finns snälla och goda "tanter" som förmedlar lite vanligt folkvett och inte tar för givet att de vet och kan döma andra utifrån några kortfattade ord i en t.s.
Mm, precis. Och jag är så lättirriterad, speciellt när det är folk som tror de vet allt om en eller är så frukansvärt sarkastiska. *Å, nu tycker jag sååå himla synd om mig själv eftersom jag är sååå lättirriterad* så nu slipper människan skriva det också! ;)
minimia

Äldre 12 Jan 23:35
#32

Citera Återställ Anmäl

Troll1 skrev 2009-01-12 23:34:00 följande:
Strunta i det nu. Ta hand om dig själv istället Vi finns här än så länge med någorlunda vett (o etikett) i behåll.
Jadå, ska göra det! Tack, ni är bra människor! :)

«
‹
Sida 1 av 1
1
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Trött på mig själv

Trött på mig själv

INNEHÅLL