• Anonym (Skruttan)

    Svartsjuk?

    Jag och min m2b har på senaste tiden bråkat en del, och jag vet inte om det bara är för att bröllopet närmar sig eller om vi faktiskt har problem. 

    Han har en tidigare jobbarkompis som jag haft svårt för ganska länge. Hon flirtade och stötte på alla de manliga kollegorna under tiden de jobbade ihop, fast hon då bodde ihop och var förlovad med en kille. 

    De messar flitigt, och när de träffats alla från arbetslaget tidigare har jag ibland blivit medbjuden, men inte nu längre. Min m2b har planerat att de ska träffas om några veckor, och frågade om jag kunde hitta på något med mina vänner så jag inte skulle sitta hemma. Jag svarade att jag tänkte ta det lugnt, kanske ta hem någon av tjejkompisarna och bara prata. Men det gick inte, eftersom han hade planerat att de skulle ses hos oss. Och där får jag inte vara med eftersom jag inte ingår i arbetslaget. (Förra arbetslaget. Det är över ett år sedan de slutade jobba ihop.) 

    Efter att jag frågade om han verkligen menade allvar i att jag ska bli utjagad ur mitt hem för att han ska träffa någon han vet att jag inte tål ändrade han sig och sa att jag inte alls behövde gå hemifrån om jag inte ville. 

    Sist vi träffade den här före detta kollegan gjorde hon uppenbara närmanden på honom, och även om han inte är intresserad av henne så känns det så fel att han inte bara sätter ner foten och säger att han inte är intresserad. Vi gifter oss om några månader, och då vill jag faktiskt kunna känna att jag är allt som betyder något för honom. 

    Jag tvivlar inte på att han inte vill vara med mig, utan vet att han älskar mig och verkligen vill gifta sig och dela livet med mig. Han tycker att jag överreagerar och är svartsjuk, så det jag egentligen undrar är om jag faktiskt beter mig normalt eller om han har rätt.

  • Svar på tråden Svartsjuk?
  • Nightrod

    Jag har blivit "utjagad" flera gånger då min dam skall ha tjej besök eller liknande för att hon skall få sin egentid med vännerna, anser det inte är något konstigt med det alls. Utan snarare en självklarhet att bor man ihop under samma tak skall man också kunna få ha egentid med vänner utan sin partner.
    Och jaga ut mig???
    Hon ber mig bara vara hos polaren en stund så hon får dricka vin och bubbla ifred med vänninorna, skulle jag missunna henne det? Aldrig.

    Han skall träffa sitt gamla arbetslag som han gillar uppenbarligen, och hon råkar vara en del av det. Såå hon flirtar med honom, och?? Han är ju totalt ointresserad av henne säger du själv och du litar på honom och vet han älskar dig och vill dela sitt liv med dig osv osv och ändå har du mage att skriva " att du vill känna att du betyder något för honom"
    Så allt det där med älskar, bara dig, gifta sig osv betyder alltså inte det utan bara om han ger henne en tillsägelse känner du dig nöjd och att du betyder något för honom, vet du hur småaktigt det låter och fruktansvärt svartsjukt och och ,,, hade min dam sagt så till mig hade det sårat mig så jävla djupt, att jag inte visar att hon betyder något enbart för att jag inte skäller ut en brud för att hon flirtar med mig trots att jag visar noll intresse.


    Live free, ride free
  • Anonym (Skruttan)
    Nightrod skrev 2015-03-10 15:53:44 följande:

    Jag har blivit "utjagad" flera gånger då min dam skall ha tjej besök eller liknande för att hon skall få sin egentid med vännerna, anser det inte är något konstigt med det alls. Utan snarare en självklarhet att bor man ihop under samma tak skall man också kunna få ha egentid med vänner utan sin partner.
    Och jaga ut mig???
    Hon ber mig bara vara hos polaren en stund så hon får dricka vin och bubbla ifred med vänninorna, skulle jag missunna henne det? Aldrig.

