• Äldre 5 Nov 15:29
    9428 visningar
    27 svar
    27
    9428

    Om du är stensäker på er kärlek, den går lika starkt åt båda håll, och vet att det kommer att hålla resten av livet, hur länge väntar du på att HEN friar innan DU tar steget och friar själv?

    Ja, kärleken är så stark mellan er, ni har inte varit tillsammans så länge, men både hjärta och hjärna skriker att du aldrig vill släppa din partner. 


    Hur gör du? Väntar du på att partnern ska ta steget eller gör du det själv? 


    I mitt fall så vill jag bli friad TILL, men jag hade lätt kunnat fria också. 


    Frågan är dock, NÄR ska man göra det? Tänk om han VILL göra det. 


    Han har sagt till mig att "En dag SKA jag fria till dig" "Jag vill att du blir min fru i framtiden."

    Jag själv vill bli hans fästmö NU DIREKT! Men det kan jag ju inte säga ;) Eller? 


     


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-11-05 15:30
    Så, hur länge väntar du?
    Omröstning
    Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen.
  • Svar på tråden Om du är stensäker på er kärlek, den går lika starkt åt båda håll, och vet att det kommer att hålla resten av livet, hur länge väntar du på att HEN friar innan DU tar steget och friar själv?
  • Äldre 18 Nov 09:36
    #11

    Det visste vi redan från dag 1 typ att vi ville dela livet med varandra.  Det var så självklart att vi gemensamt bestämde oss för att förlova oss 10 dagar efter vår första träff.  Vi bestämde samtidigt samma dag som förlovningen att vi skulle gifta oss och bokade kyrka samma dag.   Så 10 månader efter förlovningen så gifte vi oss. 

    och nej det var inget frieri inräknat i det där.  Utan jag är mer inne på att känslorna redan vet att framtiden är gemensam då har man tagit beslutet om att gå vidare och förlova sig /gifta sig. 

    Visst kan man väl ta ett frieri som en liten grej  även fast man bestämt gemensamt men för mig är det verkligen inget viktigt trots att jag är Uberromantiker ut i fingerspetsarna.  

    För mig var det själva förlovningen som var grejen , det var själva romantiska happeningen .  

  • Äldre 18 Nov 11:20
    #12

    Jag friade till min sambo iaf :) 


    Vi visste också båda från dag ett att vi ville dela resten av våra liv tillsammans så vi pratade om giftermål innan vi ens pratade om förlovning. hihi. 


    Så jag tog tillfället i akt och friade till honom förra helgen med provisoriska ringar, just för att det skulle bli lite mer "sanning" i det hela :D 


    Han så ju självklart ja, så nu har vi beställt ringar! Vi är alltså förlovade! Och bröllopet stressar vi inte med, det kan bli om 1-2 år eller 5 år. Men nu är vi trolovade iaf och det känns helt underbart! Hjärta

  • Äldre 18 Nov 13:43
    #13

    Härligt!  Lycka till!    

  • Äldre 2 Feb 23:43
    #14

    Härligt att höra hur alla gör på sina egna sätt och vis! Vilka fina historier ni har! Hjärta Kärlek är underbart!


    Jag skulle dock aldrig vilja, och inte heller få för min sambo, fria. Har frågat på skoj vad han skulle svara, och han säger att han skulle säga nej och sedan fråga mig.

    Jag är också feminist, som t ex du Plättis Skrattande Men jag älskar gamla, töntiga traditioner som bara "är", av ingen anledning. Jag ser det gärna som att han "får mig" och att jag "blir hans", och jag är mycket väl medveten om att många kräks i sin egen mun av sådant. 

    Samtidigt har jag satt honom att vara städare här hemma, t ex, så feminismen tar jag till när det passar Flört

    Jag är glad att allt sådant är så viktigt för min sambo med, det får mig att känna mig som en prinsessa, om man får vara så fånig och säga det!Flört

    Jag vill förtydliga att jag absolut inte tycker det är fel/konstigt/annat att kvinnan friar till mannen, som den feminist jag är så tycker jag att det är underbart att alla idag kan göra precis som de vill (och inte behöver vänta till skottår, även om jag själv, om jag mot förmodan skulle få för mig att fria, skulle gjort detTungan ute), det är inte på något sätt mindre romantiskt eller något annat, det är bara det att jag verkligen vill bli tillfrågad! Drömmer

    Skulle han aldrig fråga så skulle det nog aldrig bli av. Död

    (Ja, jag vet att jag överanvänt smileysar i detta inlägg, haha)

  • Äldre 3 Feb 04:54
    #15

    Jag friade till min sambo efter 2 1/2 år :) Han hade själv aldrig kommit till skott annars.. Det hör liksom inte till hans natur, hans pappa är likadan.. För obekväma i romantik för att göra något sådant. Så skulle inte jag fria så visste jag att vi om några år skulle prata om det (på mitt iniativ) och vi då gemensamt hade kommit fram till att de var dags. Men jag ville ha ett speciellt minne :) Så jag friade! Med rosblad, ljus utsatta som ett hjärta på golvet och allt! Gick inte ner på knä.. Han fick en rejäl chock :) Jag friade i juli 2014 och vi har nu börjat planera vårt bröllop till maj 2016! Jag är lite av den drivande i relationen och jag tror ärligt talat att han är tacksam över det. Men som jag längtar efter vår bröllopsdag!!