    Han skall träffa sitt gamla arbetslag som han gillar uppenbarligen, och hon råkar vara en del av det. Såå hon flirtar med honom, och?? Han är ju totalt ointresserad av henne säger du själv och du litar på honom och vet han älskar dig och vill dela sitt liv med dig osv osv och ändå har du mage att skriva " att du vill känna att du betyder något för honom"
    Så allt det där med älskar, bara dig, gifta sig osv betyder alltså inte det utan bara om han ger henne en tillsägelse känner du dig nöjd och att du betyder något för honom, vet du hur småaktigt det låter och fruktansvärt svartsjukt och och ,,, hade min dam sagt så till mig hade det sårat mig så jävla djupt, att jag inte visar att hon betyder något enbart för att jag inte skäller ut en brud för att hon flirtar med mig trots att jag visar noll intresse.


    När vi har fest hemma är det tillsammans. Vill han ha en kväll med grabbarna och bara dricka några öl med dem har jag inget emot det. Men nu är det en tjej som uppenbarligen stöter på honom, och då uppskattar jag inte att få höra att jag inte får vara hemma eftersom hon ska dit. 

    På en fest i höstas besvarade han hennes närmanden, och jag såg precis allt som hände. Det är av den anledningen som jag blir så förbannad på att de fortfarande har kontakt. Hade det varit jag som gjort samma sak hade min m2b parkerat sin knytnäve i ansiktet på killen, men när jag protesterar och tycker att det är fel att de fortfarande umgås är jag svartsjuk och överreagerar. 

    Jag hade uppskattat om han rakt ut hade förklarat för henne att han inte är intresserad, istället för att jag när vi umgås ska behöva höra hur hon stöter på honom och han inte säger något tillbaka. Det gör jävligt ont när jag befinner mig i samma rum som dem, och det behövs inte mer än att han bara säger "vet du vad, jag ska gifta mig om några månader, det där är väldigt opassande". 

    Om någon gör samma typ av närmanden mot mig säger jag klart och tydligt att jag är upptagen, förlovad och snart gift. Men min m2b bara låter det hända, precis som att det är viktigare för honom att känna sig eftertraktad än något annat. 
  • Allrakäraste
    Anonym (Skruttan) skrev 2015-03-10 16:15:20 följande:

    När vi har fest hemma är det tillsammans. Vill han ha en kväll med grabbarna och bara dricka några öl med dem har jag inget emot det. Men nu är det en tjej som uppenbarligen stöter på honom, och då uppskattar jag inte att få höra att jag inte får vara hemma eftersom hon ska dit. 

    På en fest i höstas besvarade han hennes närmanden, och jag såg precis allt som hände. Det är av den anledningen som jag blir så förbannad på att de fortfarande har kontakt. Hade det varit jag som gjort samma sak hade min m2b parkerat sin knytnäve i ansiktet på killen, men när jag protesterar och tycker att det är fel att de fortfarande umgås är jag svartsjuk och överreagerar. 

    Jag hade uppskattat om han rakt ut hade förklarat för henne att han inte är intresserad, istället för att jag när vi umgås ska behöva höra hur hon stöter på honom och han inte säger något tillbaka. Det gör jävligt ont när jag befinner mig i samma rum som dem, och det behövs inte mer än att han bara säger "vet du vad, jag ska gifta mig om några månader, det där är väldigt opassande". 

    Om någon gör samma typ av närmanden mot mig säger jag klart och tydligt att jag är upptagen, förlovad och snart gift. Men min m2b bara låter det hända, precis som att det är viktigare för honom att känna sig eftertraktad än något annat. 


    Prata med honom. Förklara hur du känner men kom inte med några krav utan låt honom hantera hennes närmanden på sitt eget sätt. De gånger någon flirtar med mig brukar jag försöka skämta bort det men utan att säga att jag är förlovad och upptagen, det känns helt enkelt som bästa metoden för min del. Och förresten, om min kille blivit förbannad på MIG för att någon annan stöter på mig så hade jag blivit förbannad på min kille. Det är ju inte mitt fel om någon flirtar med mig, eller hur?
  • Lenblo
    Allrakäraste: Det är ens eget fel om man låter flirtaren hållas i minst ett år. Säger man till, vilket de flesta gör om de är i ett förhållande, så brukar flirtaren inte vara så road längre.

    Klart du är svartsjuk! Konstigt vore väl annars. Det är helt normalt att störa sig på någon som flirtar trots att hon vet att han är upptagen.
    Lika normalt att störa sig på att han tycker att det är ok, eller till och med flirtar tillbaka. (Hade han inte tyckt det hade han sett till att det slutat - för länge sedan! Tillbakaflirtande gränsar till otrohet.)
    Det är ganska normalt, om än förkastligt, att se det som en egoboost - på bekostnad av sin partner.
    Det enda helt onormala här är att han på ett fult sätt försöker föra över skulden på dig - han har betett sig illa men ändå är det du som är överkänslig.

    Varför blir du inte medbjuden längre?  Du känner ju uppenbarligen de andra redan. Det låter verkligen inte som en "killkväll" där man ska få diskutera lumpen och tjejer fritt - så varför tänkte han ens tanken på att sjasa iväg dig? Vill han få vara ifred med sitt flirtande?

    Om han inte ser det problematiska i allt ovanstående så kanske ni ska gå till någon terapeut. Ibland kan det hjälpa att gå till någon utomstående.
  • Anonym (Skruttan)
    Allrakäraste skrev 2015-03-10 18:27:11 följande:

    Prata med honom. Förklara hur du känner men kom inte med några krav utan låt honom hantera hennes närmanden på sitt eget sätt. De gånger någon flirtar med mig brukar jag försöka skämta bort det men utan att säga att jag är förlovad och upptagen, det känns helt enkelt som bästa metoden för min del. Och förresten, om min kille blivit förbannad på MIG för att någon annan stöter på mig så hade jag blivit förbannad på min kille. Det är ju inte mitt fel om någon flirtar med mig, eller hur?


    Jag blir förbannad på honom för att han uppmuntrar henne. Hade han inte märkt något och blivit förvånad när jag påpekat det hade det varit lugnt, men nu säger han bara att det inte betyder något och att vi måste lita på varandra.

    Det är länge sedan jag ställde krav på hans beteende i frågan, och han förstod men tyckte inte att det behövdes göra något.
  • Anonym (Skruttan)
    Lenblo skrev 2015-03-10 19:18:09 följande:

    Allrakäraste: Det är ens eget fel om man låter flirtaren hållas i minst ett år. Säger man till, vilket de flesta gör om de är i ett förhållande, så brukar flirtaren inte vara så road längre.

    Klart du är svartsjuk! Konstigt vore väl annars. Det är helt normalt att störa sig på någon som flirtar trots att hon vet att han är upptagen.

    Lika normalt att störa sig på att han tycker att det är ok, eller till och med flirtar tillbaka. (Hade han inte tyckt det hade han sett till att det slutat - för länge sedan! Tillbakaflirtande gränsar till otrohet.)

    Det är ganska normalt, om än förkastligt, att se det som en egoboost - på bekostnad av sin partner.

    Det enda helt onormala här är att han på ett fult sätt försöker föra över skulden på dig - han har betett sig illa men ändå är det du som är överkänslig.

    Varför blir du inte medbjuden längre? Du känner ju uppenbarligen de andra redan. Det låter verkligen inte som en "killkväll" där man ska få diskutera lumpen och tjejer fritt - så varför tänkte han ens tanken på att sjasa iväg dig? Vill han få vara ifred med sitt flirtande?

    Om han inte ser det problematiska i allt ovanstående så kanske ni ska gå till någon terapeut. Ibland kan det hjälpa att gå till någon utomstående.


    Jag har tagit mest illa upp av att han försöker förminska allt och få mig att känna att det är jag som gör fel.

    Tidigare fick jag inte hänga med eftersom de skulle ha jobbfest och ingen annan tog med sig sin respektive. Men nu finns det ingen vettig anledning, och när jag ifrågasatte det ändrade han sig. Inte för att jag jättegärna vill följa med, utan för att jag ville veta varför hon får vara hemma hos oss och jag skulle därifrån. Just den delen kan jag erkänna beror på svartsjuka, men jag hade haft lättare att acceptera om han bett mig stanna hemma.