    Men har han sagt att han ska fria till dig.. Gör inte det själv, då VILL han få göra de själv :)

  • Äldre 3 Feb 09:43
    #16

    Åh vad fint! :D Ja det förstår jag att du gör!

    Nej jag ska ha is i magen och vänta in det! Önskar att jag kunde vara lite mystisk och oförutsägbar, så att han kunde vara lite nervös inför det och inte vara helt 100 på vad jag kommer svara, men jag har inte direkt gjort det till någon hemlighet att jag längtar massor tills att jag ska få förlova/gifta mig med honom! Haha.

    Det är viktigt för honom att få göra det, likasom att det är viktigt för mig att bli frågad :) Skönt att vi har samma känsla över det där. Frustrerande för alla par som ser väldigt olika på det, en som vill ha det gammeldags romantiskt medan den andra tycker att det kan kvitta över huvud taget, att "veta att kärleken finns där", räcker, som de brukar motiveras.. jobbigt för båda parter!

  • Äldre 3 Feb 09:52
    #17
    Emwi skrev 2015-02-03 04:54:05 följande:

    Jag friade till min sambo efter 2 1/2 år :) Han hade själv aldrig kommit till skott annars.. Det hör liksom inte till hans natur, hans pappa är likadan.. För obekväma i romantik för att göra något sådant. Så skulle inte jag fria så visste jag att vi om några år skulle prata om det (på mitt iniativ) och vi då gemensamt hade kommit fram till att de var dags. Men jag ville ha ett speciellt minne :) Så jag friade! Med rosblad, ljus utsatta som ett hjärta på golvet och allt! Gick inte ner på knä.. Han fick en rejäl chock :) Jag friade i juli 2014 och vi har nu börjat planera vårt bröllop till maj 2016! Jag är lite av den drivande i relationen och jag tror ärligt talat att han är tacksam över det. Men som jag längtar efter vår bröllopsdag!!

    Men har han sagt att han ska fria till dig.. Gör inte det själv, då VILL han få göra de själv :)


    Nu menade jag alltså inte att det var så i ert fall såklart, ifall det lät så, men för många har det ju varit så! :)

    Jag håller med dig om att det är fint att ha ett speciellt minne! Jag som är en sucker för alla sorters högtider och årsdagar osv. Vi har en årsdag för nästan allt... Drömmer
  • Äldre 3 Feb 10:02
    #18

    Man friar när man vet att personen är den man vill dela sitt liv med på riktigt, och inte bara det där nyförälskade (man lär sig med åldern (fan va gammal jag är))
    Sedan om det är en vecka elelr fem år, är väl upp till var och en.

    Vi "förlovade" oss på dagen ett år före vårt tilltänkta bröllopsdatum.


    Live free, ride free
  • Äldre 3 Feb 10:28
    #19
    Nightrod skrev 2015-02-03 10:02:35 följande:

    Man friar när man vet att personen är den man vill dela sitt liv med på riktigt, och inte bara det där nyförälskade (man lär sig med åldern (fan va gammal jag är))
    Sedan om det är en vecka elelr fem år, är väl upp till var och en.

    Vi "förlovade" oss på dagen ett år före vårt tilltänkta bröllopsdatum.


    Ja, absolut, i vårt fall vet vi båda att vi kommer vilja förlova oss, helst så att vi kan gifta oss inom ett år, dock vill vi ha råd att ha vårt drömbröllop, och bjuda alla vi vill ha med, och jag vill ha precis den klänningen jag helst vill ha, och få min drömring... Drömmer När detta kommer ske har jag ingen aning om, men då vi båda är studenter kan jag tänka mig att det inte kommer ske förrän vi gått klart våra utbildningar! Det är som sagt inte upp till mig, så vi får se! Har inte bortom men väntar med spänning, haha Drömmer

    Hur gammal är du nightis?
  • Äldre 3 Feb 10:30
    #20
    Har inte bortom men väntar med spänning, haha Drömmer

    *Brottom
  • Äldre 3 Feb 10:35
    #21
    Pess skrev 2015-02-03 10:28:55 följande:
    Ja, absolut, i vårt fall vet vi båda att vi kommer vilja förlova oss, helst så att vi kan gifta oss inom ett år, dock vill vi ha råd att ha vårt drömbröllop, och bjuda alla vi vill ha med, och jag vill ha precis den klänningen jag helst vill ha, och få min drömring... Drömmer När detta kommer ske har jag ingen aning om, men då vi båda är studenter kan jag tänka mig att det inte kommer ske förrän vi gått klart våra utbildningar! Det är som sagt inte upp till mig, så vi får se! Har inte bortom men väntar med spänning, haha Drömmer

    Hur gammal är du nightis?