    Han vägrar gå till en terapeut, men jag tror att det faktiskt börjar gå in vad det är som får mig att ta illa upp av situationen. Jag vill verkligen bara att han ska markera att det inte är okej för henne att bete sig så, och visa att jag betyder något. Just nu är jag bara tjejen som får följa med honom hem, mer speciellt än så känns det inte när vi är ute.
  • Anonym (Båda)

    han är oschysst som inte kan säga ifrån till henne, frmförallt när han vet hur viktigt det är för dig. Markera för honom att det inte är okej. Ställ krav.

    Däremot så kan jag tycka att du verkar lite desperat. Du litar inte på honom trots att du säger att du vet att han älskar dig och allt. Jag tror att du inte till 100% tror på det själv.

    Hur vill du att det ska kännas när ni är ute? Vill du att han manifesterar sin kärlek till dig och visar alla att det är Ni?

    Det känns inte som att det är helt sunt.

    Jag menar att han gör fel som inte säger ifrån till henne, men du verkar allmänt lite för osäker på honom överhuvudtaget.

  • Pess

    Förlåt, förlåt, förlåt om det inte är detta du vill höra. Men Jag tycker det är otroligt respektlöst av din kille.

    Alltså, helt totalt oacceptabelt. Förlåt igen, men för mig låter det som att han vill umgås med henne utan dig, för att kunna vara mot henne som han vill, och inte så som han skulle tvingas vara om du var med i sällskapet, då han inte kan, om han skulle vilja det, flirta tillbaka, utan måste hålla sig och eller eventuellt bli tvungen att avvisa henne och markera att han inte är intresserad.

    Det är inte som att de ska ha ett jobbmöte där du inte får ta del av sekretessbelagda uppgifter. Du har ju dessutom varit med förr. Ser inte alls problemet med att du skulle vara med nu? Och bara det faktum att han först föreslog det, men sedan ångrade sig då du ifrågasatte, visar ju bara att han själv också inser att det skulle vara så jävla svinigt gjort mot dig, med de baktankar det verkar som att han har med det. 

    Bara det att han smsar med henne, varför har de kontakt? De jobbar ej tillsammans mer, och hon visar uppenbart intresse för honom! Det finns ingen, jag upprepar, INGEN, anledning för honom att smsa med henne om han inte är intresserad tillbaka, och vill upprätthålla hennes intresse! Får du läsa konversationen de har, eller hemlighåller han det för dig? Nu vet jag ju ej svaret på detta, men har han inget att dölja finns det ingen anledning för honom att inte visa vad de skriver, då du uppenbart, och med all rätt, inte är helt bekväm med det!

    Jag hade aldrig, aldrig, aldrig accepterat detta. Tog fruktansvärt illa vid av att läsa det du skrivit. Hade med all säkerhet INTE varit tillsammans, och definitivt inte övervägt att gifta mig med en person som behandlar mig så, och så uppenbart (Ja, att flirta tillbaka är i mina ögon helt oacceptabelt.) ger klartecken till en annan kvinna att han uppskattar hennes beteende. Alltså, aldrig. Det låter verkligen inte som att han är redo att gifta sig. Vill du verkligen vara med honom, vilket jag antar att du vill, då ni ska gifta er, så skulle jag tvinga honom att bryta HELT med denna kvinna. Han ska inte behöva den sortens uppmärksamhet av någon annan än dig. Och får han det så ska han avböja bestämt. Iaf om han förväntar sig detsamma från dig.

    Jag ser liksom inget fel med om han skulle bjuda in samtliga av de andra utom henne, och bara förklara att då hon betett sig opassande så har hon inget i ert hem att göra.

    Jag låter ju helt skogstokig nu när jag läser mitt eget inlägg, haha, men jag tog verkligen illa vid av hans beteende. Alltså, verkligen. 

    Men då jämför jag ju också detta med mig och min kille, och hur vårt förhållande ser ut, hur våra skriva (uttalade), och oskrivna regler är, och vad vi tycker är ett "självklart" beteende. Alla relationer ser ju olika ut, och vi kanske är ovanligt monogama och konservativa, men vi båda uppskattar det extremt mycket hos den andre. Ingen av oss behöver någonsin känna svartsjuka, och det beror INTE på att vi inte är svartsjuka som personer, jag speciellt kan egentligen väldigt lätt bli sotis, men han sätter sig aldrig i situationer där jag ens i min vildaste fantasi kan inbilla mig något som skulle ge mig anledning att vara svartsjuk. Och detsamma gäller mig såklart. Det är skönt att veta och känna att den andre respekterar och uppskattar en så mycket att den ser förbi all egoistisk boost man kan få av att få lite uppmärksamhet av någon annan, utan tydligt visar att det enda man bryr sig om, och vill ha uppskattning ifrån (på det planet), är sin partner. 

    Ah, nu ska jag gå och ta ett chillpill innan jag framstår som helt hysterisk ;)

  • Pess

    Jag vill bara förtydliga, jag kontrollerar inte min killes mobiltelefon, och har inget behov av att göra det. Men skulle jag, av någon anledning, vilja göra det, så är det fritt fram. Och samma sak gäller om situationen vore omvänd. Vi har sagt att allt man skulle kunna säga/skriva om ens partner står bredvid/läser, är såklart okej. Men är det någon man skriver med, eller något man skriver som man känner att man måste dölja från den andre, för att denne skulle bli ledsen/arg, så är det inte okej. :) Detta är för oss en självklarhet, men det är det inte för alla, som jag förstått.

  • Nightrod
    Anonym (Skruttan) skrev 2015-03-10 16:15:20 följande:
    När vi har fest hemma är det tillsammans. Vill han ha en kväll med grabbarna och bara dricka några öl med dem har jag inget emot det. Men nu är det en tjej som uppenbarligen stöter på honom, och då uppskattar jag inte att få höra att jag inte får vara hemma eftersom hon ska dit. 

    På en fest i höstas besvarade han hennes närmanden, och jag såg precis allt som hände. Det är av den anledningen som jag blir så förbannad på att de fortfarande har kontakt. Hade det varit jag som gjort samma sak hade min m2b parkerat sin knytnäve i ansiktet på killen, men när jag protesterar och tycker att det är fel att de fortfarande umgås är jag svartsjuk och överreagerar. 

    Jag hade uppskattat om han rakt ut hade förklarat för henne att han inte är intresserad, istället för att jag när vi umgås ska behöva höra hur hon stöter på honom och han inte säger något tillbaka. Det gör jävligt ont när jag befinner mig i samma rum som dem, och det behövs inte mer än att han bara säger "vet du vad, jag ska gifta mig om några månader, det där är väldigt opassande". 

    Om någon gör samma typ av närmanden mot mig säger jag klart och tydligt att jag är upptagen, förlovad och snart gift. Men min m2b bara låter det hända, precis som att det är viktigare för honom att känna sig eftertraktad än något annat. 

    Detta inlägget går ju helt emot det första.
    I trådstarten skriver du att du vet han inte är intresserad och att du vet han vill vara med dig och allt det där.
    I svaret till mig så vänder du på kakan och att han faktiskt mer eller mindre är intresserad och att han har besvarat flirtarna.

    Du skriver att det är pga att han skall ta hem hela arbetslaget som han inte vill du skall vara hemma, nu skriver du att det är pga att hon skall komma som du inte får vara hemma.

    Skulle en kille stöta på dig skulle din man slå en knytnäve i hans ansikte, Varför gör du inte samma sak då? Fråga henne vad fan hon håller på med, konfrontera henne själv när du ser hon stöter på honom då!?

    Jag har väldigt svårt att följa det du skriver i och med att du svänger så från trådstart till svar, när man ändrar historien när man får mothugg brukar det ofta betyda att man måste "späda på sanningen" för att få medhåll. väldigt vanligt när man är svartsjuk och vill få rätt, en höna blir lätt en fjäder för att man skall få rätt. 


    Live free, ride free
Svar på tråden Svartsjuk?