    Jag är 36 damen min är 26

    Ja man skall ju inte ha ett bröllop om man inte känner man har råd så det är ju vist av er :)

    Sedan kan man ju va gifta på papper om man vill ha det i sitt liv, och flera år senare ha själva bröllopet :)


    Live free, ride free
  • Äldre 3 Feb 16:15
    #22
    Nightrod skrev 2015-02-03 10:35:44 följande:

    Jag är 36 damen min är 26

    Ja man skall ju inte ha ett bröllop om man inte känner man har råd så det är ju vist av er :)

    Sedan kan man ju va gifta på papper om man vill ha det i sitt liv, och flera år senare ha själva bröllopet :)


    Ok :) Ja det kan man ju, men det är nog inget för oss, det skulle nog ta bort udden av det där superromantiska med den fina festen när själva vigseln äger rum, och man lovar evig trohet till varandra, och att man där och då blir man och hustru. Det är ju bra att alternativet finns, men kan tänka mig att det i många fall känns lite bajsnödigt att ställa till ett stort tjohej om allt det redan är gjort. Lite som att fira födelsedagen ett halvår efteråt. Då får man hitta på något annat att fira! :)
  • Äldre 5 Feb 08:38
    #23

    Vi hade varit ett officiellt par ungefär 8 månader när han gick ner på knä och friade. Även om jag vissteö att vi skulle gifta oss någon gång så kom det som en chock att han gjorde det då. Ibland kan jag reflektera över att det gick "snabbt", men båda vill starta familj och det har alltid känts rätt och självklart mellan oss. Ringen köpte han när vi varit ett par 4 månader så jag antar att han kände detsamma. ;)

  • Äldre 5 Feb 15:01
    #24

    Haha ojdå, det var inte lång betänketid han behövde! :D vad gulligt! Ibland vet man bara! :) Hur gamla var ni? 

    Jag vill bara passa på att rätta mig själv, att det skulle kännas bajsnödigt att slå på stort med den dunder och brak-bröllopsfest när man varit gifta sedan urminnestider, gäller då oss specifikt, då vi inte har några praktiska skäl till att vi skulle behöva göra det snabbt, vi kan lika gärna vänta med bröllop+fest tills att vi har råd att få det precis som vi vill! :) Hur andra gör är ju helt upp till dem!

  • Äldre 5 Feb 20:14
    #25

    Ja precis, ibland vet man bara. :) jag är 29 och han är 27, vi kom båda från längre relationer när vi träffades och det hjälpte nog en del med att känna hur annorlunda detta var.

  • crs
    Äldre 6 Feb 06:53
    #26

    Jag var rätt tidigt säker på vad jag ville med min snubbe. Kanske för att jag tog längre tid än vanligt på mig att ta steget från att dejta till att bli ett par. Då hade liksom nyförälskelsen redan hunnit lägga sig lite, det kändes verkligt och så. Plus att jag var ett svin under tiden vi dejtade, så vi hade redan hunnit ha några kriser och på så viss lärt känna varandra mycket bättre än vad vi annars skulle gjort. :P

    Vi började prata om att gifta oss när vi hade känt varandra knappt ett år, utan att någon av oss friade. Jag vet at han planerade att göra det senare på sommaren, har han berättat i efterhand, men vi hann komma överens och bestämma oss innan dess. Det kom upp under en promenad hem från affären, då var det ungefär "vi har hintat om detta ett tag, vad blir nästa steg?" :) Jag saknar inte att bli friad till, men hade varit lite skoj att se vad han hade hittat på! Varken han eller jag är de romantiska typerna, så jag vete fan hur det frieriet hade sett ut. 

  • Liv
    Äldre 18 Feb 13:57
    #27

    Jag skulle ha friat själv! Herregud, vi är väl vuxna och jämställda människor båda två! Hade inte väntat en sekund på honom.

    Nu vill dock inga av oss gifta sig...

Svar på tråden Om du är stensäker på er kärlek, den går lika starkt åt båda håll, och vet att det kommer att hålla resten av livet, hur länge väntar du på att HEN friar innan DU tar steget och friar själv?